TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Helsingin suomenkielinen työväenopisto (Helsingfors finskspråkiga arbetarinstitut)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
oppilaitos
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.18616, 24.94911
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
5208

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Internet Archive

4 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)
  • Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Helsingin suomenkielisen työväenopiston laajennus vuodelta 1959 on onnistunut esimerkki uuden rakennusosan yhdistämisestä vanhaan. Laajennus kuuluu kansainvälisen DOCOMOMO-järjestön hyväksymään suomalaisen modernin arkkitehtuurin merkkiteosvalikoimaan.

Kallion kirkon pohjoispuolella Helsinginkadun varressa sijaitsee Helsingin kaupungin suomenkielinen työväenopisto. 1920-luvulla rakennettuun rakennukseen liittyy 1950-luvun lopulla valmistunut laajennusosa. Arkkitehti Gunnar Taucherin johdolla suunniteltu klassistinen vanha osa on nelikerroksinen ja sen julkisivussa on kahden kerroksen korkuinen portaali. Sokkeli on tummaa graniittia ja portaali vaaleaa. Rakennuksen portaalissa ja sivuseinissä olevat pronssireliefit on suunnitellut kuvanveistäjä Gunnar Finne.

Laajennusosa on rakennettu vanhan rakennuksen taakse saman suuntaisena ja yhdistetty siihen nivelellä. Vanhemmasta päärakennuksesta on lähtöisin moduuli 360 cm, jota uusi osa noudattaa. Arkkitehti Aulis Blomstedt, jonka tutkimukset arkkitehtuurin mitta- ja suhdejärjestelmästä edustavat Suomessa harvinaista teoriaa, on hakenut tehtävään sopivan mittajärjestelmän ja sen pohjalta pohtinut suunnitelman toiminnallisia ja teknisiä ratkaisuja. Vaalein julkisivuvärein viimeisteltyyn uuteen osaan on sijoitettu mm. juhlasali lämpiöineen, oppilasravintola ja luokkia.

Pohjoiseurooppalainen kaupunkisuunnittelukeskustelu oli vilkasta 1800-luvun lopussa. Kasvavissa teollisuuskaupungeissa, kuten Helsingissä, arkkitehdit halusivat ottaa kaavoituksen insinööreiltä arkkitehtien tehtäväksi. Vuoden 1901 Kallion asemakaavan viimeistelyyn vaikutti arkkitehti Gustaf Nyström sekä samanaikainen keskustelu Töölön maastonmuotoja ja vaihtelevia katunäkymiä arvostavasta kaavasta. Kallion asemakaavan keskeisestä monumentaalisesta kaupunkitilasommitelmasta toteutui osia, kuten Kallion kirkko puistoineen sekä sen kanssa samassa akselissa oleva työväenopiston päärakennus.

Helsingin kaupunginvaltuusto perusti Helsingin kaupungin Työväenopiston 1913. Ennen Helsinkiä Suomeen oli perustettu jo muutama muu työväenopisto, ensimmäinen Tampereelle 1899. Helsingissä opiskelijoita oli ensimmäisenä vuonna vähän alle 3000. Kaupunki tuki jo 1800-luvun puolella alkanutta työväestön opetustoimintaa, jonka pääjärjestäjinä olivat Kansanvalistusseura ja työväenyhdistys. Suomen yleissivistävän työväenopistotoiminnan keskushahmo oli Zachris Castrén, Helsingin työväenopiston ensimmäinen johtaja. Työväenopisto aloitti toimintansa suomenkielisenä ja ruotsinkielisenä osastona.

Kallio oli runsasväkinen työväen asuinalue, jonne Suomenkielinen osasto sai oman talon Helsinginkatu 26:een 1927. Helsingin kaupungin suomenkielinen työväenopisto suunniteltiin Helsingin kaupungin rakennusvirastossa kaupunginarkkitehti Gunnar Taucherin johdolla.

Arkkitehti Aulis Blomstedtin suunnittelema laajennusosa, joka on alaltaan yli kaksinkertainen verrattuna vanhempaan osaan, valmistui 1959 etelänpuoleiselle tontinosalle.

Laajennusosan ala-aulaan hankittiin taiteilija Sam Vannin taideteos. Vanni voitti hankintaa varten järjestetyn kilpailun teoksellaan Contrapunctus - Kaaoksesta järjestykseen (1959 - 1960). Seinämaalaus oli Suomessa ensimmäinen abstrakti taideteos, joka oli valittu kilpailun voittajaksi ja toteutettiin julkisen instituutin rahoittamana. Työväenopiston juhlasalin esirippu oli puolestaan taiteilija Juhana Blomstedtin ensimmäinen julkinen teos, joka on geometrisista muodoista ja perusväreistä koostuva applikaatio.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Helsingfors finska arbetarinstituts tillbyggnad från år 1959 är ett bra exempel på en lyckad integrering av en ny byggnadsdel med en befintlig byggnad. Tillbyggnaden är listad av den internationella organisationen DOCOMOMO som en betydande representant för modern finsk arkitektur.

Helsingfors stads finskspråkiga arbetarinstitut är beläget vid Helsingegatan norr om Berghälls kyrka. Byggnaden som är uppförd på 1920-talet kompletterades med en tillbyggnad på 1950-talet. Den äldre delen som är ritad i klassicistisk stil under ledning av arkitekt Gunnar Taucher består av fyra våningar och har en två våningar hög portal. Sockeln är av mörk granit och portalen av ljus granit. Bronsrelieferna i portalen och sidväggarna är ett verk av Gunnar Finne.

Tillbyggnaden är parallell med den gamla byggnaden och de båda byggnadskropparna har förenats med varandra. Från den äldre huvudbyggnaden härstammar en modul på 360 cm, som tillbyggnaden utgår från. Arkitekt Aulis Blomstedt, som utfört en för finländska förhållanden enastående forskning i arkitekturens mått och proportioner, har skaffat fram ett lämpligt måttsystem för ändamålet och utifrån detta utarbetat de funktionella och tekniska lösningarna. Tillbyggnaden med fasad i ljusa färger inrymmer bl.a. festsal med foajé, studentrestaurang och klassrum.

I slutet av 1800-talet pågick en livlig debatt om stadsplanering i Nordeuropa. I växande industristäder som Helsingfors ville arkitekterna överta stadsplaneringen från ingenjörerna. Den slutgiltiga utformningen av stadsplanen för Berghäll av år 1901 påverkades av arkitekt Gustaf Nyström samt den då aktuella debatten om stadsplanen för Tölö som tog hänsyn till terrängformerna och gynnade en omväxlande gatubild. Den monumentala stadsplanen för Berghäll realiserades delvis, t.ex. Berghälls kyrka med omgivande park samt arbetarinstitutets huvudbyggnad i samma axel.

År 1913 inrättade stadsfullmäktige Helsingfors stads Arbetarinstitut. Dessförinnan hade ett par andra arbetarinstitut inrättats på andra håll i Finland, det första i Tammerfors 1899. I Helsingfors hade institutet under det första året närmare 3000 studerande. Staden subventionerade bildningsverksamheten bland arbetarbefolkningen som hade kommit i gång redan på 1800-talet, vanligen i Folkupplysningssällskapets eller arbetarinstitutets regi. En förgrundsgestalt för de allmänbildande arbetarinstitutens verksamhet i Finland var Zachris Castrén, Helsingfors arbetarinstituts första föreståndare. Arbetarinstitutet inledde sin verksamhet som en finskspråkig och en svenskspråkig avdelning.

Berghäll var en tättbefolkad arbetarstadsdel, där Arbetarinstitutets finskspråkiga avdelning fick ett eget hus vid Helsingegatan 26 år 1927. Helsingfors stads finska arbetarinstitut ritades på stadens byggnadskontor under ledning av stadsarkitekt Gunnar Taucher.

Tillbyggnaden på södra delen av tomten efter ritningar av arkitekt Aulis Blomstedt är mer än dubbelt så stor som den gamla delen och blev färdig 1959.

Till nedre entréhallen i tillbyggnaden skaffades ett konstverk av Sam Vanni. Med sitt verk Contrapunctus – Från kaos till ordning (1959–1960) utgick Vanni som segrare i den tävling som ordnades för ändamålet. Väggmålningen var det första abstrakta konstverk som vunnit en tävling av detta slag i Finland och finansierades av ett offentligt institut. Ridån i arbetarinstitutets festsal var konstnär Juhana Blomstedts första offentliga verk, en applikation med geometriska former och grundfärger.

Gunnar Taucher, Den Finska arbetarsinstitut. Arkkitehti. Arkitekten 1929.

Helsinki. Aulis Blomstedt, Helsingin kaupungin suomenkielinen työväenopisto - laajennus. Arkkitehti. Arkitekten 1959.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, docomomo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The 1959 extension to the Helsinki Finnish-language workers' institute is a successful example of joining a new building section to an old one. The extension belongs to the selection of key works of Finnish modern architecture approved by the international DOCOMOMO organisation.

The Finnish-language workers' institute of the City of Helsinki is located on Helsinginkatu, to the north of Kallio Church. The building from the 1920s is joined by an extension completed in the late 1950s. The classicist old section, designed under architect Gunnar Taucher, is four storeys high and its façade has a portal two storeys high. The plinth is dark granite and the portal is light stone. The bronze reliefs on the building's portal and side walls were designed by sculptor Gunnar Finne.

The extension is built behind the old building, parallel to it, and connected to it by a link. The main older building provides the module of 360 cm, which the new section follows. Architect Aulis Blomstedt, whose research on the system of measure and proportion in architecture represents a rare theory in Finland, sought a measurement system suitable for the task and, on that basis, considered the functional and technical solutions of the plan. The new section, finished in the lightest façade colours, houses, among other things, the festival hall with its foyer, a student canteen and classrooms.

Debate on urban planning in Northern Europe was lively at the end of the 19th century. In growing industrial cities such as Helsinki, architects wanted to take planning away from engineers and make it the task of architects. The finalisation of the 1901 town plan for Kallio was influenced by architect Gustaf Nyström and by the simultaneous debate about the plan for Töölö, which valued the terrain's contours and varied street views. Parts of the central monumental urban space composition of the Kallio town plan were realised, such as Kallio Church with its park and the main building of the workers' institute, which lies on the same axis as the church.

The Helsingin kaupunginvaltuusto founded the Helsingin kaupungin Työväenopisto in 1913. Several other workers' institutes had already been founded in Finland before Helsinki, the first in Tampere in 1899. In Helsinki there were just under 3000 students in the first year. The city supported the educational activities for workers that had begun in the 19th century, whose main organisers were Kansanvalistusseura and the workers' association. The central figure of general-education workers' institute activity in Finland was Zachris Castrén, the first director of the Helsinki workers' institute. The workers' institute began its activities as a Finnish-language department and a Swedish-language department.

Kallio was a densely populated working-class residential district, to which the Finnish-language department received its own building at Helsinginkatu 26 in 1927. The Helsinki City Finnish-language workers' institute was designed in the Helsinki City Building Department under city architect Gunnar Taucher.

The extension designed by architect Aulis Blomstedt, which is more than twice the floor area of the older section, was completed in 1959 on the southern part of the plot.

An artwork by artist Sam Vanni was acquired for the lower foyer of the extension. Vanni won the competition arranged for the acquisition with his work Contrapunctus - Kaaoksesta järjestykseen (1959 - 1960). The mural was the first abstract artwork in Finland to be chosen as a competition winner and realised with funding from a public institute. The stage curtain of the workers' institute's festival hall, in turn, was the first public work of artist Juhana Blomstedt, an appliqué composed of geometric shapes and primary colours.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map