RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Kallion kirkko (Berghälls kyrka)
Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kirkko
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Helsinki (Helsingfors)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.18436, 24.94929
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1586
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Internet ArchiveRiksarkivet, Swedish National ArchivesRiksarkivet, Swedish National ArchivesBibliothèque nationale de France (Gallica)
4 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
- 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)
- Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Kallion harmaagraniittinen, arkkitehti Lars Sonckin suunnittelema kirkko kohoaa Helsingin pisimmän, keskustan läpi kulkevan etelä-pohjoissuuntaisen katuakselin (Unioninkatu-Siltasaarenkatu) kaupunkirakennustaiteellisena monumentaalipäätteenä.
Kirkko on pohjakaavaltaan latinalaisen ristin muotoinen. Kuoriosan päältä kohoaa korkea torni, jonka vieressä ovat seurakunnalliset tilat kappeleineen ja virastoineen. Sakaristo on eteläpäätyyn liittyvässä puolipyöreässä apsidissa. Kirkkoa ympäröi puistomainen alue portaineen ja terassointeineen. Symmetrisen kompaktin kirkon julkisivut on verhoiltu karkeusasteeltaan vaihtelevalla Uudenkaupungin harmaalla graniitilla. Harkot on ladottu vapaasti squared rubble -menetelmän mukaisesti. Seinäpintojen osaksi abstrakti, osaksi luontoaiheinen tyylitelty koristelu on samaa kiveä. Tornissa on seitsemän kirkonkelloa, joita varten Jean Sibelius teki vuonna 1911 koraalisävelmän.
Kolmilaivaisen kirkkosalin leveää keskiosaa kattaa suuri tynnyriholvi, jonka kaariaukkojen kautta salia kolmella sivulla ympäröivät lehterit avautuvat keskilaivaan. Alttarilla on kuvanveistäjä Hannes Autereen hongasta veistämä krusifiksi ja sen alla reliefi "Tulkaa minun tyköni kaikki työtätekevät ja raskautetut". Paavo Tynellin kookkaat messinkivalaisimet ovat vuodelta 1932.
Historia
Kallion kirkko sijoitettiin rakennuspaikalleen jo 1891 Kallion vuokratonttijaon tarkennuksen yhteydessä. Kirkko mäen päällä sekä mäen päältä lähtevä Siltasaarenkadun linja Unioninkadun, Helsingin vuoden 1812 asemakaavan mukaisen katulinjan, jatkeena esiintyivät siitä lähtien Kallion kaavoituksen lähtökohtana.
Pohjoiseurooppalainen kaupunkisuunnittelukeskustelu oli vilkasta 1800-luvun lopussa. Kasvavissa teollisuuskaupungeissa, kuten Helsingissä, arkkitehdit halusivat ottaa kaavoituksen insinööreiltä arkkitehtien tehtäväksi. Vuoden 1901 Kallion asemakaavan viimeistelyyn vaikutti arkkitehti Gustaf Nyström sekä samanaikainen keskustelu Töölön maastonmuotoja ja vaihtelevia katunäkymiä arvostavasta kaavasta. Kallion asemakaavan keskeisestä monumentaalisesta kaupunkitilasommitelmasta toteutui osia, kuten Kallion kirkko puistoineen sekä sen kanssa samassa akselissa oleva suomenkielisen työväenopiston päärakennus.
Kallion asutus ja asukasluku tiheni nopeasti 1800-luvun lopulla. Asukasluvun kasvaessa myös Helsingin suomalais-ruotsalainen kaupunkiseurakunta päätettiin jakaa 1905 kuudeksi seurakunnaksi vapusta 1907 lähtien. Samalla tehtiin myös päätös uuden kirkon rakentamisesta Pitkänsillan pohjoispuolelle. Sen suunnittelusta pidetyn arkkitehtikilpailun sekä sen pohjalta kolmen palkitun kesken pidetyn uusintakilpailun voitti arkkitehti Lars Sonck. Kirkko vihittiin käyttöön 1912.
Kallion kirkon alkuperäinen kuorijärjestely uusittiin 1955-1956 (Antti Salmenlinna). Kuorin yläosassa alttarin yläpuolella sijainneet urut siirrettiin takalehterille. Vuonna 1986 kirkossa tehtiin sisäkorjaus arkkitehti Heikki Havaksen ja sisustusarkkitehti Tauno Kivisen johdolla, jolloin mm. kirkon alle tehtiin uurnaholvi. Ulkoseinien graniittimuurauksen uudelleenkiinnitys tehtiin 1998-2001.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Berghälls kyrka, byggd i grå granit enligt ritningar av arkitekt Lars Sonck, reser sig som en arkitektoniskt monumental avslutning på stadens längsta gatuaxel som löper från norr till söder genom centrum (Unionsgatan–Broholmsgatan).
Kyrkans bottenplan har formen av ett latinskt kors. Ovanför koret står det höga tornet och bredvid det församlingslokalerna med kapell och kyrkoämbete. Sakristian finns i absiden som är ansluten till södra gaveln. Kyrkan är omgiven av ett parkliknande terrasserat område med trappor. Den symmetriskt kompakta kyrkan har en fasad av grå granit från Nystad med varierande kornstorlek. Granitblocken är fritt staplade enligt squared rubble-metoden. Väggytan är dekorerad med samma sten, dels i abstrakta mönster, dels i naturmotiv. Tornet har sju kyrkklockor som spelar en koralmelodi komponerad för ändamålet av Jean Sibelius år 1911.
Kyrksalen har tre skepp och den breda mittersta delen täcks av ett stort tunnvalv. Läktarna omringar salen från tre sidor och öppnar sig till mittskeppet via de bågade öppningarna i valvet. Kyrkans altartavla är ett krucifix i furu som är skapat av skulptören Hannes Autere och under den finns en relief med bibelcitatet ”Kommen till mig, I alla, som arbeten och ären betungade”. Den stora mässingsarmaturen är från 1932 och har formgivits av Paavo Tynell.
Historia (på svenska)
Berghälls kyrka fanns antecknad på den tilltänkta platsen redan 1891 när styckningen av arrendetomter i Berghäll justerades. Stadsplanerna för Berghäll har därefter utgått ifrån en kyrka uppe på backen samt en linje från Broholmsgatan ner till Unionsgatan, gatulinjen som ingår i stadsplanen för 1812.
Stadsplaneringen var föremål för en livlig debatt i Nordeuropa i slutet av 1800-talet. I växande industristäder som Helsingfors ville arkitekterna överta stadsplaneringen från ingenjörerna. Den slutgiltiga utformningen av stadsplanen för Berghäll år 1901 påverkades av arkitekt Gustaf Nyström samt den då aktuella debatten om stadsplanen för Tölö som tog hänsyn till terrängformerna och gynnade en omväxlande gatubild. Den monumentala stadsplanen för Berghäll realiserades delvis, t.ex. Berghälls kyrka med omgivande park samt finska arbetarinstitutets huvudbyggnad i samma axel.
Invånarantalet och folktätheten i Berghäll ökade med snabb takt i slutet av 1800-talet. På grund av folkökningen fattades ett beslut 1905 om att Helsingfors finsk-svenska församling skulle indelas i sex separata församlingar från och med första maj 1907. Samtidigt fattades beslutet om att bygga en ny kyrka norr om Långa bron. En arkitekttävling utlystes om planeringen av kyrkan där tre bidrag belönades. Bland dem hölls en ny tävling som vanns av arkitekt Lars Sonck. Kyrkan invigdes 1912.
Rummet kring högaltaret ombyggdes 1955–1956 (Antti Salmenlinna). Orgeln som funnits i övre delen av koret ovanför altaret flyttades till läktaren längst bakom. År 1986 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Heikki Havas och inredningsarkitekt Tauno Kivinen, då bl.a. en gravurnekammare byggdes under kyrkan. Graniten på fasaden murades om 1998–2001.
Further reading (as the agency lists it)
Kallion kirkko. Pieksämäki 1977.
Pekka Korvenmaa, Lars Sonckin arkkitehtuuri 1905-1945. Lars Sonck 1870-1956. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1981.
Matti O. Kallio, Matti Tauriainen, Kallion kirkko. Projektiuutiset. 13/2000.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
The grey granite Kallio church, designed by architect Lars Sonck, rises as the monumental urban terminus of Helsinki's longest street axis running south-north through the centre of the city (Unioninkatu-Siltasaarenkatu).
The church is cruciform in plan (Latin cross). A tall tower rises above the choir, beside which are the parish premises, with their chapels and offices. The vestry is in a semicircular apse attached to the southern gable end. The church is surrounded by a park-like area with steps and terraces. The façades of the symmetrical, compact church are clad in Uusikaupunki grey granite of varying degrees of roughness. The blocks are laid freely in accordance with the squared rubble method. The wall surfaces are decorated partly with abstract and partly with nature-themed stylised ornament, in the same stone. The tower holds seven church bells, for which Jean Sibelius composed a chorale melody in 1911.
The wide central part of the three-aisled nave is covered by a large barrel vault; through its arches, the galleries that surround the nave on three sides open onto the central aisle. The altar bears a crucifix carved in pine by sculptor Hannes Autere, and beneath it a relief with the inscription "Tulkaa minun tyköni kaikki työtätekevät ja raskautetut". The large brass chandeliers by Paavo Tynell date from 1932.
History
Kallio church was sited on its building plot as early as 1891, in connection with the refinement of the Kallio leasehold plot division. From then on, the church on the hill, and the Siltasaarenkatu line leading down from the hill as a continuation of Unioninkatu (the street line in accordance with Helsinki's town plan of 1812), appeared as the starting point of Kallio's planning.
Northern European urban planning debate was lively at the end of the 19th century. In growing industrial cities such as Helsinki, architects wanted to take planning from engineers and make it a task for architects. The finishing of the 1901 town plan for Kallio was influenced by architect Gustaf Nyström, as well as by the contemporaneous debate on a plan that valued the terrain of Töölö and varied street views. Parts of the central monumental urban spatial composition of the Kallio town plan were realised, such as Kallio church with its park, and the main building of the Finnish-language työväenopisto, which lies on the same axis as the church.
Settlement and population density in Kallio increased rapidly in the late 19th century. As the population grew, it was decided in 1905 to divide Helsinki's Finnish- and Swedish-speaking town parish into six parishes, from May Day 1907 onwards. At the same time, a decision was made to build a new church on the north side of Pitkäsilta. The architectural competition held for its design, and the re-run competition among three prizewinners based on it, was won by architect Lars Sonck. The church was consecrated for use in 1912.
The original choir arrangement of Kallio church was renewed in 1955-1956 (Antti Salmenlinna). The organ, which had been in the upper part of the choir above the altar, was moved to the rear gallery. In 1986 an interior restoration was carried out under the direction of architect Heikki Havas and interior architect Tauno Kivinen, when, among other things, a columbarium vault was made beneath the church. The re-fixing of the granite masonry of the outer walls was carried out in 1998-2001.
Nearby in the register
- Helsingin suomenkielinen työväenopisto (Helsingfors finskspråkiga arbetarinstitut)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Torkkelinmäen asuinalue (Torkelsbackens bostadsområde)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Finlandia-talo, Kaupunginteatteri ja Kulttuuritalo (Finlandiahuset, Stadsteatern och Kulturhuset)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Eläintarhan huvilat ja yleishyödylliset laitokset (Djurgårdsvillorna och de allmännyttiga byggnaderna vid Djurgården)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.