TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Kaartin kasarmi (Gardeskasernen)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kasarmi, tori
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.16423, 24.94887
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
5184

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Internet Archive

4 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)
  • Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Kaartin kasarmikorttelilla on tärkeä kansallinen symboliarvo suomalaisen sotaväen historiallisena toimintaympäristönä, ensin Kaartin kasarmina ja sittemmin puolustusministeriön ja pääesikunnan toimitiloina. Korttelin rakennuskanta kuvastaa vaikuttavasti rakennustaiteellisen kehittelyn kulkua ja muuntumista sotilaskäytössä kahden vuosisadan aikana.

Korttelin nykyiseen rakennuskantaan kuuluvat 1800-luvulta C.L. Engelin piirtämä päärakennus, entiset aliupseeriasuntola ja pesula. Korttelin 1950-luvulla tavoitellun kokonaisuudistuksen toteutuneet osat ovat arkkitehti Revellin suunnittelemat Fabianinkadun kaksi toimistorakennusta ja keskuspaviljonki.

Engelin suunnitteleman upseerirakennuksen poikkeuksellisen näyttävä julkisivu trofee-aiheisine reliefeineen muodostaa korttelin pääfasadin Kasarmitorin suuntaan. Uusklassistinen kasarmiarkkitehtuuri ja pääkaupungin perustavaan kaavoituksen palautuva tori sen edusaukiona kuvastavat varhaisen pääkaupunkirakentamisen tavoitteita ja keinoja näyttävän ympäristön aikaansaamiseksi.

Kaartin kasarmialueen eteläpuolella Tähtitorninvuoren rinteessä sijaitseva maneesirakennus ulkoarkkitehtuuriin sovitettuine hevosenpääreliefeineen kuuluu, hallisisustansa menettäneenäkin, 1800-luvun jälkipuolen sotilasarkkitehtuurimme huomionarvoisiin rakennuskohteisiin.

Suomen sotaväki asetettiin 1812. Vuonna 1818 siihen perustettiin erityinen harjoituspataljoona, joka tuli sijoitettavaksi pääkaupunkiin. Pataljoonalle rakennettiin C. L. Engelin suunnittelema kasarmi Esikaupungintorin, nyk. Kasarmitorin, etelälaidan kortteliin. Kortteliin oli pääkaupungin suunnittelun aiemmissa vaiheissa kaavailtu teatteria, joka määrättiin sijoitettavaksi toisaalle. Majoitusrakennukset, upseerisiipi kasarmikorttelin torille antavana pääfasadina sekä miehistösiipi Fabianinkadun varrella, valmistuivat siten, että pataljoona pääsi vuodenvaihteessa 1824–1825 muuttamaan Helsinkiin väliaikaisesta sijoituspaikastaan Hämeenlinnasta. Engelin kokonaissuunnitelmaan sisältynyt toinen miehistösiipi Kasarmikadun varrella rakennettiin 1840-luvulla E. B. Lohrmannin johdolla uudistettujen piirustusten mukaan. Majoitettu pataljoona oli 1829 korotettu Henkikaartin joukko-osastoksi.

Korttelin 1800-luvun lopun lisärakennusvaiheessa toteutettiin 1891 valmistunut perheellisten aliupseerien asuntola, jonka pohjakerrokseen sijoitettiin mm. pajoja ja muonavarasto, sekä 1889 valmistunut talousrakennus leipomoa, pesulaa ja saunaa varten. Rakennukset oli suunniteltu Yleisten rakennusten ylihallituksessa. Rakennukset muurattiin tiilestä ja niiden ulkoseinät päätettiin jättää tiilipintaisiksi.

1900-luvun alkupuoliskolla korttelin rakennuksia käytettiin Kaartin pataljoonan (alk. Valkoisen kaartin) majoitustiloina. Helmikuun 1944 pommituksissa Engelin aikaiset rakennukset vaurioituivat pahoin. Fabianinkadun miehistösiipi purettiin, mutta upseerisiipi säilyi uudelleenrakennettuna puolustusministeriön ja pääesikunnan virastotaloksi. Nykyinen rakennus itse asiassa koostuu 1950-luvun virastotalosta ja Engelin upseerisiivestä sen ulkokuorena.

Korttelin viimeisin merkittävä lisärakennusvaihe, joka perustui 1950-luvun jälkipuolella järjestetyn julkisen arkkitehtuurikilpailun tuloksiin, tuotti kaksi virastotaloa Fabianinkadun varrelle sekä pihapaviljongin ruokalaa ja kokoussaleja varten. 1960-luvulla valmistuneiden rakennusten suunnittelusta huolehtivat arkkitehti Viljo Revell ja Heikki Castrén.

Korttelin sisäpihalla paljastettiin 1881 muistomerkki Venäjän ja Turkin sodassa 1877–1878 Gornyi Dubnjakin kylän valtauksessa kaatuneiden Suomen kaartin sotilaiden muistolle. Muistomerkin suunnitteli arkkitehti F. A. Sjöström ja se valmistettiin Stigellin kiviveistämössä Helsingissä.

Kaartin korttelin eteläpuolella sijaitseva maneesi valmistui 1877 ratsu- ja jalkaväen harjoitushuoneeksi. Kaartin maneesina tunnettu rakennus, joka suunniteltiin Yleisten rakennusten ylihallituksessa (A. H. Dalström), ei ollut osa viereistä kasarmialuetta. Maneesin muutos autohalliksi 1949–1952 merkitsi yhtenäisen maneesihallin kerrosjakoa ja myös ulkoasuun vaikuttaneita muutoksia, tosin enimmäkseen rakennus säilytti maneesille ominaisen ulkoisen olemuksensa.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Gardets kasernkvarter hade ett stort nationellt symbolvärde som en historisk miljö för den finska militären, först som Gardets kasern och senare som säte för försvarsministeriet och huvudstaben. Kvarterets byggnader återspeglar på ett imponerande sätt den arkitektoniska utvecklingen och byggnadernas anpassning för militära ändamål under två sekel.

Från 1800-talet finns ännu kvar huvudbyggnaden, som är ritad av C.L. Engel. De andra kvarvarande ursprungliga byggnaderna är före detta internatet för underofficerare samt tvätteriet. På 1950-talet planerades omfattande nybyggnader varav två kontorsbyggnader och centralpaviljongen uppfördes vid Fabiansgatan, samtliga ritade av arkitekt Revell.

Officersbyggnadens exceptionellt distingerade fasad med en relief i trofémotiv bildar kvarterets huvudfasad mot Kaserntorget. Den nyklassicistiska kasernarkitekturen och torget i mitten, som ingick i grundplanen för huvudstaden, avspeglar de mål och medel som varit aktuella under den tidiga byggnadsfasen i huvudstaden och som syftat till att skapa en imponerande miljö.

Söder om Gardets kasernområde i Observatoriebergets sluttning står manegebyggnaden med sin relief av hästhuvud i en stil som anpassats till exteriören. Trots att byggnadens ursprungliga interiör inte finns kvar är den ett praktfullt exempel på vår militärarkitektur från senare hälften av 1800-talet.

Den finska armén grundades 1812. År 1818 inrättades en särskild träningsbataljon som placerades i huvudstaden. En kasern byggdes för bataljonen i södra kanten av Förstadstorget, numera Kaserntorget, enligt ritningar av C.L. Engel. Under tidigare stadier av huvudstadsplanerna hade kvarteret reserverats för en teater, som genom ett nytt beslut tilldelades en annan plats. Bostäderna, officersflygeln som kasernkvarteters huvudfasad mot torget samt manskapsflygeln vid Fabiansgatan färdigställdes så att bataljonen vid årsskiftet 1824–1825 fick flytta till Helsingfors från sin provisoriska förläggning i Tavastehus. Den andra manskapsflygeln vid Kaserngatan som ingick i Engels plan byggdes på 1840-talet efter nya ritningar som utarbetats under ledning av E.B. Lohrmann. Den inkvarterade bataljonen hade 1829 befordrats till Livgardets truppavdelning.

Under ett utbyggnadsskede i slutet av 1800-talet uppfördes ett internat 1891 för underofficerare med familjer bl.a. med verkstäder och ett proviantförråd i bottenvåningen. År 1889 färdigställdes ekonomibyggnaden med bageri, tvätteri och bastu. Byggnaderna hade ritats vid Överstyrelsen för allmänna byggnader. De murades av tegel med tegelfasader.

Under första hälften av 1900-talet användes byggnaderna för inkvartering av Gardets bataljon (ursprungligen Vita gardet). Byggnaderna från Engels tid skadades svårt under bombningarna i februari 1944. Manskapsflygeln vid Fabiansgatan revs, men officersflygeln byggdes om och blev ett ämbetshus för försvarsministeriet och huvudstaben. Den nuvarande byggnaden består i själva verket av ämbetshuset från 1950-talet med Engels officersflygel som fasad.

Den senaste betydande utbyggnadsfasen grundade sig på en arkitekttävling som arrangerades under senare delen av 1950-talet och resulterade i två ämbetshus vid Fabiansgatan samt en gårdspaviljong med matsal och möteslokaler. Byggnaderna färdigställdes på 1960-talet och för ritningarna svarade arkitekterna Viljo Revell och Heikki Castrén.

På innergården i kvarteret avtäcktes 1881 ett monument till minnet av Finska gardets soldater som stupade vid intagningen av byn Gornyi Dubnjak under det rysk-turkiska kriget 1877–1878. Monumentet har ritats av arkitekt F.A. Sjöström och tillverkats vid Stigells stenhuggeri i Helsingfors.

Manegen på södra sidan av Gardeskvarteret färdigställdes år 1877 och användes som övningsplats för kavalleriet och infanteriet. Byggnaden är känd som Gardesmanegen och tillhörde inte det intilliggande kasernområdet. Ritningarna utarbetades vid Överstyrelsen för allmänna byggnader. Manegen ombyggdes till ett garage under åren 1949–1952 vilket medförde ändringar i manegehallens våningsindelning som även påverkade fasaden. Visserligen bevarade byggnaden till största delen sitt yttre som är typiskt för en manegebyggnad.

Viljo Revell, Heikki Castrén, Kaartin kasarmi, Arkkitekti 1961:12.

Halila Aimo, Suomen Rakennushallinto 1811-1961, Helsinki 1967.

Tervasmäki, Vilho, Puolustushallinto sodan ja rauhan aikana 1939-1978, Puolustusministeriön historia II, Hämeenlinna 1978.

Sinisalo, Jarkko, Helsingin harjoituspataljoonan kasarmi 1818, Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.-14.9.1990. Helsinki 1990.

Arkkitehtitoimisto Okulus Oy; Kaartin kasarmi. Suomalaisen pataljoonan upseerirakennus. Rakennushistoriaselvitys 2007. Tilaaja: Puolustushallinnon rakennuslaitos.

Arkkitehtitoimisto Okulus Oy; Kaartin kasarmi, F-rakennus. Rakennushistoriaselvitys 2012. Tilaaja: Puolustushallinnon rakennuslaitos/Senaatti-kiinteistöt

Arkkitehtitoimisto Okulus Oy; Kaartin maneesi. Rakennushistoriaselvitys 2013.
Tilaaja: Senaatti-kiinteistöt.

Arkkitehdit Mustonen Oy; Kaartin kasarmikortteli. Korttelihistoriaselvitys 2016.
Tilaaja: Senaatti-kiinteistöt.

Arkkitehdit Mustonen Oy; Kaartin kasarmin virastosiipi. Suppea rakennushistoriaselvitys 2016. Tilaaja: Senaatti-kiinteistöt.

Arkkitehdit Mustonen Oy; Kaartin kasarmin keskuspaviljonki. Suppea rakennushistoriaselvitys 2016. Tilaaja: Senaatti-kiinteistöt.

Arkkitehdit Mustonen Oy; Kaartin kasarmin punatiilirakennukset. Suppea rakennushistoriaselvitys 2017. Tilaaja: Senaatti-kiinteistöt.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The Kaarti Barracks block has important national symbolic value as a historical setting for the Finnish army, first as the Kaarti Barracks and later as the premises of the Ministry of Defence and the General Headquarters. The block's buildings impressively illustrate the course of architectural development and its transformation in military use over two centuries.

The block's present building stock includes, from the 19th century, the main building drawn by C.L. Engel, the former non-commissioned officers' dormitory and the laundry. The parts of the comprehensive renewal of the block, which was aimed at in the 1950s, that were realised are the two office buildings designed by architect Revell along Fabianinkatu and the central pavilion.

The exceptionally impressive façade of the officers' building designed by C.L. Engel, with its trophy-motif reliefs, forms the main façade of the block facing towards Kasarmitori. The neoclassical barracks architecture, and the square that recalls the foundational planning of the capital and serves as its forecourt, illustrate the aims and means of early capital construction in creating an impressive setting.

The riding hall building, located on the slope of Tähtitorninvuori south of the Kaarti Barracks area, with its horse-head reliefs fitted to the exterior architecture, belongs, even though it has lost its interior hall space, to the notable military architecture projects of the second half of the 19th century.

The Finnish army was established in 1812. In 1818 a special training battalion was set up within it, which was to be stationed in the capital. A barracks designed by C. L. Engel was built for the battalion in the block on the southern side of Esikaupungintori, now Kasarmitori. In earlier phases of the capital's planning, a theatre had been envisaged for this block, but it was ordered to be placed elsewhere. The accommodation buildings, namely the officers' wing, whose main façade faced the block's square, and the men's wing along Fabianinkatu, were completed in such a way that at the turn of 1824–1825 the battalion could move to Helsinki from its temporary station in Hämeenlinna. The second men's wing along Kasarmikatu, which was included in Engel's overall plan, was built in the 1840s under E. B. Lohrmann, according to revised drawings. The battalion quartered there had been raised to a Henkikaarti unit in 1829.

In the additional building phase at the end of the 19th century, a dormitory for married non-commissioned officers, completed in 1891, was built in the block. Its ground floor housed, among other things, workshops and a provisions store. An outbuilding completed in 1889 was built for a bakery, a laundry and a sauna. The buildings had been designed by the Board of Public Buildings. They were built of brick, and their exterior walls were deliberately left with brick surfaces.

In the first half of the 20th century the block's buildings were used as accommodation for the Kaarti Battalion (originally Valkoinen kaarti). In the bombing raids of February 1944 the buildings from Engel's time were badly damaged. The men's wing on Fabianinkatu was demolished, but the officers' wing survived, rebuilt as an office building for the Ministry of Defence and the General Headquarters. The present building in fact consists of a 1950s office building, with C.L. Engel's officers' wing as its outer shell.

The block's most recent significant extension phase, based on the results of a public architectural competition held in the late 1950s, produced two office buildings along Fabianinkatu and a courtyard pavilion for a canteen and meeting rooms. The buildings completed in the 1960s were designed by architects Viljo Revell and Heikki Castrén.

In 1881 a memorial was unveiled in the block's inner courtyard to the Finnish Guard soldiers who fell in the capture of the village of Gornyi Dubnjak in the Russo-Turkish War of 1877–1878. The memorial was designed by architect F. A. Sjöström and made at the Stigell stone-carving works in Helsinki.

The riding hall located south of the Kaarti block was completed in 1877 as a training hall for cavalry and infantry. The building known as the Kaarti Riding Hall, designed by the Board of Public Buildings (A. H. Dalström), was not part of the adjacent barracks area. The conversion of the riding hall into a garage in 1949–1952 meant dividing the unified riding hall into floors, and also made changes affecting the exterior. Nevertheless, for the most part the building retained the external character typical of a riding hall.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map