TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Osuusliikkeiden ja teollisuuden Sörnäinen (Andelsrörelsernas och industrins Sörnäs)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
katutila, muu hallintorakennus, muu teollisuusrakennus
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.18371, 24.96128
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4999

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Internet Archive

4 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)
  • Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Helsingin Sörnäisissä sijaitsevat Elannon ja Osuustukkukaupan (OTK) monumentaaliset punatiiliset hallintorakennukset ja niihin liittyvät elintarviketeollisuuden tuotantolaitokset kuvastavat osuusliikkeiden asemaa ja toimintaa 1900-luvulla. Vahva symbolimerkitys on erityisesti Hämeentien varressa kaupunkikuvallisina kiintopisteinä toimivilla hallintorakennuksilla. Sörnäisten rantaan ulottuvat teollisuuskorttelit ovat tärkeitä elintarviketuotantoa ja vähittäismyyntiä varten rakennettuja teollisuushistoriallisia ympäristöjä. Alueella on säilynyt rakennuksia sen varhaisesta, jo 1800-luvulla alkaneesta teollistumisesta.

Aatteelliset osuusliikkeet Elanto ja OTK ovat suurimman osan 1900-lukua toimineet vierekkäin Hämeentien ja Sörnäisten rantatien välissä. Korkeiden punatiilisten pääkonttoreiden tornit kulmatonteilla osoittavat Hämeentien varrella osuusliikkeiden kortteleiden alku- ja päätepisteen. Molempien keskeisimmät hallinto- ja teollisuusrakennukset ovat arkkitehti Väinö Vähäkallion suunnittelemia.

Valtakunnallisen keskusliikkeen OTK:n korttelin merkittävin säilynyt rakennusryhmä haarautuu Hämeentien ja Käenkujan kulmassa, jossa kohoaa 1933 valmistuneen entisen pääkonttorin pyöreäpäätteinen, yhdeksänkerroksinen funktionalistinen torniosa. Käenkujalla ovat 1940-luvulta margariinitehdas, teknokemiallinen tehdas ja kahvipaahtimo.

Pääkaupunkiseudun osuuskaupan Elannon kulman osoittava torni puolestaan liittyy klassistiseen kahdeksankerroksiseen, 1928 valmistuneeseen hallintorakennukseen, jonka muurimainen seinä jatkuu Kaikukadun varrella. Elannon korttelissa ovat mm. Elannon vanhin leipomo vuodelta 1907, Vähäkallion suunnittelemat suurleipomo ja seitsenkerroksinen keskusvarasto 1920-luvulta. Viljasiilot ja kasvisvarasto ovat 1930-40-luvuilta. Korttelin vanhin rakennus on entinen tulitikkutehdas vuodelta 1874.

Kolmannessa teollisuuskorttelissa Sörnäisten rantatien varrella ovat mm. ruokarasvoja tuottanut Kokos Oy, rakennuksen vanhin osa vuodelta 1911, sekä Kone Oy, Oy Gottfr. Strömberg ja Helsingin Mylly Oy:n rakennukset, näkyvimpinä korkeat viljasiilot vuosilta 1941-50. Oy Strömberg Ab:n rakennukset ovat 1890- ja 1910-luvuilta.

Sörnäisten teollisuuskortteleiden alkuperäisen käytön päätyttyä 1900-luvun lopulla on rakennukset otettu uuteen käyttöön, pääosa asuin-, oppilaitos- ja toimistotiloiksi. Vaikka rakennuksia on purettu ja uusia rakennettu, alueella on säilynyt moni-ilmeinen teollisuusmiljöö.

Tuotantolaitosten rakentaminen suunnattiin 1800-luvulla esteettisistä syistä ja palovaaran takia kaupunkirakenteen ulkopuolelle. Varhaisia Sörnäisten teollisuuslaitoksia olivat 1842 perustettu Andsténin fajanssi ja kaakelitehdas, joka sijaitsi OTK:n korttelissa, ja 1874 rakennettu ja rakennuksena Elannon korttelissa säilynyt tulitikkutehdas. Tätä ennen Sörnäisten rannassa oli ollut ainoastaan huvilapalstoja.

Teollistumista vauhditti Sörnäisten sataman perustaminen ja Pasilasta satamaan rakennettu rautatie, joka avattiin liikenteelle 1863. Pääkaupungin tieliikenteen toinen pääväylä Itäinen Viertotie (Hämeentie) rajasi rakentamisestaan 1850 alkaen teollisuuden ja työväen asuinalueita: teollisuustyöpaikat keskittyivät tien itäpuolelle Sörnäisten sataman ja rautatien ulottuville ja työväestön asuinpaikat tien länsipuolelle.

Osuusliike Elanto ja Helsingin Osuuskauppa syntyivät kansainvälisen osuustoiminnan suomalaisina vastineina 1900-luvun alussa. Suomalaisen osuustoiminnan käynnisti siirtyminen agraariyhteiskunnasta teollisuuden ja kaupankäynnin yhteiskuntaan. Muuttoliike suuntautui maalta kaupunkeihin.

Osuusliike Elanto, pääkaupunkiseudun osuuskauppa, perustettiin 1905 leipomoalan tuotanto-osuuskunnaksi. Sörnäisistä, läheltä satamaa ja työväestön asuntoalueita hankittiin Hämeentien varrella oleva tontti 1906. Aikaisemmin tontilla olivat toimineet mm. saippuatehdas ja tulitikkutehdas. Ensimmäinen tuotantorakennus, leipomo, valmistui 1907. Elanto laajeni pian laaja-alaiseksi kulutusosuuskunnaksi, joka perusti mm. pääkaupunkiseudulle leipä- ja maitokauppoja lähes jokaiseen kaupunginosaan. Sörnäisten tontin tuotanto-, varasto- ja hallintorakennukset rakennettiin 1906-1955. Keskeiset rakennukset valmistuivat 1920- ja 1930-luvuilla ja pääosan niistä suunnitteli arkkitehti Väinö Vähäkallio. Hänen kokonaissuunnitelmaksi laatima korttelisuunnitelma toteutui vain osittain. Tontin kaakkoisreunalla oleva kaareva Lintulahdenkujan linjaus myötäilee vanhaa rantaviivaa. Elannon tuotantotoimintaan olennaisesti liittynyt Backaksen tila Helsingin maalaiskunnassa hankittiin ensimmäisen maailmansodan aikana.

Työväenosuuskaupat perustivat Osuustukkukauppa OTK:n, jonka rinnalle muotoutui aatteellinen yhteistoimintajärjestö Kulutusosuuskuntien Keskusliitto (KK). Osuustukkukauppa OTK aloitti toimintansa 1918 välittämällä ja tuottamalla tavaraa jäsenliikkeille ympäri maata. Elannon pohjoispuolella olevan tontin OTK osti 1922. Aikaisemmin paikalla oli ollut Andsténin kaakelitehdas ja 1910-luvulla lyhytaikaisesti Ab Lukko Oy. Ennen OTK:ta itäkulma oli ehditty myydä Paraisten Kalkkivuori Oy:lle. Kaakeli- ja lukkotehtaan rakennusten lisäksi seuraavina vuosina KK:n rakennusosastolla suunniteltiin tontille useita monikerroksisia rakennuksia mm. keskusvarasto (1927), margariinitehdas (1930), pääkonttori (1933), myllyrakennus (1935), teknokemiallinen tehdas ja kahvipaahtimo (1939). Vain pieniltä osiltaan toteutuneen kokonaissuunnitelman kortteliin laati arkkitehti Väinö Vähäkallio 1926. Korttelista on 2000-luvun vaihteessa purettu ja rakennettu uutta, jolloin korttelin luonne hallinto- ja teollisuusalueena on muuttunut suurelta osin toimisto- ja asuinalueeksi. Uudisrakennuksia ovat Hämeentien varrelle rakennettu asuinkerrostalo, korttelin keskiosan neljä pistemäistä kerrostaloa ja Sörnäisten rantatien varrelle ns. betonitehtaan tontille rakennettu Partekin pääkonttori.

Oy Kokos perustettiin 1910 palmuöljystä valmistettavien ruokarasvojen tuottajaksi. Yksikerroksinen, torniosaltaan nelikerroksinen tehdasrakennus valmistui 1911. Tehdasta jatkettiin 1912. Margariinitehtaan toiminta päättyi 1926, jolloin Kokos Oy:n kiinteistön osti Kone Oy. Vanhaa margariinitehdasta korotettiin yhdellä kerroksella 1928. Pihan ympärille keskittyneet rakennukset rakennettiin 1935-1954. Pihan kattava teräs- ja lasikate valmistui 1948. Kookostehdasta vastapäätä Haapaniemenkadun varrelle valmistui 1916 Oy Kone ja Silta Ab:n separaattoritehdas, jonka suunnittelivat arkkitehdit Armas Lindgren ja Bertel Liljequist. Kone Oy:n toiminta kiinteistössä päättyi 1967.

Kaupungin kasvu ja teollisuuden rakennemuutos alkoivat vaikuttaa Sörnäisten kortteleiden teollisuuteen 1900-luvun loppupuolella. Kaupunkien ahtaiksi ja arvokkaiksi muuttuneet teollisuustontit olivat epäsopivia 2000-luvun teollisen toiminnan prosesseille. Teollisuuskortteleiden uudeksi käytöksi tuli asuin-, oppilaitos- ja toimistokäyttö, joka johti osaltaan laajoihin muutoksiin ja purkutöihin erityisesti OTK:n korttelissa.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Elantos och centralaffären Osuustukkupauppas (OTK) monumentala förvaltningsbyggnader i rödtegel och de tillhörande livsmedelsproduktionsanläggningarna ligger i Sörnäs och speglar de kooperativa rörelsernas ställning och verksamhet under 1900-talet. Förvaltningsbyggnaderna vid Tavastvägen är ett synligt inslag i stadsbilden och har ett starkt symbolvärde. Industrikvarteren som sträcker sig till Sörnäs strand är viktiga industrihistoriska miljöer, byggda för livsmedelsproduktionen och detaljhandeln. På området finns också byggnader från den tidiga industrialiseringen som inleddes redan på 1800-talet.

De ideella andelslagen Elanto och OTK har under största delen av 1900-talet funnits bredvid varandra, mellan Tavastvägen och Sörnäs strandväg. De höga tornen på de rödtegelbyggda kontoren på hörntomterna markerar gränserna för andelslagens kvarter vid Tavastvägen. Bägge andelslagens främsta förvaltnings- och industribyggnader har ritats av arkitekt Väinö Vähäkallio.

Den landsomfattande centralaffären OTK:s viktigaste bevarade byggnadsgrupp förgrenar sig vid hörnet av Tavastvägen och Göksgränd. Här reser sig det tidigare huvudkontorets (1933) avrundade, nio våningar höga funktionalistiska torn. På Göksgränd ligger margarinfabriken från 1940-talet, den teknokemiska fabriken och kafferosteriet.

Tornet som markerar andelslaget Elantos hörn hör ihop med den klassicistiska, åtta våningar höga förvaltningsbyggnaden vars murliknande vägg fortsätter längs Ekogatan. I det huvudstadsbaserade andelslagets kvarter ligger bl.a. Elantos äldsta bageri från 1907 samt storbageriet och det sju våningar höga centrallagret från 1920-talet av Vähäkallio. Spannmålssilorna och grönsakslagret är från 1930- och 1940-talet. Kvarterets äldsta byggnad är den tidigare tändsticksfabriken från 1874.

I det tredje industrikvarteret vid Sörnäs strandväg ligger bl.a. Kokos Ab som tillverkade matfetter. Byggnadens äldsta del är från 1911. Här ligger också Kone Ab:s, Ab Gottfr. Strömbergs och Helsingfors kvarn Ab:s byggnader, synligast av dem de höga spannmålssilorna från 1941-50. Ab Strömbergs byggnader är från 1890- och 1910-talen.

När den ursprungliga industriverksamheten i Sörnäskvarteren lades ner i slutet av 1900-talet togs byggnaderna i bruk för andra ändamål. Merparten av dem används som bostäder, läroinrättningar och kontor. Trots att en del byggnader har rivits och nya har kommit till lever den varierande industrimiljön kvar på området.

Av estetiska skäl och på grund av brandfaran gick man på 1800-talet in för att bygga produktionsanläggningarna utanför stadsstrukturen. Till de tidiga industrianläggningarna i Sörnäs hörde Andsténs fajans- och kakelfabrik som grundades 1842 och låg i OTK:s kvarter, samt tändsticksfabriken från 1874, bevarad som byggnad i Elantos kvarter. Dessförinnan hade det endast funnits villatomter vid Sörnäs strand.

Industrialiseringen fick fart när Sörnäs hamn grundades och en järnväg byggdes mellan Böle och hamnen. Järnvägen öppnades 1863. Den andra huvudleden i huvudstadsregionens vägtrafik var Östra Chaussén (Tavastvägen). Från och med att den byggdes 1850 drog vägen upp en linje mellan industrins och arbetarnas kvarter: industriarbetsplatserna fanns öster om vägen i Sörnäs hamn och i närheten av järnvägen. Arbetarnas bostäder låg väster om vägen.

Andelsaffären Elanto och Helsingfors Andelshandel uppstod i början av 1900-talet som finska motsvarigheter till den internationella andelsverksamheten. Verksamheten i Finland igångsattes av övergången från det agrara samhället till det industriella och kommersiella. Flyttrörelsen gick från landsbygden till städerna.

Andelsaffären Elanto, huvudstadsområdets andelshandel, grundades 1905 som ett produktionsandelslag för bageribranschen. Andelsaffären skaffade en tomt vid Tavastvägen i Sörnäs 1906, nära hamnen och arbetarkvarteren. Tidigare hade det funnits bl.a. en tvålfabrik och en tändsticksfabrik på tomten. Den första produktionsanläggningen, bageriet, blev färdig 1907. Elanto växte snart till ett omfångsrikt konsumentkooperativ som bl.a. grundade bröd- och mjölkbutiker i så gott som varje stadsdel i huvudstadsregionen. Produktions- lager- och förvaltningsbyggnaderna på tomten i Sörnäs byggdes 1906–1955. De viktigaste byggnaderna blev färdiga på 1920- och 1930-talen. Merparten av dem ritades av arkitekt Väinö Vähäkallio. Han helhetsplan för kvarteret byggdes endast delvis. Den bågformiga linjen på tomtens sydöstra sida vid Fågelviksgränden följer den gamla strandlinjen. Backas gård i Helsingfors landskommun, en viktig del av Elantos produktionsverksamhet, köptes under första världskriget.

Arbetarandelshandlarna grundades av Osuustukkukauppa OTK, och parallellt med den grundades den ideella samarbetsorganisationen Kulutusosuuskuntien keskusliitto KK. Partiandelshandeln OTK började sin verksamhet 1918 genom att förmedla och producera varor för medlemsaffärer i hela landet. OTK köpte tomten norr om Elanto 1922. Tidigare fanns här Andsténs kakelfabrik och under en kort tid på 1910-talet Ab Lukko Oy. Innan OTK köpte tomten hade den östra delen sålts till Pargas Kalkbergs AB. Kakel- och låsfabrikens byggnader fick under de närmast följande åren sällskap av flervåningshus som ritades på KK:s byggnadsavdelning, bl.a. centrallagret (1927), margarinfabriken (1930), huvudkontoret (1933), kvarnbyggnaden (1935), teknokemiska fabriken och kafferosteriet (1939). Den planerade helheten i kvarteret byggdes bara delvis ut efter arkitekt Väinö Vähäkallios plan från 1926. Under sekelskiftet 2000 har här både rivits och byggts nytt. Kvarterets karaktär av förvaltnings- och industriområde har till stora delar försvunnit och ersatts av ett kontors- och bostadsområde. Till nybyggnaderna hör bostadshuset vid Tavastvägen, kvarterets fyra punktliknande höghus i kvartersmitten och Parteks huvudkontor vid Sörnäs strandväg på den s.k. betongfabrikens tomt.

Oy Kokos grundades 1910 för att producera matfetter av palmolja. Fabriksbyggnaden från 1911 är byggd i ett plan, med en tornbyggnad i fyra våningar. Fabriken byggdes ut 1912. Margarinfabrikens verksamhet upphörde 1926 och Kokos Oy:s fastighet köptes av Kone Oy. Den gamla margarinfabriken fick en våning till 1928. Byggnaderna runt gården byggdes 1935–1954. Stål- och glastaket som täcker gården är från 1948. Oy Maskin och Bro Ab:s separatorfabrik mitt emot kokosfabriken på Aspnäsgatan blev färdig 1916. Fabriken ritades av arkitekterna Armas Lindgren och Bertel Liljequist. Kone Oy:s verksamhet i fastigheten upphörde 1967.

Den växande staden och strukturförändringen inom industrin började inverka på Sörnäskvarteren i slutet av 1900-talet. Industritomterna hade blivit trånga och värdefulla och var olämpliga för 2000-talets industriella processer. Industrikvarteren fick nytt liv och började utnyttjas för bostads- undervisnings- och kontorsändamål, vilket i sin tur ledde till stora ombyggnader och rivningsarbeten i synnerhet i OTK:s kvarter.

Helsingin historia V:1, Helsinki 1962.

Sörnäisten eteläosan teollisuuskorttelit, rakennushistoriallinen selvitys. Helsingin kaupunginmuseo 1985.

Helena Hakkarainen, Lauri Putkonen (toim.), Helsingin kantakaupungin teollisuusympäristöt, Teollisuusrakennusten inventointiraportti. Helsinki 1996.

Irma Lounatvuori, Lauri Putkonen (toim.), Rakennusperintömme, Kulttuuriympäristön lukukirja. Helsinki 2001.

Aino Niskanen, Väinö Vähäkallio ja hänen toimistonsa, Arkkitehdin elämäntyö ja verkostot. Teknillisen korkeakoulun arkkitehtiosaston tutkimuksia 2005/22 Arkkitehtuurin historia. Helsinki 2005.

Sari Schulman, Helsingin mylly - Kaikukatu 5 Sörnäisten rantatie 19. Senaatti, Arkkitehtitoimisto Sari Schulman Oy 2010.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The monumental red-brick administrative buildings of Elanto and Osuustukkukauppa (OTK) in Sörnäinen, Helsinki, together with the associated food-industry production plants, reflect the position and activities of the co-operative societies in the 20th century. The administrative buildings along Hämeentie, which serve as urban landmarks, have particular symbolic significance.

The ideological co-operatives Elanto and OTK operated side by side between Hämeentie and Sörnäisten rantatie for most of the 20th century. The tall red-brick head office towers on the corner plots mark the beginning and end points of the co-operatives' blocks along Hämeentie. The most important administrative and industrial buildings of both were designed by architect Väinö Vähäkallio.

The most significant surviving group of buildings in the block of OTK, the national central co-operative, branches off at the corner of Hämeentie and Käenkuja. There rises the former head office completed in 1933, with its round-ended, nine-storey functionalist tower section. Käenkuja has a margarine factory from the 1940s, a technochemical factory and a coffee roastery.

The tower marking the corner of the Pääkaupunkiseudun osuuskauppa Elanto is connected to a classicist, eight-storey administrative building completed in 1928, whose wall-like facade continues along Kaikukatu. The Elanto block includes, among others, Elanto's oldest bakery from 1907, a large bakery designed by Vähäkallio and a seven-storey central warehouse from the 1920s. The grain silos and vegetable store date from the 1930-40s. The oldest building in the block is the former match factory from 1874.

In the third industrial block along Sörnäisten rantatie are, among others, Kokos Oy, which produced edible fats, with the oldest part of the building dating from 1911, as well as the buildings of Kone Oy, Oy Gottfr. Strömberg and Helsingin Mylly Oy. The most prominent are the tall grain silos from the years 1941-50. The buildings of Oy Strömberg Ab date from the 1890s and 1910s.

After the original use of the Sörnäinen industrial blocks ended at the end of the 20th century, the buildings were taken into new use, mainly as residential, educational and office premises. Although buildings have been demolished and new ones built, the area has retained a varied industrial environment.

In the 19th century, production plants were deliberately built outside the urban structure for aesthetic reasons and because of the fire hazard. Early industrial premises in Sörnäinen included the Andstén faience and tile factory, founded in 1842 and located in the OTK block, and the match factory built in 1874, which has survived as a building in the Elanto block. Before this, the Sörnäinen shoreline had consisted only of villa plots.

Industrialisation was boosted by the establishment of the Sörnäinen harbour and by the railway built from Pasila to the harbour, which opened to traffic in 1863. Itäinen Viertotie (Hämeentie), the capital's second main road artery, delimited the industrial and working-class residential areas as it was built up from 1850 onwards: industrial workplaces concentrated on the east side of the road, within reach of the Sörnäinen harbour and railway, while workers' housing was located on the west side.

Osuusliike Elanto and Helsingin Osuuskauppa emerged at the beginning of the 20th century as Finnish counterparts of the international cooperative movement. Finnish cooperative activity was set in motion by the transition from an agrarian society to a society of industry and commerce. Migration flowed from the countryside to the towns.

Osuusliike Elanto, the cooperative of the capital region, was founded in 1905 as a production cooperative for the bakery sector. In 1906 a plot on Hämeentie was acquired in Sörnäinen, close to the harbour and the workers' residential areas. Previously the plot had housed, among other things, a soap factory and a match factory. The first production building, a bakery, was completed in 1907. Elanto soon expanded into a wide-ranging consumer cooperative, which established, among other things, bread and milk shops in almost every district of the capital region. The production, storage and administration buildings on the Sörnäinen plot were built in 1906-1955. The key buildings were completed in the 1920s and 1930s, and the architect Väinö Vähäkallio designed most of them. The block plan he drew up as an overall plan was only partially realised. The curved alignment of Lintulahdenkuja on the south-eastern edge of the plot follows the old shoreline. The Backas farm in Helsinki rural municipality, which was essentially connected with Elanto's production activities, was acquired during the First World War.

The workers' cooperative stores established the Osuustukkukauppa OTK wholesale cooperative, alongside which the ideological cooperative federation Kulutusosuuskuntien Keskusliitto (KK) took shape. Osuustukkukauppa OTK began operations in 1918, distributing and producing goods for member societies across the country. OTK bought the plot to the north of Elanto's in 1922. Previously the site had housed the Andstén tile factory and, briefly in the 1910s, Ab Lukko Oy. Before OTK, the eastern corner had already been sold to Paraisten Kalkkivuori Oy. In addition to the buildings of the tile and lock factory, over the following years the KK building department designed several multi-storey buildings for the plot, including a central warehouse (1927), a margarine factory (1930), a head office (1933), a mill building (1935), and a technochemical factory and coffee roastery (1939). The overall plan for the block, of which only small parts were realised, was drawn up by the architect Väinö Vähäkallio in 1926. At the turn of the 21st century, buildings were demolished from the block and new ones were built, as a result of which the block's character as an administrative and industrial area has largely changed into one of offices and housing. New buildings include a residential apartment block built along Hämeentie, four point blocks in the central part of the block, and Partek's head office, built on the plot of the so-called concrete factory along Sörnäisten rantatie.

Oy Kokos was founded in 1910 as a producer of cooking fats made from palm oil. The single-storey factory building, with a four-storey tower section, was completed in 1911. The factory was extended in 1912. Margarine production ended in 1926, when Kone Oy bought the Kokos Oy property. The old margarine factory was raised by one storey in 1928. The buildings clustered around the courtyard were built in 1935-1954. The steel and glass roof covering the courtyard was completed in 1948. Opposite the coconut factory, along Haapaniemenkatu, the separator factory of Oy Kone ja Silta Ab was completed in 1916, designed by the architects Armas Lindgren and Bertel Liljequist. Kone Oy's operations on the property ended in 1967.

Urban growth and structural change in industry began to affect the industry of the Sörnäinen blocks in the latter part of the 20th century. Industrial plots that had become cramped and valuable in the cities were unsuited to the processes of industrial activity in the 21st century. The new use of the industrial blocks became residential, educational and office use, which in part led to extensive changes and demolition work, particularly in the OTK block.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map