TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Viikin opetus- ja koetila (Viks undervisnings- och försöksgård)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
museo, navetta, oppilaitos, pihapiiri, talousrakennus
Character (as the agency lists it)
agraarimaisema, kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.21964, 25.02335
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4998

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Riksarkivet, Swedish National Archives

3 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Helsingin yliopiston maa- ja metsätieteellisen tiedekunnan Viikin opetus- ja koetilakokonaisuus on rakennettu 1930-luvulla antamaan ensimmäisenä Suomessa korkeakoulutasoista opetusta maatalouden mallitilalla. Yhtenäinen opetus- ja tutkimustarkoituksiin suunniteltu talouskeskus on pääpiirteissään säilynyt arkkitehti Jussi Paatelan suunnittelemassa asussa. Laajat entiset Viikin latokartanon peltoaukeat, jotka ovat olleet viljelyksessä 1500-luvulta alkaen, muodostavat maisemallisesti merkittävän historiallisen agraarikerrostuman kaupungistuneessa ympäristössä.

Viikin opetus- ja tutkimustila 1930-1950-luvun rakennuksineen sijaitsee ympäristöään korkeammalla osin metsäisellä saarekkeella Viikin avaran peltomaiseman keskellä. Peltoaukea rajautuu etelässä Vanhankaupungin selän rehevään rantaan, idässä Herttoniemen korkeisiin mäkiharjanteisiin ja länsipuolella urbanisoituneisiin mäkialueisiin.

Tilakeskuksen pihapiirin pohjoisreunaa hallitsevat 3-4-kerroksiset laboratoriorakennus (1939) ja oppilasrakennus (1950). Eteläreunalla ovat 1930-luvulla rakennetut pihatto ja navetta. Molemmat ovat komeita maatalousrakennuksia, joiden alakerta on kivirakenteinen ja rapattu, yläosa puurakenteinen ja punamullattu. Navetan ja pellon välimaastossa on useita eri-ikäisiä talousrakennuksia. Pihapiirin ulkopuolelle jää 1937 valmistunut kivirakenteinen maatalousmuseo sekä neljä 1948-1955 valmistunutta asuinrakennusta. Talouskeskuksen rakennukset ovat uudistettuina edelleen alkuperäisessä käytössä.

Viikin latokartanon tila perustettiin Vantaanjoen suussa olevan kuninkaankartanon maatilaksi 1500-luvulla. Sittemmin tila on ollut maaherran ja myöhemmin sotilaiden virkatalona. Tila on ollut aina valtion omistuksessa.

Korkein maatalousopetus siirrettiin nykyiseen Helsingin yliopistoon 1896. Alkuaikoina maatalous- ja metsätieteen opetus toimi keskustassa erilaisissa tilapäistiloissa ja koeviljelyä harjoitettiin maanviljelyshallituksen perustamalla ja valtion omistamalla Jokiniemen koetilalla Helsingin maalaiskunnassa.

Helsingin yliopiston hallintaan Viikin latokartano luovutettiin 1931, minkä jälkeen se kunnostettiin tilaa vuokranneen Vankeinhoitoviraston toimesta maatalous-metsätieteellisen tiedekunnan käyttöön. Opetus- ja koetilan talouskeskus perustettiin metsäsaarekkeeseen tilan päärakennuksen kaakkoispuolelle 1935. Peltojen rajaaman talouskeskuksen rakennukset valmistuivat 1934-1939 ja 1946-1956. Uudisrakennusten lisäksi pellot kunnostettiin tutkimuskäyttöön sopiviksi koekentiksi ja laitumiksi. Mallikelpoisten navetan, sikalan, tallien, puimalan ja liitereiden suunnittelusta vastasi arkkitehti Jussi Paatela, joka suunnitteli yliopistolle myös Metsätalon 1939.

Ennen sotia valmistuivat osin vankityövoimalla Paatelan suunnittelemat laboratorion ja valtakunnallisen maatalousmuseon rakennukset. Maatalousmuseon kokoelmien perustan muodosti esineistö, jonka tohtori Gösta Grotenfelt oli kerännyt ensin Mustialan maanviljelyskoulun ja myöhemmin Tikkurilassa Jokiniemen koetilan yhteydessä sijainneisiin museoihin. Tilanahtauden vuoksi kokoelmat päätettiin siirtää Viikkiin perustettavalle opetus- ja koetilalle. Maatalousmuseon katsottiin täydentävän opetusta ja tutkimusta. Lähtökohtana oli luoda ulkoasultaankin maatalouteen liittyväksi tunnistettava rakennus. Museorakennus muistuttaakin kivinavettaa, mutta räystään alla oleva ikkunanauha yhdistää rakennuksen ajan arkkitehtuuriin.

Koetilan noin 230 hehtaarin peltopinta-ala on yhä aktiivisessa käytössä. Viikin pellot ovat osa Viikin-Vanhankaupunginlahden luonnonsuojelualueen suojavyöhykettä.

Kohteen ulkopuolella olevasta kampusalueesta tehtiin päätös 1949. Järjestelykilpailun voitti arkkitehti Veli Paatela. Opetus- ja koetilan pohjoispuoliselle kampusalueelle rakennettiin 1950-luvulta alkaen Latokartanon ylioppilaskylän asuntoalue ja 1960-luvulla Viikin maataloustieteellisen laitoksen rakennukset. Kampusalue on kasvanut voimakkaasti 1990-ja 2000-luvulla.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Helsingfors universitets agrikultur- och forstvetenskapliga fakultets undervisnings- och försöksgård i Vik byggdes på 1930-talet för att som första instans i Finland på en mönstergård ge undervisning på högskolenivå inom lantbruk. Det enhetliga brukningscentret som ritats för undervisnings- och forskningssyften har i huvuddrag bevarat sitt utseende efter arkitekt Jussi Paatelas ritningar. De tidigare omfattande åkerfälten kring Viks ladugård har odlats sedan början av 1500-talet och bildar landskapsmässigt ett mycket betydande historiskt agrart skikt i den urbaniserade omgivningen.

Undervisnings- och försöksgården i Vik med sina byggnader från 1930–1950-talen är belägen på ett delvis skogsbeklätt högre område mitt på Viks öppna åkerlandskap. Söderut avgränsas åkerfältet av Gammelstadsfjärdens grönskande strand, i öster av Hertonäs höga backsluttningar och i väster av urbaniserade backområden.

Den östra kanten av gårdscentrets gårdsområde domineras av den 3–4 våningar höga laboratoriebyggnaden (1939) och av elevbyggnaden (1950). På södra kanten finns ett lösdriftsstall och en ladugård som byggts på 1930-talet. Båda är ståtliga lantbruksbyggnader med en nedre våning som är byggd i sten och rappad samt en övre del i trä som är målad med rödmylla. I gränsområdet mellan ladugården och åkern finns flera ekonomibyggnader av olika åldrar. Utanför gårdsområdet finns lantbruksmuseet i sten som byggts 1937 och fyra bostadshus som färdigställts 1948–1955. Brukningscentrets byggnader har renoverats och används fortfarande för sina ursprungliga syften.

Ladugården i Vik grundades på 1500-talet för att vara ett jordbruk för Kungsgården vid Vanda ås mynning. Därefter har gården i Vik varit tjänstebostad för landshövdingen och senare för soldater. Gården har alltid varit i statens ägo.

Den högsta lantbruksundervisningen flyttades till nuvarande Helsingfors universitet 1896. Till en början gavs undervisning i agrikultur- och forstvetenskaper i Helsingfors centrum i olika tillfälliga lokaler och försöksodling idkades på försöksgården i Ånäs i Helsinge landskommun. Försöksgården hade grundats av lantbruksstyrelsen och ägdes av staten.

Förvaltningen av ladugården i Vik överläts till Helsingfors universitet 1931, varefter Fångvårdsverket som hyrt gården lätt upprusta den för agrikultur- och forstvetenskapliga fakultetens användning. Undervisnings- och försöksgårdens brukningscenter grundades 1935 sydost om gårdens huvudbyggnad på det skogsbeklädda högre området. Brukningscentrets byggnader som omgärdas av åkrar blev färdiga 1934–1939 och 1946–1956. Utöver nybyggnationen sattes åkrarna i skick så att de lämpade sig för försöksodling och som betesmark. Arkitekt Jussi Paatela svarade för planeringen av ladugården, svinhuset, stallen, tröskhuset samt skjulen och samtliga är mönstergilla byggnader. Jussi Paatela ritade också 1939 Forsthuset för universitetet.

Före krigen färdigställdes delvis med fångarbetskraft laboratoriet och byggnaderna för det nationella lantbruksmuseet som alla är ritade av Paatela. Lantbruksmuseets samlingar bygger på föremål som doktor Gösta Grotenfelt samlat först till museet vid jordbruksskolan i Mustiala och senare till museet i Dickursby vid Ånäs försöksgård. På grund av utrymmesbrist beslöt man flytta samlingarna till den undervisnings- och försöksgård som grundades i Vik. Man ansåg att lantbruksmuseet kompletterade undervisningen och forskningen. Utgångspunkten var att skapa en byggnad som också till sitt yttre för tankarna till lantbruket. Museibyggnaden påminner också om en stenladugård, men fönsterbandet under takskägget visar att byggnaden är en produkt av sin tids arkitektur.

Försöksgårdens åkerareal på 230 hektar är fortfarande i aktivt bruk. Viks åkrar utgör en del av skyddszonen i naturskyddsområdet kring Vik och Gammelstadsviken.

Ett beslut fattades 1949 om campusområdet som finns utanför objektet. Arkitekt Veli Paatela vann tävlingen för området. På campusområdet norr om undervisnings- och försöksområdet byggdes från 1950-talet bostadsområdet för Ladugårdens studentby och på 1960-talet byggnaderna för den agrikulturvetenskapliga fakulteten i Vik. Campusområdet har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen.

Viikin opetus- ja koetilan historiaa vv. 1550-1983, Helsingin yliopiston Viikin opetus- ja koetila 1984.

Liisa Kuokkanen-Suomi, Viikki, rakennetun ympäristön suojelu: alueen historiaa ja sen rakennuskanta, Viikki-Kivikko-projekti, Helsingin kaavoitusosaston selvityksiä 1994:18.

Viikin latokartanon tilan historia, Studio Terra Oy, Ritva Luoto, Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 2004:15.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The Viikki teaching and experimental farm complex of the Faculty of Agriculture and Forestry of the University of Helsinki was built in the 1930s to provide the first higher-education teaching in Finland on a model agricultural farm. The unified farm centre, designed for teaching and research purposes, has largely survived in the form designed by architect Jussi Paatela. The extensive former fields of Latokartano in Viikki, which have been under cultivation since the 16th century, form a landscape-significant historical agrarian layer in an urbanised environment.

The Viikki teaching and research farm, with its buildings from the 1930s to the 1950s, is situated on a wooded islet that rises higher than its surroundings, in the middle of the broad field landscape of Viikki. The field area is bordered to the south by the lush shore of Vanhankaupunginselkä, to the east by the high hill ridges of Herttoniemi, and to the west by urbanised hill areas.

The northern edge of the farmyard is dominated by the 3-4-storey laboratory building (1939) and the student building (1950). On the southern edge are the free-stall barn and cowshed built in the 1930s. Both are impressive agricultural buildings, with a stone and rendered lower storey and a wooden, red-ochre-painted upper section. Between the cowshed and the field lie several outbuildings of different ages. Outside the farmyard area are the stone agricultural museum completed in 1937 and four residential buildings completed in 1948-1955. The farm centre's buildings, renovated, remain in their original use.

The Viikki Latokartano estate was established in the 16th century as a farm of the royal manor at the mouth of the Vantaanjoki. The estate was subsequently an official farm of the governor and later of soldiers. The estate has always been state-owned.

Higher agricultural education was transferred to what is now the University of Helsinki in 1896. In its early years, teaching in agriculture and forestry operated in various temporary premises in the city centre, and experimental cultivation was carried out at the Jokiniemi experimental farm in Helsinki Rural Municipality, founded by the Agricultural Board and owned by the state.

Viikki Latokartano was transferred to the administration of the University of Helsinki in 1931, after which it was renovated for use by the Faculty of Agriculture and Forestry by the Vankeinhoitovirasto, which had leased the estate. The farm centre of the teaching and experimental farm was established in 1935 on a wooded islet south-east of the estate's main building. The buildings of the farm centre, bordered by fields, were completed in 1934-1939 and 1946-1956. In addition to the new buildings, the fields were improved into experimental plots and pastures suitable for research use.

Architect Jussi Paatela was responsible for the design of the model cowshed, pigsty, stables, threshing barn and storage sheds, and he also designed the Metsätalo for the university in 1939.

Before the wars, the laboratory and national agricultural museum buildings designed by Paatela were completed, partly with prison labour. The foundation of the agricultural museum's collections was formed by objects that Dr Gösta Grotenfelt had collected first for the Mustiala agricultural school and later for museums located in Tikkurila in connection with the Jokiniemi experimental farm. Due to lack of space, it was decided to move the collections to the teaching and experimental farm to be established in Viikki. The agricultural museum was considered to complement teaching and research. The starting point was to create a building that was recognisable, also in its exterior, as relating to agriculture. The museum building does resemble a stone cowshed, but the window band under the eaves connects the building to the architecture of its time.

The experimental farm's arable area of roughly 230 hectares is still in active use. The Viikki fields are part of the buffer zone of the Viikki-Vanhankaupunginlahti nature conservation area.

A decision on the campus area outside the site was made in 1949. The planning competition was won by architect Veli Paatela. On the campus area north of the teaching and experimental farm, the Latokartano student village residential area was built from the 1950s onwards, and in the 1960s the buildings of the Viikki Department of Agricultural Sciences were built. The campus area has grown considerably in the 1990s and 2000s.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map