RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Turun yliopistollinen keskussairaala (Åbo universitets centralsjukhus)
Turku (Åbo), Varsinais-Suomi, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- sairaala, parantola
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Turku (Åbo)
- Region
- Varsinais-Suomi
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.45288, 22.29073
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 4777
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Bibliothèque nationale de France (Gallica)
The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Turun yliopistollisen keskussairaalan vaiheittain rakennettu kokonaisuus kuvastaa sairaanhoidossa tapahtuneita muutoksia sekä sairaalarakentamisen suunnitteluperiaatteiden kehitystä. Vanhinta 1880-luvun lääninsairaalan kerrostumaa reunustavat 1930-luvun funktionalistishenkinen sairaala-arkkitehtuuri sekä 1960-luvun keskussairaalan modernistinen elementtirakentaminen.
Kiinamyllynmäellä vanhinta sairaalarakentamisen vaihetta edustavat paviljonkijärjestelmän mukaan toteutetut lääninsairaalan rakennukset 1800-luvun loppupuolelta. Niihin lukeutuvat kaksi yksikerroksista uusrenessanssi- ja sveitsiläistyylistä puurakennusta 1870-luvun lopulta sekä kolme kaksikerroksista uusrenessanssityylistä kivirakennusta vuosilta 1874-1881. Kiinamyllynkadun varren puurakennukset ovat toimineet alun perin lääninsairaalan porttivahdin ja alilääkärin asuinrakennuksina.
Sairaala-alueen eteläreunalle Kiinamyllynkadun varteen sijoitetut lääninsairaalan uudisrakennukset 1930-luvulta ovat edustaneet tilojensa ja tekniikkansa puolesta aikansa yleissairaalaa. 1900-luvun alkupuolen yleissairaaloille tyypillisesti monikerroksisen nk. blokkisairaalan rakennukset ovat kolmesta kahdeksaan kerrosta korkeita. Keskitetyllä, useampikerroksisella sairaalaratkaisulla on pyritty henkilökunnan ajan ja mm. tonttimaan säästöön. Huonetilaohjelmaan kuuluvat keskikäytävän varteen sijoitetut erilliset vastaanotto-, vuode-, leikkaus-, röntgen-, poliklinikka- ja laboratorio- ym. tilat. Sairaalan viereinen asunto- ja asuntolarakennus Kiinamyllynkadulla on liitetty yhdysparven kautta potilasrakennukseen.
Opetustehtäviä jo lääninsairaala-aikana hoitaneeseen sairaalaan kuuluu eri-ikäisiä sairaanhoitajakoulun ja lääketieteellisen tiedekunnan rakennuksia. Yliopiston lääketieteellisen tiedekunnan teoreettiset laitokset sijaitsevat ns. A-sairaalan jatkeena Kiinamyllynkadulla. Laitoksen edustalla on 1930-luvun kokonaisuuteen kuuluva sairaalan kappeli.
Turun yliopistollisen keskussairaalan 1960-luvulla valmistunut nk. U-sairaala on arkkitehtien Ragnar ja Martta Ypyän suunnittelema. Hämeentien varressa kohoava kolmetoistakerroksinen sairaala on rakennettu ns. blokkijärjestelmän mukaan keskittämällä toiminnot yhteen rakennukseen. Teräsbetonirunkoisessa rakennuksessa on valkobetonipintainen sandwich-elementeistä sommiteltu nauhaikkunajulkisivu. Sairaalan alimmat kerrokset muodostavat leveän jalustan korkealle ja rungoltaan kapeammalle vuodeosastorakennukselle. Eteläisellä julkisivulla on pitkä ulkoneva parvekevyöhyke ja pohjoisella julkisivulla ylimpien kerrosten nauhan katkaisevat kolme luentosali-ikkunaa. Sairaalamassan jatkeena on matalampina paviljonkeina talouskeskus ja lämpökeskus. Niiden julkisivuissa on käytetty suurta punatiililaattaa. U-sairaalan rakentamisen yhteydessä toteutettu betonirakenteinen pysäköintirakennus on Kiinamyllynkadun puolen rinteellä.
Historia
Turun lääninsairaala, joka oli aloittanut toimintansa 1759 maamme ensimmäisenä lääninsairaalana siirtyi Linnankadulta nykyiselle paikalleen Kiinamyllynmäelle 1880-luvulla. Asemakaavoitetun kaupungin ulkopuolella Hämeentullin kohdalla sijainneella mäellä oli ollut 1700-luvulla turkulaisapteekkien yhteinen kiniinimylly.
Kiinamyllynmäelle valmistui 1880-luvun alkuun mennessä yleisten rakennusten ylihallituksessa arkkitehtien Dahlström ja Lindqvist suunnittelemina lasarettiosasto, talouskeskus, iho- ja sukupuolitautien osasto ja mielitautien osasto. Samaan aikaan alueelle rakennettiin myös porttivahdin ja alilääkärin asuinrakennukset sekä puisto. Talousrakennusta korotettiin 1906 ja 1930 ja uusi talousrakennus rakennettiin arkkitehti T. Montellin ja insinööri K.A. Krankin suunnitelmin tuolloisen sairaalan pohjoispuolelle 1931.
Turun lääninsairaala koulutti hoitajia vuodesta 1893 lähtien ja sairaanhoitokoulu perustettiin 1931. Nelikerroksinen koulu ja oppilasasuntola rakennettiin lääkintöhallituksen arkkitehti R. Wessmanin suunnitelmin vanhan talousrakennuksen jatkeeksi. Wessman suunnitteli myös 1948 valmistuneen Turun yliopiston lääketieteellisen tiedekunnan teoreettiset laitokset. 1955 valmistuneen lääketieteellisen tiedekunnan opetusrakennuksen suunnitteli arkkitehti Jorma Järvi. Lääninsairaalan uudisrakennus, ns. A-sairaala rakennettiin 1934-1937 lääkintöhallituksen rakennusosaston arkkitehtien Jussi Paatelan ja Uno Ullbergin suunnitelmin. Se oli Turun seudun kuntapiirin ja valtion yhteisesti rahoittama. Samassa vaiheessa varsinaisen sairaalan kanssa rakennettiin tunneli talousrakennukseen, siipirakennus, kappeli sekä henkilökunnan asuntola. Sairaansijojen määrä lisääntyi 298:lla yhteensä 525:een.
Laki Turun lääninsairaalan käyttämisestä kaupunkiin perustettavan lääketieteellisen tiedekunnan opetussairaalana tuli voimaan 10.9.1943. Sairaalan uudisrakennusten suunnittelemisesta järjestettiin kilpailu, jonka voitti 1955 Martta ja Ragnar Ypyän ehdotus ”Kallonporaajan paratiisi”. Sairaalalaki ja laki yliopistollisista keskussairaaloista hyväksyttiin 1956 ja valtio luovutti Turun lääninsairaalan keskussairaalaliitolle 1958. Ypyöiden rakennussuunnitelmaa laajennettiin kilpailun jälkeen ja varsinainen sairaalarakennus sekä talousrakennus valmistuivat 1964-1968 ja lämpökeskus 1962. Lisäksi rakennettiin pysäköintitalo sairaalan sisäänkäynnin kohdalle ja eri rakennuksia yhdistävä tunneli. Sairaansijojen määrä nousi noin tuhanteen.
Jo Ypyöiden suunnitelmaan sisältyi toinen rakennusvaihe, jolloin sairaala-alue laajenisi rautatien toiselle puolelle. Helsingintien ja radan ylittävä pysäköintirakennus rakennettiin 1997. Arkkitehtitoimisto Paatela-Paatela & Co Oy:n suunnittelema T-sairaala on suunniteltu otettavaksi käyttöön 2011.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Helheten som konstituerar Åbo universitets centralsjukhus är byggd i etapper, och byggnaderna återspeglar de förändringar som har skett inom sjukvården och utvecklingen av planeringsprinciperna inom sjukhusarkitekturen. Det äldsta skiktet med länssjukhuset från 1880-talet flankeras av 1930-talets sjukhusarkitektur i funktionalistisk anda och av centralsjukhuset från 1960-talet, ett exempel på det modernistiska elementbaserade byggandet.
Den äldsta sjukhusarkitekturen på Kinakvarnsbacken representeras av länssjukhusets paviljongbyggnader från slutet av 1800-talet. Till dem räknas två träbyggnader i ett plan i nyrenässans- och schweizerstil från slutet av 1870-talet samt tre tvåvåningsbyggnader i nyrenässans från 1874–1881, samtliga byggda i sten. Träbyggnaderna vid Kinakvarnsgatan var ursprungligen tjänstebostäder för portvakten och underläkaren.
Länssjukhusets nybyggnader från 1930-talet vid Kinakvarnsgatan, på sjukhusområdets sydsida, representerade både som sjukhuslokaler och till tekniken sin tids allmänsjukhus. De är typiska representanter för det tidiga 1900-talets allmänsjukhus, ett s.k. blocksjukhus i tre till åtta våningar. Genom de koncentrerade lösningarna strävade man efter att spara bl.a. personalens tid och tomtmark. Till rumsprogrammet hörde separata mottagnings-, bädd-, operations,- röntgen-, poliklinik- och laboratorieavdelningar m.m. Personalbostäderna och elevhemmet på Kinakvarnsgatan förenades med patientbyggnaden genom en loftgång.
Sjukhuset bedrev undervisningsverksamhet redan under länssjukhustiden, och på området står byggnader av olika ålder som har använts av sjuksköterskeskolan och av den medicinska fakulteten. De teoretiska institutionerna vid universitetets medicinska fakultet ligger i förlängningen av A-sjukhuset på Kinakvarnsgatan. Framför institutionen står sjukhuskapellet som ingår i helheten från 1930-talet.
Åbo universitets centralsjukhus s.k. U-sjukhus från 1960-talet har ritats av Ragnar och Martta Ypyä. Det tretton våningar höga sjukhuset vid Tavastvägen är byggt enligt det s.k. blocksystemet som samlar alla funktioner i samma byggnad. Byggnadens stomme är av armerad betong och har en vitbetongyta med fönsterbandfasad sammansatt av s.k. sandwich-element. Sjukhusets nedersta våningar bildar en bred bas för den höga och till stommen smalare bäddavdelningsbyggnaden. Den södra fasaden har en lång, utstående balkongzon och på den norra fasaden avbryts de översta våningarnas fönsterband av tre fönster som hör till föreläsningssalen. Som en förlängning av sjukhusmassan finns lägre paviljonger med ekonomibyggnad och värmecentral. På de sistnämndas fasader har arkitekterna använt stora plattor i rödtegel. Parkeringsbyggnaden i betong på sluttningen vid Kinakvarnsgatan byggdes samtidigt som U-sjukhuset.
Historia (på svenska)
Åbo länssjukhus inledde sin verksamhet 1759 och var det första länssjukhuset i vårt land. Sjukhuset flyttades från Slottsgatan till den nuvarande platsen på Kinakvarnsbacken på 1880-talet. Backen låg utanför det stadsplanerade området, vid Tavasttull. På 1700-talet fanns här en kininkvarn som var gemensam för apoteken i Åbo.
I början av 1880-talet byggdes sjukhusets lasarettavdelning, ekonomibyggnad, avdelningen för hud- och könssjukdomar och avdelningen för sinnessjukdomar. Byggnaderna ritades på Överstyrelsen för de allmänna byggnaderna av arkitekterna Dahlström och Lindqvist. Samtidigt byggdes också portvakts- och underläkaresbyggnader samt parken. Ekonomibyggnaden höjdes på 1906 och 1930, och 1931 restes en ny ekonomibyggnad norr om det dåvarande sjukhuset, efter ritningar av arkitekt T. Montell och ingenjör K.A. Krank.
Åbo länssjukhus utbildade sjuksköterskor från och med 1893, och sjuksköterskeskolan grundades 1931. Den fyra våningar höga skolan och elevbostaden byggdes efter ritningar av medicinalstyrelsens arkitekt R. Wessman och var en förlängning av den gamla ekonomibyggnaden. Wessman ritade också de teoretiska institutionerna vid Åbo universitets medicinska fakultet, som blev färdiga 1948. Medicinska fakultetens undervisningsbyggnad från 1955 ritades av arkitekt Jorma Järvi. Länssjukhusets nybyggnad, det s.k. A-sjukhuset byggdes 1934–1937. Ritningarna till byggnaden gjordes på medicinalstyrelsens byggnadsavdelning av arkitekterna Jussi Paatela och Uno Ullberg. A-sjukhuset finansierades gemensamt av Åboregionens kommundistrikt och staten. Samtidigt med det egentliga sjukhuset byggdes en tunnel till ekonomibyggnaden, en flygelbyggnad, ett kapell samt personalbostäder. Antalet vårdplatser utökades med 298 och uppgick till 525 stycken.
Lagen om utnyttjandet av länssjukhusets i Åbo som undervisningssjukhus för den blivande medicinska fakulteten i Åbo trädde i kraft 10.9.1943. En arkitekttävling om nybyggnaderna ordnades och vanns 1955 av Martta och Ragnar Ypyäs förslag ”Skallborrarens paradis”. Sjukhuslagen och lagen om universitetscentralsjukhusen godkändes 1956. Staten överlät Åbo länssjukhus till centralsjukhusförbundet 1958. Paret Ypyäs byggplan utvidgades efter tävlingen och den egentliga sjukhusbyggnaden samt ekonomibyggnaden blev färdiga 1964–1968, värmecentralen 1962. Dessutom byggdes ett parkeringshus vid entrén och en tunnel som förenade de olika byggnaderna. Vårdplatserna uppgick nu till närmare tusen.
Redan i paret Ypyäs plan ingick en andra byggfas som skulle utvidga sjukhuset att omfatta området på andra sidan järnvägen. Ett parkeringshus som sträckte sig över Helsingforsvägen och banan byggdes 1997. T-sjukhuset som har ritats av arkitekterna Paatela & Paatela skall enligt planerna tas i bruk 2011.
Further reading (as the agency lists it)
Utvidgningen av länssjukhuset i Åbo. Arkkitehti 12/1937.
A.R. Klossner, Turun lääninsairaalan vaiheita 1857-1957. Turku 1967.
Martta ja Ragnar Ypyä, Turun yliopistollinen keskussairaala. Arkkitehti 1/1969.
Niilo Pesonen, Terveyden puolesta sairautta vastaan. 1980.
Risto Lahesmaa (toim.), TYKS: keskussairaalaliiton aika 1958-1990. Turun yliopistollinen keskussairaala. 1997.
Leena Makkonen, Martta ja Ragnar Ypyä. Abacus 7. 1998.
Mikael Paatela, Sairaalarakennuksen kehitys. Arkkitehtitoimisto Paatela-Paatela & Co. 2003.
Tapani Havia, Turun lasaretista yliopistosairaalaksi. Kaksisataaviisikymmentä vuotta suomalaista sairaalaelämää. Turku 2006.
Turun yliopistollisen keskussairaalan www-sivut: http://www.tyks.fi/fi/t-sairaala (10.3.2008).
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
The Turun yliopistollisen keskussairaalan complex, built in stages, reflects changes in healthcare and the development of hospital design principles. The oldest layer, the provincial hospital of the 1880s, is flanked by 1930s functionalist-style hospital architecture and the modernist prefabricated construction of the central hospital from the 1960s.
At Kiinamyllynmäki, the oldest phase of hospital construction is represented by the provincial hospital buildings from the late 19th century, built according to the pavilion system. These include two single-storey wooden buildings in Neo-Renaissance and Swiss style from the late 1870s, and three two-storey stone buildings in Neo-Renaissance style from 1874-1881. The wooden buildings along Kiinamyllynkatu were originally residences for the gatekeeper and the assistant physician of the provincial hospital.
The new provincial hospital buildings from the 1930s, located on the southern edge of the hospital grounds along Kiinamyllynkatu, represented the general hospital of their time in terms of their spaces and technology. Typical of general hospitals of the first half of the 20th century, the so-called block hospital buildings are three to eight storeys high. The centralised, multi-storey hospital solution aimed to save staff time and, among other things, plot land. The room programme includes separate reception, ward, operating theatre, X-ray, outpatient clinic, laboratory and other spaces, arranged along the central corridor. The residential and dormitory building adjacent to the hospital on Kiinamyllynkatu is connected to the patient building by a connecting gallery.
The hospital, which already performed teaching functions in the provincial hospital period, includes buildings of various ages belonging to the nursing school and the Faculty of Medicine. The theoretical departments of the university's Faculty of Medicine are located on Kiinamyllynkatu, as an extension of the so-called A-hospital. In front of the institute stands the hospital chapel, which belongs to the 1930s complex.
The so-called U-hospital of Turun yliopistollisen keskussairaalan, completed in the 1960s, was designed by the architects Ragnar and Martta Ypyä. The thirteen-storey hospital rising along Hämeentie was built according to the so-called block system, concentrating functions in a single building. The reinforced concrete frame building has a white concrete-faced ribbon-window façade composed of sandwich elements. The lowest floors form a broad plinth for the tall ward building, which has a narrower frame. The southern façade has a long projecting balcony zone, and on the northern façade three lecture-hall windows break the band of the uppermost floors. Extending the hospital mass are lower pavilions housing the service centre and the heating centre. Their façades use large red brick tiles. The concrete parking building constructed in connection with the U-hospital is on the slope on the Kiinamyllynkatu side.
History
The Turku provincial hospital, which had begun operating in 1759 as the first provincial hospital in our country, moved from Linnankatu to its present site at Kiinamyllynmäki in the 1880s. The hill, located outside the planned town near Hämeentulli, had been home in the 18th century to a quinine mill shared by the Turku pharmacies.
By the early 1880s, the following had been completed at Kiinamyllynmäki, designed by architects Dahlström and Lindqvist of the yleisten rakennusten ylihallitus: a hospital ward block, a service centre, a skin and venereal diseases department and a psychiatric department. At the same time, the gatekeeper's residence and the assistant physician's residence were built in the area, along with a park. The utility building was raised in 1906 and 1930, and a new utility building was built north of the hospital at that time in 1931, to plans by architect T. Montell and engineer K.A. Krank.
The Turku provincial hospital had been training nurses since 1893, and the nursing school was established in 1931. A four-storey school and student hostel was built as an extension of the old utility building, to plans by R. Wessman, architect of the lääkintöhallitus. Wessman also designed the theoretical institutes of the Turun yliopiston lääketieteellinen tiedekunta, completed in 1948. The teaching building of the lääketieteellinen tiedekunta, completed in 1955, was designed by architect Jorma Järvi. The new provincial hospital building, the so-called A-hospital, was built in 1934-1937 to plans by Jussi Paatela and Uno Ullberg, architects of the building department of the lääkintöhallitus. It was jointly financed by the Turku regional municipal district and the state. In the same phase as the actual hospital, a tunnel to the utility building, a wing building, a chapel and a staff residence were built. The number of hospital beds increased by 298, to 525 in total.
The Act on the use of the Turku provincial hospital as a teaching hospital for a faculty of medicine to be established in the town came into force on 10 September 1943. A competition was held for the design of the hospital's new buildings, which was won in 1955 by the proposal "Kallonporaajan paratiisi" by Martta and Ragnar Ypyä. The Hospital Act and the Act on University Central Hospitals were adopted in 1956, and the state transferred the Turku provincial hospital to the keskussairaaliliitto in 1958. The Ypyö building plan was expanded after the competition, and the actual hospital building and the utility building were completed in 1964-1968, and the heating plant in 1962. In addition, a car park building was built at the hospital entrance, along with a tunnel connecting the various buildings. The number of hospital beds rose to about one thousand.
The Ypyö plan already included a second construction phase, in which the hospital area would extend to the other side of the railway. The car park building spanning Helsingintie and the railway line was built in 1997. The T-hospital, designed by the architectural firm Paatela-Paatela & Co Oy, is planned to be brought into use in 2011.
Nearby in the register
- Sirkkalan kasarmit (Sirkkala kaserner)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Turun yliopisto (Åbo universitet)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Turun Piispankatu (Biskopsgatan i Åbo)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Turun tuomiokirkko ja Turun historiallinen ydinalue (Åbo domkyrka och den historiska stadskärnan i Åbo)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.