TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Meilahden kirkko ja koulu (Mejlans kyrka och skola)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kirkko, koulu
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.19259, 24.90376
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4663

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Internet Archive

3 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Meilahden väljien asuinkortteleiden keskellä vierekkäin sijaitsevat Meilahden kirkko ja koulu muodostavat 1950-luvun alun kaupunkirakennustaiteellisesti korkeatasoisen kokonaisuuden. Meilahden ala-asteen koulu on uuden, jäykistä kaavoista vapautuneen koulusuunnittelun ensimmäisiä esimerkkejä Suomessa. Koulu kuuluu kansainvälisen DOCOMOMO-järjestön hyväksymään suomalaisen modernin arkkitehtuurin merkkiteosvalikoimaan. Myös Meilahden kirkko edustaa uudistunutta materiaali- ja tilasuunnittelua. Vuonna 1953 järjestetyn Suomi rakentaa -näyttelyn luettelon arvion mukaan "kirkkoa suunniteltaessa ei ole otettu huomioon yksinomaan perinteitä, vaan siinä on pyritty rehellisellä muotokielellä löytämään ratkaisu nykyaikaiselle kaupunkikirkolle".

Suomenkielisen seurakunnan kirkko on mitoitettu 700 hengelle ja ruotsinkielisen seurakunnan kirkko 400 hengelle. Keltatiiliseen rakennukseen kuuluu lisäksi kirkon sijaintia katunäkymässä korostava korkea kellotorni. Rakennuksia yhdistää vaaleilla luonnonkivilaatoilla päällystetty katutasosta nouseva terassipiha.

Arkkitehtonisesti vaikuttavin tila on suomalaisen kirkon suorakaiteinen kirkkosali, jonka katto madaltuu alttaria kohti kuorin takaseinäksi kaartuen. Sisäseinät ovat keltaista tiiltä ja lattia mustaa liuskekiveä. Kuin yhdestä puusta koverrettuun pyöreään saarnatuoliin liittyy ekspressiivisesti muotoiltu yksiosainen taustaseinämä. Kirkkosalin ilmettä luovat lisäksi Taito Oy:n valmistamat ja Paavo Tynellin suunnittelemat suuret orjantappuramaiset rengaskruunut. Suomalaisen kirkon runkohuoneen toisella sivulla, matalan rakennusosan päässä olevan ruotsinkielisen seurakunnan kirkkosalin ulkoseinässä on kuvanveistäjä Armas Tirrosen keramiikkareliefi, jonka aiheena on Laupias samarialainen.

Meilahden ala-asteen koulu sijaitsee kirkon naapurina Jalavatien ja Valpurintien välissä. Suurelle oppilasmäärälle suunniteltu kaaren muotoinen, kaksikerroksinen punatiilikoulu on luonteeltaan pienimuotoinen ja inhimillinen. Etelään, suojaisalle välituntipihalle avautuvat luokkahuoneet on sijoitettu ikkunallisen sivukäytävän varteen.

Laajentuneen asutuksen myötä uuden kirkon rakentaminen Töölön suunnalle Meilahteen ja Ruskeasuolle tuli ajankohtaiseksi 1930-luvun lopulla. Kirkon huonetilaohjelman lähtökohtana oli suomen- ja ruotsinkielisen seurakunnan kirkkosalien, monien kerhotilojen, seurakuntasalin ja muiden toimitilojen sovittaminen samaan rakennukseen. Vuonna 1945 pidetyn yleisen arkkitehtikilpailun voitti arkkitehti Markus Tavio, jonka ehdotuksen mukainen kirkko valmistui Meilahteen 1954. Kirkon kaikki tilat kunnostettiin 1997.

Helsingin kaupunki järjesti Meilahden koulun suunnittelusta arkkitehtuurikilpailun 1949. Kilpailun voitti arkkitehtien Viljo Revellin ja Osmo Siparin ehdotus. Rakennus valmistui 1953.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Mejlans kyrka och skola ligger intill varandra mitt i de luftiga bostadskvarteren i Mejlans. Helheten där skolan och kyrkan ingår är en högklassig representant för det tidiga 1950-talets stadsbyggnadskonst. Mejlans lågstadieskola hör till de tidigaste exemplen i Finland på den nya skolarkitekturen som hade frigjort sig från stelheten i planeringen. Skolan hör till den internationella organisationen DOCOMOMOS urval av betydande modern finsk arkitektur. Också Mejlans kyrka representerar ny rums- och materialplanering. Enligt en recension i katalogen till utställningen Finland bygger från 1953 har kyrkans arkitekt ”inte enbart tagit hänsyn till traditionerna utan också strävat efter att genom ett ärligt formspråk finna en lösning för en modern stadskyrka.”

Den finska församlingens kyrka är beräknad för 700 personer och den svenska församlings kyrka för 400 personer. Till den gula tegelbyggnaden hör dessutom ett högt klocktorn som framhäver kyrkans plats i gatubilden. Byggnaderna förenas genom en terrassgård som reser sig över gatunivån och är belagd med naturstensplattor.

Det arkitektoniskt mest imponerande rummet är den finska kyrkans rektangulära kyrksal med ett tak som sänker sig i riktning mot altaret och välver sig till fondvägg. Väggarna är av gult tegel och golvet av svart skiffer. Den runda predikstolen som ser ut att vara gröpt ur ett enda trästycke har en expressivt utformad ryggsida. Kyrksalen präglas dessutom av de stora ringkronorna, utformade som törnekronor av Paavo Tynell och tillverkade av Taito Oy. På ena sidan om den finska kyrkans långhus, på ytterväggen till den svenska församlingens kyrksal, finns en keramikrelief av Armas Tirronen. Motivet är Den barmhärtiga samariten.

Mejlans lågstadieskola är granne till kyrkan, i hörnet av Almvägen och Valborgsvägen. Den bågformiga, två våningar höga rödtegelskolan, som var tänkt för ett stort antal elever, är intim och mänsklig till sin karaktär. Klassrummen som öppnar sig söderut mot skolgården ligger längs en fönsterförsedd korridor.

I slutet på 1930-talet blev det aktuellt att bygga en ny kyrka i Tölö i riktning mot Mejlans och Brunakärr efterhand som bebyggelsen växte. Utgångspunkten för kyrkans rumsprogram var att den finska och den svenska församlingens kyrksalar, klubbrummen, församlingssalen och de andra lokaliteterna skulle få plats inom samma byggnad. Den allmänna arkitekttävlingen som hölls 1945 vanns av Markus Tavio. Kyrkan byggdes enligt hans förslag och stod färdig i Mejlans 1954. Kyrkkomplexet renoverades i sin helhet 1997.

Helsingfors stad ordnade en arkitekturtävling om Mejlans skola 1949. Arkitekterna Viljo Revells och Osmo Siparis förslag utgick som segrare. Byggnaden blev färdig 1953.

Meilahden kirkkokilpailu, Helsinki. Arkkitehti 1945.

Viljo Rewell, Osmo Sipari, Meilahden kansakoulu. Arkkitehti 1954.

Markus Tavio, Meilahden kirkko, Helsinki. Arkkitehti 3/1955.

Arvo Aho, Seurakunnat rakentavat. Kehityksen kärjessä, usein vähän jäljessä. Helsingin evankelisluterilaiset seurakunnat 1906-1980. Helsinki 1980.

Raili Vihonen, Meilahden seurakunta 1956-1991. Helsinki 1992.

Sirkka-Liisa Jetsonen, Realismia vai unelmia - 1950-luvun julkisesta rakentamisesta. Sankaruus ja arki. Suomen 1950-luvun miljöö. Suomen rakennustaiteen museo 1994.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, do.co.mo.mo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Leena Makkonen, Opintiellä: helsinkiläisiä koulurakennuksia 1880-1980. Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston julkaisuja 2004:12. Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto 2004.

Marja Terttu Knapas, Soile Tirilä, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 30. Helsinki 2006.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

Standing side by side in the middle of the spacious residential blocks of Meilahti, Meilahti church and Meilahti elementary school form an urban-architectural ensemble of high quality from the early 1950s. Meilahti elementary school is one of the first examples in Finland of a new school design freed from rigid conventions. The school belongs to the selection of key works of Finnish modern architecture approved by the international DOCOMOMO organisation. Meilahti church also represents renewed material and spatial design. According to the assessment in the catalogue of the Suomi rakentaa exhibition, held in 1953, "when designing the church, not only traditions were taken into account, but an attempt was made to find, with an honest formal language, a solution for a modern urban church".

The church of the Finnish-language parish is sized for 700 people, and the Swedish-language parish church for 400. The yellow-brick building also includes a tall bell tower that emphasises the church's position in the street view. The buildings are linked by a terrace courtyard rising from street level and paved with light natural stone slabs.

The most architecturally striking space is the rectangular nave of the Finnish church, whose ceiling lowers towards the altar, curving into the back wall of the choir. The inner walls are yellow brick and the floor is black slate. A round pulpit, as if hollowed out of a single piece of wood, is joined by an expressively shaped single-piece back wall. The character of the church hall is further shaped by large holly-like ring chandeliers made by Taito Oy and designed by Paavo Tynell. On the outer wall of the Swedish-language parish church hall, at the end of the low building section on the other side of the main body of the Finnish church, is a ceramic relief by the sculptor Armas Tironen, whose subject is The Good Samaritan.

Meilahti elementary school is located next to the church, between Jalavatie and Valpuritie. The two-storey red-brick school, curved in plan and designed for a large number of pupils, is small-scale and human in character. The classrooms, opening onto the sheltered break yard to the south, are placed along a side corridor with windows.

As the built-up area expanded, the construction of a new church towards Töölö, in Meilahti and Ruskeasuo, became topical at the end of the 1930s. The room programme for the church was based on fitting the church halls of the Finnish- and Swedish-speaking parish, many club rooms, a parish hall and other premises into the same building. The general architectural competition held in 1945 was won by architect Markus Tavio, and the church built to his proposal was completed in Meilahti in 1954. All the church's premises were renovated in 1997.

Helsingin kaupunki organised an architectural competition for the design of Meilahden koulu in 1949. The proposal by architects Viljo Revell and Osmo Sipari won the competition. The building was completed in 1953.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map