TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Helsingin synagoga (Helsingfors synagoga)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kirkko, koulu
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.16740, 24.92848
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
1601

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Internet Archive

3 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Helsingin synagoga on toinen maan kahdesta juutalaisen uskonnon ja kulttuurin keskuksesta. Helsingin juutalaisasutuksen historiasta kertovan, rakennustaiteellisesti ja kaupunkikuvallisesti merkittävän rakennuksen kiinteä sisustus on säilynyt hyvin.

Suomessa on vain kaksi synagogarakennusta, joista Helsingin 1906 valmistunut rakennus on Turun synagogaa hieman vanhempi. Toisin kuin monet juutalaiset pyhätöt Euroopassa, Suomen synagogat ovat säästyneet - Viipurin synagogaa lukuun ottamatta - toisen maailmansodan tuhoilta.

Suomen suhteellisen nuoret synagogat muodostavat eräänlaisen päätepisteen synagoga-arkkitehtuurin perinteessä. Rakennuksen ulkoarkkitehtuurissa on käytetty Keski-Euroopassa ja Englannissa yleistä, kertaustyylejä valikoivasti soveltavaa synagogatyyppiä, jolle tunnusomainen piirre on mm. pyörökaarityylin mukainen julkisivun jäsentely.

Helsingin synagogan näkyvä sijainti kadun varrella kertoo juutalaisen vähemmistön aseman vahvistumisesta kaupungissa. Alueesta oli tullut juutalaisten asuma-aluetta sen jälkeen kun ns. narinkka, käytettyjen vaatteiden tori oli siirtynyt Suomen pankin tontilta Kamppiin.

Helsingin synagogasalin sisustus on säilynyt poikkeuksellisen hyvin alkuperäisessä asussaan. Toisessa kerroksessa sijaitsevaa salia reunustavat kolmelta sivulta lehterit. Kiinteässä sisustuksessa on käytetty jugend-tyylisiä yksityiskohtia. Neljän valurautapilarin kannattaman kattokupolin kaulaan on maalattu seitsenhaaraisia kynttelikköjä (menora) viittaamaan Jerusalemin Salomonin temppelin kultaiseen kynttelikköön. Lukupöydät, penkit, aidatulla lukukorokkeella (bima) sijaitseva lukupulpetti ja toorakaappi (aron hakodesh) ovat alkuperäisiä, samoin kattokruunut ja pilareissa olevat valaisimet. Synagogan ensimmäisessä kerroksessa on pieni arkena käytetty rukoushuone (minjan), alkuaan koululle varatut huoneet ovat toimistotiloina.

Vuonna 2005 toteutetussa restauroinnissa on tehty palauttavia toimenpiteitä, mm. lehtereiden verkkokaiteet, seinien väritys ja niiden koristeraita.

Juutalaisia tiedetään muuttaneen Suomeen jo 1700-luvun lopulla, mutta varsinainen pysyvä juutalaisasutus syntyi autonomian aikana, 1800-luvun puolivälissä, kun Suomessa palvelleet tsaarin armeijan juutalaiset sotilaat saivat luvan asettua maahan asumaan.

Helsingin juutalaisen seurakunnan synagoga rakennettiin Helsingin kaupungin Malminkadulta 1900 luovuttamalle tontille. Synagogan rakennustoimikunta teki varainkeräysmatkoja Pietariin, Tukholmaan, Göteborgiin, Kööpenhaminaan, Berliiniin, Hampuriin ja Lontooseen. Synagogan suunnitteli Jac. Ahrenberg, joka tuolloin toimi myös yleisten rakennusten ylihallituksen yliarkkitehtina.

Synagogan sisäänkäynnin paikkaa ja ensimmäisen kerroksen tiloja muutettiin, kun tontille rakennettiin Irma ja Matti Aaltosen suunnittelema, 1961 valmistunut seurakuntakeskus- ja koulurakennus.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Helsingfors synagoga är den ena av landets två judiska helgedomar och centra för judisk kultur. Den arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefulla byggnaden som vittnar om stadens judiska bosättnings historia har en välbevarad interiör.

I Finland finns endast två synagogor, varav synagogan i Helsingfors från 1906 är något äldre än synagogan i Åbo. Till skillnad från många judiska helgedomar på andra håll i Europa har synagogorna i Finland bevarats från ödeläggelse under andra världskriget – med undantag av synagogan i Viborg.

Finlands relativt unga synagogor utgör ett slags ändpunkt i synagogornas arkitektoniska tradition. Exteriören är av samma typ som den i Mellaneuropa och England vanliga selektivt eklektiska synagogearkitekturen, som bl.a. kännetecknas av en fasadindelning med rundbågar enligt romansk förebild.

Helsingfors synagogas framträdande plats vittnar om en starkare ställning för stadens judiska minoritet. Området hade befolkats av judar sedan den så kallade narinken, ett torg för lumpförsäljare, hade flyttat från Finlands Banks tomt till Kampen.

Gudstjänstrummet i Helsingfors synagoga har en exceptionellt välbevarad interiör. Salen i andra våningen omges av läktare på tre sidor. Den fasta inredningen har jugendinspirerade detaljer. Takkupolen som bärs upp av fyra gjutjärnspelare bär motiv av sjuarmade ljusstakar (menora) som symboliserar den gyllene ljusstaken i Salomons tempel i Jerusalem. Podierna, bänkarna, plattformen med pulpeten för Toraläsningen (bima) och Toraskåpet (aron hakodesh) är ursprungliga, likaså takkronorna och pelarlamporna. I första våningen av synagogan finns ett litet bönerum som används under vardagar (minjan), de ursprungligen för skolan reserverade rummen används som kansli.

År 2005 genomfördes en restaurering där bl.a. läktarnas genombrutna ornament, väggarnas färgsättning och dekorativa bård återställdes.

Det finns belägg för att judar har flyttat till Finland redan under slutet av 1700-talet, men den egentliga fasta judiska bosättningen uppkom under autonomins tidevarv, i mitten av 1800-talet, då judiska soldater ur ryska tsarens här som tjänstgjort i Finland fick lov att bosätta sig här.

Judiska församlingen i Helsingfors lät bygga en synagoga på en tomt som Helsingfors stad upplåtit på Malmgatan år 1900. Synagogans byggnadskommitté företog penninginsamlingsresor till S:t Petersburg, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Berlin, Hamburg och London. Synagogan ritades av Jac. Ahrenberg, som vid samma tid vara överarkitekt vid överstyrelsen för allmänna byggnader.

Synagogans ingång och lokalerna i den första våningen byggdes om, när tomten 1961 bebyggdes med det av Irma och Matti Aaltonen ritade församlingshemmet och skolhuset.

Rachel Wischnitzer, The Architecture of the European Synagogues. Philadelphia 1964.

Taimi Torvinen. Kadimah. Suomen juutalaisten historia. Helsinki 1989.

Jouni Turtiainen (toim.), Ikkuna juutalaisuuteen: historia, usko, kulttuuri. Helsinki 1995.

Dan Kantor, Mindele London-Zweig ja Simo Muir (toim.), LeChaim! Kuvia Suomen juutalaisten historiasta. Helsingin juutalainen seurakunta 2006.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The Helsinki Synagogue is one of the country's two centres of Jewish religion and culture. The fixed interior of this building, which tells the story of Jewish settlement in Helsinki and is architecturally and townscape-wise significant, has been well preserved.

There are only two synagogue buildings in Finland. The Helsinki building, completed in 1906, is slightly older than the Turku synagogue. Unlike many Jewish sanctuaries in Europe, Finland's synagogues have been spared the destruction of the Second World War, with the exception of the Viipuri synagogue.

Finland's relatively young synagogues form a kind of end point in the tradition of synagogue architecture. The exterior architecture of the building uses a synagogue type that was common in Central Europe and England, which applies revival styles selectively and is characterised, among other things, by a façade articulation in the Romanesque style.

The prominent location of the Helsinki Synagogue on the street reflects the strengthening of the Jewish minority's position in the city. The area had become a Jewish residential district after the so-called narinkka, the used clothes market, had moved from the plot of the Suomen pankki to Kamppi.

The interior of the Helsinki Synagogue hall has been preserved in its original form to an exceptional degree. The hall on the second floor is bordered by galleries on three sides. The fixed interior uses Jugend-style details. On the neck of the dome, which is supported by four cast-iron pillars, menorahs (seven-branched candelabra) have been painted, referring to the golden candelabrum of the Temple of Salomon in Jerusalem. The reading tables, benches, the reading lectern on the fenced bima reading platform and the Torah ark (aron hakodesh) are original, as are the ceiling chandeliers and the lights on the pillars. On the first floor of the synagogue is a small minyan prayer room used on weekdays, and the rooms originally reserved for a school serve as offices.

In the restoration carried out in 2005, restorative measures were taken, including the wire-mesh railings of the galleries, the wall colouring and the decorative friezes.

Jews are known to have moved to Finland as early as the late 18th century, but the actual permanent Jewish settlement came into being during the autonomy period, in the mid-19th century, when Jewish soldiers of the Tsar's army serving in Finland were allowed to settle in the country.

The synagogue of the Helsinki Jewish congregation was built on a plot transferred by the City of Helsinki from Malminkatu in 1900. The synagogue building committee made fundraising trips to Pietari, Tukholma, Göteborg, Kööpenhamina, Berliini, Hampuri and Lontoo. The synagogue was designed by Jac. Ahrenberg, who at that time also served as chief architect of the yleisten rakennusten ylihallitus.

The location of the synagogue entrance and the spaces on the first floor were altered when a congregation centre and school building designed by Irma and Matti Aaltonen, completed in 1961, was built on the plot.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map