RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Helsingin Vanhakaupunki (Gammelstaden i Helsingfors)
Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- muinaisjäännös, puisto
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Helsinki (Helsingfors)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.21521, 24.97722
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1577
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Riksarkivet, Swedish National ArchivesRiksarkivet, Swedish National ArchivesInternet ArchiveBibliothèque nationale de France (Gallica)
4 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
- 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)
- Lantmäteristyrelsen, Lantmäteristyrelsens leverans 1850, SE/RA/420571/02/1/0078:00001… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Helsingin Vanhakaupunki on Helsingin kaupungin ensimmäinen sijaintipaikka 1550-1640. Kuningas Kustaa Vaasan 1550 Vantaanjoen suulle Tallinnan kanssa kilpailevaksi kauppapaikaksi perustaman kaupungin paikka on merkittävä historiallisen ajan kiinteä muinaisjäännös, joka käsittää mm. kirkonpaikan, kirkkotarhan ja rakennusten pohjia.
Helsingin kaupunki on 1640-luvulle asti sijainnut Vantaanjoen suulla kosken länsirannalla nykyisen Kellomäen ja Annalanmäen rinteillä sekä niiden välisessä laaksossa. Helsingistä on säilynyt Hans Hanssonin 1645 laatima pienimittakaavainen kartta. Kartta esittää kaupungin viimeisten vuosien asemakaavaa, joka on peruspiirteiltään lähinnä keskiaikainen. Kadut ja korttelit noudattavat luonnon muotoja, tontit ulottuvat epäsäännöllisten kapeiden ja pitkien kortteleiden läpi. Korttelit ulottuvat keskiaikaiseen tapaan mereen saakka missä se on ollut mahdollista. Katuverkostosta voi erottaa kaksi pääkatua, joihin pienemmät kadut yhtyvät. Ainoa karttaan piirretty rakennus on kirkko.
Vanhaa kaupunkia on voitu hahmottaa tarkemmin arkeologisten tutkimusten avulla. Kaupunkiaikaisen kerroksen alta löydetty jälkiä rakennuksista, jotka on ajoitettu 1400-luvun loppuun ja 1500-luvun alkupuolelle. Rakennukset ovat olleet käytössä vielä kaupunkiajan alkuvuosina ja kuuluvat Koskelan keskiaikaiseen kylään, joka mainitaan historiallisissa lähteissä ensimmäisen kerran 1417.
Vanhankaupungin 1550-luvulla rakennetun puukirkon rauniota, runkohuonetta, asehuonetta ja niihin liittyviä hautakammioita sekä kirkon ulkopuolisia hautoja on tutkittu 1930-luvun alussa. 1670-luvulle asti käytössä olleen kirkon kivijalka on kaivauksien jäljiltä esillä. Vanhastakaupungista 1866 löydetyn alkujaan hollantilaisen porvarin Hans van Sandenin hautakiven jäljennös lepää kirkkoraunion sisällä haudan kohdalla.
Annalanmäellä oleva Villa Anneberg on kauppaneuvos G.O. Waseniuksen 1820-luvulla rakennuttama kesähuvila ja tila, jonka maanviljelyksen ja puutarhataiteen mallitilan perintöä vaalii Hyötykasviyhdistys.
Historia
Kuningas Kustaa Vaasa päätti 1550 perustaa uuden kaupungin Suomenlahden rannikolle. Hansakaupan vastaisen toiminnan päämääränä oli Suomen ulkomaankaupan johtaminen Tallinnan ohi.
Helsinki perustettiin Vantaanjoen suulle ja rakennettiin keskiaikaisen Forsbyn eli Koskelan kylän maille, jossa vuoden 1417 lähteiden mukaan oli viisi taloa. Sijainnin etuja olivat mm. joen tarjoama sisämaayhteys, suojaisa satama lahden pohjukassa sekä tärkeiden maanteiden läheisyys. Helsinginjoen, nykyisen Vantaanjoen, koskien väliselle saarelle Kustaa Vaasa päätti 1550 perustaa kuninkaankartanon, joka oli hallinto- ja talouskeskus, sotilaallinen huoltokeskus ja maatalouden mallitila parin vuosikymmenen ajan.
Kuningas antoi yksityiskohtaisia ohjeita kaupungin kaavarakenteesta, tavoitteena oli säännönmukainen ruutukaava. Tämä jäi toteutumatta ja kaupunki oli rakenteeltaan lähinnä keskiaikainen. Kaupunki oli pettymys talouspoliittisesti, sen sijainti matalan lahden pohjukassa osoittautui huonoksi ja 1640 Helsinki siirrettiin nykyiselle paikalleen Vironniemelle (nyk. Kruununhaka). Kaupungin siirtymisen jälkeen Vanhankaupungin alueelle jäi sairaala kirkkoineen sekä myllyjä ja krouveja.
Vuoden 1645 kartan perusteella alueella oli kaksi pitkää ja kapeaa korttelia päätorin länsipuolella ja kolmas kortteli ylemmällä tasanteella. Arkeologisissa tutkimuksissa lueelta löytyi parisenkymmentä rakennuspohjaa, hirsirakenteinen kaivo, pieniä pystylaudoitettuja ja hirsikehikkoisia kellarikuoppia, kylmämuurattu kellari, jätekuoppia, ojia ja runsaasti kaupunkiaikaista esineistöä. Pääosa rakennuksista oli asuinrakennuksia. Kadut olivat kiveämättömät. Vanhankaupungin niityn kaivauksissa löytyi valtavasti kaupunkiaikaista, 1500- ja 1600-lukujen esineistöä, joka todistaa, että Helsingissä seurattiin ajan muotivirtauksia, sillä samanlaisia esinemuotoja löytyy kaikilta Luoteis- ja Pohjois-Euroopan kaupunkikaivauksilta.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Gammelstaden i Helsingfors är den plats där staden ursprungligen grundades och där den var belägen 1550–1640. Den plats vid Vanda ås mynning där kung Gustav Vasa grundade Helsingfors år 1550 i syfte att skapa en konkurrerande handelsplats till Reval är en betydande fast fornlämning från historisk tid och omfattar bl.a. kyrkoplats, kyrkogård och husgrunder.
Fram till 1640-talet låg Helsingfors stad väster om forsen nära Vanda ås mynning på sluttningarna av nuvarande Klockbacken och Anneberg och den mellanliggande dalen. En småskalig karta över Helsingfors av Hans Hansson 1645 finns bevarad. Den visar en närmast medeltida typ av stadsplan för stadens sista åren i Gammelstaden. Gatorna och kvarteren är anpassade till terrängformerna, tomterna sträcker sig genom oregelbundna och långsmala kvarter. Kvarteren sträckte sig på medeltida vis ända ut till havet där det var möjligt. I gatunätet kan man urskilja två huvudgator som de mindre gatorna förenar sig med. Den enda byggnaden som finns utritad på kartan är kyrkan.
Arkeologiska utgrävningar har gjort det möjligt att få en bättre uppfattning om hur det gamla Helsingfors såg ut. Under skiktet från stadstiden har man funnit rester efter byggnader som daterats till slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Byggnaderna har varit i användning ännu under de första åren efter att området blivit stad och hörde till den medeltida byn Forsby som första gången omnämns i historiska källor år 1417.
Vid utgrävningar i början av 1930-talet dokumenterades ruinerna efter Gammelstadens kyrka från 1550-talet med långhus, vapenhus och tillhörande gravkamrar samt gravar utanför kyrkan. Stenfoten efter kyrkan som användes in på 1670-talet är frilagd vid utgrävningar. I Gammelstaden påträffades 1866 en gravvård över den holländske borgaren Hans van Sanden. En avgjutning av vården vilar i kyrkoruinen på den ursprungliga gravplatsen.
Villa Anneberg på backen med samma namn är uppförd på beställning av kommerserådet G.O. Wasenius på 1820-talet och den omgivande mönstergården och trädgården brukas och sköts av Nyttoväxtföreningen.
Historia (på svenska)
Kung Gustav Vasa bestämde sig 1550 för att grunda en ny stad på kusten av Finska viken. Syftet med motståndet mot hansan var att leda Finlands utrikeshandel förbi Reval.
Helsingfors grundades vid mynningen av Vanda å på den medeltida byn Forsbys marker, där det enligt källor från 1417 fanns fem gårdar. Fördelarna med det geografiska läget var bl.a. förbindelser till inlandet tack vare ån, ett skyddat läge inne i en vik samt närheten till de viktiga landsvägarna. Gustav Vasa beslöt 1550 att grunda en kungsgård på holmen mellan forsarna i Vanda å. Den var kronans förvaltnings- och ekonomicentral, underhållscentrum för militären och en mönstergård inom jordbruket under ett par årtionden.
Kungen utfärdade detaljerade order om stadsplanestrukturen i syfte att skapa en regelbunden rutnätsplan. Så skedde dock inte och staden var närmast medeltida till sin uppbyggnad. Staden var en ekonomisk-politisk besvikelse, dess läge inne i en grund vik visade sig ogynnsamt och år 1640 flyttade staden till sitt nuvarande läge på Estnässkatan (nuv. Kronohagen). När staden flyttade blev sjukstugan och kyrkan samt kvarnar och krogar kvar i Gammelstaden.
Enligt stadens karta av år 1645 fanns det två avlånga kvarter på västra sidan av huvudtorget och ett tredje kvarter låg högre upp. Vid arkeologiska utgrävningar i området har ett tjugotal husgrunder påträffats, en timrad brunn, små källargropar med stående panel och timmerstomme, en kallmurad källare, slaskgropar, diken och rikligt med föremål från stadstiden. De flesta byggnaderna är bostadshus. Gatorna saknade stenläggning. Vid utgrävningarna av en äng i Gammelstaden har ett stort antal fynd från stadstiden, 1500- och 1600-talsföremål påträffats, vilket vittnar om att Helsingfors följde tidens modeströmningar, för likadana föremål har påträffats i alla arkeologiska utgrävningar av nordväst- och nordeuropeiska städer.
Further reading (as the agency lists it)
Markku Heikkinen, Helsinki 1550-1640. Narinkka. Helsingin kaupunginmuseo 1994.
Annalan huvila, rakennusten käyttösuunnitelma. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluviraston kaavoitusosaston selvityksiä 1997:5.
Julia Donner, Villa Anneberg. Hortus Fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto ja Suomen puutarhataiteen seura 2001.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Helsingin Vanhakaupunki is the first location of the city of Helsinki, 1550-1640. The site of the town founded in 1550 by King Kustaa Vaasa at the mouth of the Vantaanjoki, as a trading place to compete with Tallinna, is a significant immovable archaeological monument from the historical period, comprising, among others, the church site, the churchyard and the foundations of buildings.
The city of Helsinki was located until the 1640s at the mouth of the Vantaanjoki, on the west bank of the rapids, on the slopes of the present-day Kellomäki and Annalanmäki and in the valley between them. A small-scale map of Helsinki drawn up by Hans Hansson in 1645 has survived. The map shows the town plan of the city's final years, which in its basic features is largely medieval. Streets and blocks follow the shapes of the natural landscape, and the plots extend through irregular, narrow and long blocks. In medieval fashion, the blocks extend right down to the sea wherever this was possible. Two main streets can be distinguished in the street network, into which the smaller streets lead. The only building drawn on the map is the church.
The old town has been possible to delineate more precisely through archaeological investigations. Traces of buildings found beneath the town-period layer have been dated to the end of the 15th century and the first half of the 16th century. The buildings were still in use in the early years of the town period and belong to the medieval village of Koskela, which is first mentioned in historical sources in 1417.
The ruins of the wooden church built in the 1550s in Vanhankaupunki, its nave, its armoury and the associated burial chambers, as well as the graves outside the church, were studied in the early 1930s. The stone foundation of the church, which was in use until the 1670s, is exposed as a result of the excavations. A replica of the gravestone of Hans van Sanden, originally a Dutch burgher, found in Vanhakaupunki in 1866, rests inside the church ruins at the site of the grave.
Villa Anneberg, located on Annalanmäki, is a summer villa and estate built in the 1820s by commercial counsellor G.O. Wasenius; the heritage of the estate as a model farm in agriculture and horticulture is cared for by Hyötykasviyhdistys.
History
King Kustaa Vaasa decided in 1550 to found a new town on the coast of Suomenlahti. The aim of the measures against Hanseatic trade was to route Finland's foreign trade past Tallinna.
Helsinki was founded at the mouth of the Vantaanjoki and built on the lands of the medieval village of Forsby, also known as Koskela, where according to sources from 1417 there were five farms. The advantages of the site included, among others, the inland connection offered by the river, a sheltered harbour at the head of the bay, and proximity to important main roads. On an island between the rapids of the Helsinginjoki, now the Vantaanjoki, King Kustaa Vaasa decided in 1550 to found a royal manor, which for a couple of decades served as an administrative and economic centre, a military supply centre and a model agricultural estate.
The king gave detailed instructions on the town's layout, the aim being a regular grid plan. This was not realised, and the town remained largely medieval in structure. The town was a disappointment economically; its location at the head of a shallow bay proved poor, and in 1640 Helsinki was moved to its present site on Vironniemi (now Kruununhaka). After the town moved, the Vanhakaupunki area was left with a hospital with its church, as well as mills and inns.
According to the 1645 map, the area had two long, narrow blocks west of the main square and a third block on the upper terrace. Archaeological investigations of the area found some twenty building foundations, a log-built well, small vertical-board and log-framed cellar pits, a dry-walled cellar, refuse pits, ditches and abundant town-period artefacts. Most of the buildings were residential. The streets were unpaved. Excavations of the Vanhankaupunki meadow found a vast quantity of town-period finds from the 16th and 17th centuries, which show that Helsinki followed the fashions of the time, since similar object types are found at urban excavations across north-western and northern Europe.
Nearby in the register
- Vantaanjokisuun vesi- ja viemärilaitokset (Vatten- och avloppsanläggningar vid Vanda ås mynning)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Arabian tehtaat (Arabiafabrikerna)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Herttoniemen ja Kumpulan siirtolapuutarhat (Hertonäs och Gumtäkts koloniträdgårdar)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Käpylän puutaloalueet ja Käärmetalo (Kottby trähusområden och Ormhuset)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.