RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Pirkkolan omakotialue ja rintamamiestalot (Egnahemsområdet i Britas och frontmannahusen)
Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kaava-alue, katutila, kaupungin asuintalo, pihapiiri
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Helsinki (Helsingfors)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.23344, 24.92240
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1564
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Riksarkivet, Swedish National ArchivesBibliothèque nationale de France (Gallica)
2 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Pirkkola on edustava esimerkki jälleenrakennuskaudella tyyppitalosuunnittelun ja standardisoimistyön ansiosta lyhyessä ajassa pienillä resursseilla rakennetusta asuinalueesta ja ns. rintamamiestalojen asuntotuotannosta. Suurin osa Pirkkolan asuintaloista on Ruotsin ja Norjan lahjoittamia.
Omakotialue rakentuu 1938 laaditulle alueen rakennussuunnitelmalle ja Pirkkolassa on noin 200 omakotitonttia, Lampuotilantien alueella noin 20. Useimmat talot ovat yksikerroksisia, puolitoistakerroksisia taloja on Viidenrajantien ja Lampuotilantien alueella. Taloissa on kellarikerros saunalle ja pesutuvalle. Pirkkolan lahjatalo on pinta-alaltaan joko 53 m² tai 58 m², pienemmässä on kaksi huonetta ja keittiö. Useimpia taloja on laajennettu ja vuodelta 1947 on peräisin lahjatalojen laajentamisen tyyppipiirustus, jossa kuisti ja lisähuone ovat talon pitkällä sivulla. Tontin takaosassa on yksityinen puutarha, jonka suuntaan mahdolliset laajennukset on tehty.
Yhtenäisen alueen kaikki rakennukset on rakennettu tyyppipiirustusten mukaan, puusto on samanikäistä ja pihapiirit hoidettuja. Alueen keskellä on puisto puroineen. Kaartuvat pienimittakaavaiset katunäkymät johtuvat pienestä tonttikoosta ja tulos on tiivis ja kaupunkimainen. Harjakattoiset puutalot ovat kadun varressa katuun nähden joko poikkisuuntaisesti ja kadun suuntaisesti, Petaksentiellä katuun nähden vinottain. Kadunvarsia reunustavat pensasaidat ovat yleisiä, samoin yhtenäinen pihasuunnittelu.
Historia
Pääkaupungin kasvun, laajentumisen ja omakotitonttien kysynnän takia Helsingin kaupunki suunnitteli Pirkkolaan omakotialueen ja kaupunginvaltuusto hyväksyi rakennussuunnitelman 1938. Metsäiselle alueelle esitettiin tiestö, tonttijako ja rakennusten paikat. Suunnitelmaan sisältyi myös Lampuotilantien alue.
Ruotsi ja Norja lahjoittivat 1940 Suomeen tehdasvalmisteisia puutaloja, ns. asevelitaloja. Helsinki, Lahti, Kuopio ja Kuhmo olivat suurimpia lahjoitustalojen vastaanottajia. Yleisin tyyppi oli kaksi huonetta ja keittiön käsittävä talo. Suurempaa kolmen huoneen talotyyppiä rakennettiin vain Helsinkiin ja Turkuun.
Pirkkolan omakotialueen rakentaminen alkoi sota-aikana 1940-1941. Kaupunki vuokrasi tontit rintamamiehille ja Karjalan siirtolaisille. Tuolloin pystytettiin 150 Ruotsista ja Norjasta saatua lahjataloa. Myöhemmin rakennusten määrä kasvoi kahteensataan. Tonttikoot olivat 700-1000 m².
Lahjataloja muunnettiin maan oloihin sopiviksi. Pirkkolan tyyppipiirustuksia suunnittelivat mm. arkkitehdit Alvar Aalto, Aalto & Kokko ja Lauri Pajamies. Ruotsalaisen AB Svenska Trähus -yhtiön valmistamat puurakenteiset taloelementit koottiin paikalla kaupungin rakennustoimiston voimin. Pirkkolan ensimmäinen asemakaava vuodelta 1955 vahvisti vallitsevan tilanteen ja maankäytön.
Lampuotilantien alueen tontit kaupunki vuokrasi rintamamiesten tai Karjalan siirtolaisten asuttamiseksi ja puolitoistakerroksiset puutalot valmistuivat 1945-1947. Tonttien tyyppitalopiirustukset laadittiin kiinteistöviraston tonttiosastolla. Tonttien vuokraajat vastasivat talojen rakentamisesta. Alueen rakenne perustui 1940 tehtyyn rakennussuunnitelman muutokseen.
Alueen pihoille laati puutarhasuunnittelija Elisabeth Koch mallipihasuunnitelmat 1941-1942.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Britas är ett representativt exempel på ett bostadsområde från återuppbyggnadstiden och på s.k. frontmannahus, som tack vare typhusritningar och standardiseringsarbete kunde byggas inom en kort tid och med små resurser. Största delen av husen i Britas är donerade av Sverige och Norge.
Området bygger på en byggplan för området från 1938, och här finns ca 200 egnahemstomter, varav ca 20 vid Landboasvägen. De flesta husen är byggda i ett plan, hus med ett och ett halvt plan finns vid Femgränsvägen och Landboasvägen . Husen har ett källarplan för bastu och tvättstuga . Gåvohusen i Britas är antingen 53 m² eller 58 m², det mindre består av två rum och kök. Många av husen har byggts till och det finns en typritning för tillbyggnad av gåvohusen från 1947. Här är verandan och det extra rummet placerade på husets långsida. De eventuella tillbyggnaderna har gjorts i riktning mot tomtens bortre del, mot den privata trädgården.
Samtliga byggnader på det enhetliga området är uppförda efter typritningar, trädbeståndet är från samma tid och gårdarna är välskötta. Mitt på området finns en park med en bäck. De slingrande, småskaliga gatuvyerna beror på de små tomterna, vilket i sin tur ger ett kompakt och stadslikt intryck. Trähusen med sina sadeltak ligger vid gatan, antingen vinkelrätt eller i linje med gatan. På Petasvägen ligger de snett i relation till gatan. Gatorna kantas ofta av häckar och gårdarna gör ett enhetligt intryck.
Historia (på svenska)
När staden växte och efterfrågan på egnahemstomter blev större planerade Helsingfors stad egnahemshusområdet i Britas. Stadsfullmäktige godkände byggplanen 1938, och staden lade fram förslaget med vägnät, tomtindelning och byggplatser på det skogklädda området. I planen ingick också området vid Landboasvägen.
År 1940 donerade Sverige och Norge fabrikstillverkade trähus, s.k. vapenbrödrahus, till Finland. De största mottagarna var Helsingfors, Lahtis, Kuopio och Kuhmo. Den mest allmänna hustypen omfattade två rum och kök. Större hustyper på tre rum byggdes endast i Helsingfors och Åbo.
Egnahemsområdet i Britas började byggas under kriget, 1940–41. Staden hyrde tomterna till frontmän och evakuerade från Karelen. De 150 gåvohusen från Sverige och Norge restes då. Senare utökades husens antal till tvåhundra. Tomstorleken var mellan 700 och 1000 m² .
Gåvohusen ritades om för att passa förhållandena i landet. Typritningar till husen i Britas gjordes bl.a. av arkitekterna Alvar Aalto, Aalto & Kokko och Lauri Pajamies. De träbyggda huselementen tillverkades av det svenska företaget AB Svenska trähus och monterades på plats av stadens byggnadsbyrå. Den första stadsplanen för Britas från 1955 fastställde det rådande läget och markanvändningen.
Staden hyrde ut tomterna vid Landboasvägen till frontmän eller evakuerade från Karelen och trähusen i ett och ett halvt plan blev färdiga mellan 1945 och 1947. Typhusritningarna gjordes på fastighetsverkets tomtavdelning och hyresgästerna svarade för byggandet. Områdets struktur baserade sig på en ändring i byggplanen som gjordes 1940.
Trädgårdsarkitekten Elisabet Koch ritade modellträdgårdar för området 1941–1942.
Further reading (as the agency lists it)
Pirkkola 50 vuotta. Pirkkolan omakotiyhdistyksen historiikki. Toim. Hannele Koskue.
Veikko Laukkonen, Jälleenrakennusvuosien pientalo Suomessa. Transkustannus 1987.
Kirsi Saarikangas, "Onnelliset omat kodit" - 1940-luvun tyyppitaloista ja niiden asuntoideologiasta. 1987.
Sirkka Sädevirta, Maria Karisto, Anne Horo, Riitta Salastie, Korsutieltä Näätäkujalle. Helsingin jälleenrakennuskauden pientaloalueet. Osa 1. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluvirasto 2003:11, 2003:12 osat 1-2.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Pirkkola is a representative example of a residential area built quickly and with few resources during the post-war reconstruction period, using type-house design and standardisation, and of the housing production of so-called rintamamiestalo houses. Most of the residential buildings in Pirkkola were donated by Sweden and Norway.
The detached-house area was built on the area's building plan drawn up in 1938. Pirkkola has about 200 detached-house plots, and about 20 in the Lampuotilantie area. Most houses are single-storey, and one-and-a-half-storey houses are found in the Viidenrajantie and Lampuotilantie areas. The houses have a basement storey for the sauna and laundry room. The Pirkkola gift house has a floor area of either 53 m² or 58 m². The smaller one has two rooms and a kitchen. Most houses have been extended, and a standard drawing for extending the gift houses dates from 1947, in which the porch and additional room are on the long side of the house. Behind each plot is a private garden, toward which any extensions have been built.
All buildings in the uniform area were built according to type drawings, the trees are of the same age, and the yards are well kept. There is a park with a brook in the middle of the area. The curving, small-scale street views are due to the small plot size, and the result is compact and urban. The pitched-roof wooden houses along the street are positioned either transversely or parallel to the street, and on Petaksentie they are set at an angle to the street. Hedges lining the streets are common, as is uniform yard design.
History
Due to the growth and expansion of the capital and the demand for detached house plots, the city of Helsinki planned the Pirkkola detached house area, and the city council approved the building plan in 1938. The forested area was given a road network, a plot division and building locations. The plan also included the Lampuotilantie area.
In 1940, Sweden and Norway donated factory-made wooden houses, so-called asevelitalot, to Finland. Helsinki, Lahti, Kuopio and Kuhmo were the largest recipients of the donated houses. The most common type was a house with two rooms and a kitchen. A larger three-room house type was built only in Helsinki and Turku.
Construction of the Pirkkola detached house area began during the war, in 1940-1941. The city leased plots to front-line veterans and Karelian migrants. At that time, 150 houses donated by Sweden and Norway were erected. The number of buildings later grew to two hundred. Plot sizes were 700-1000 m².
The donated houses were modified to suit local conditions. Type drawings for Pirkkola were designed by, among others, the architects Alvar Aalto, Aalto & Kokko and Lauri Pajamies. The timber-framed house elements manufactured by the Swedish company AB Svenska Trähus were assembled on site by the city's building office. Pirkkola's first town plan, dated 1955, confirmed the prevailing situation and land use.
The city leased the plots in the Lampuotilantie area for settlement by front-line veterans or Karelian migrants, and the one-and-a-half-storey wooden houses were completed in 1945-1947. The standard house drawings for the plots were prepared by the plot department of the kiinteistövirasto. The lessees of the plots were responsible for building the houses. The layout of the area was based on the amendment to the 1940 building plan.
The garden designer Elisabeth Koch prepared model garden plans for the yards of the area in 1941-1942.
Nearby in the register
- Maunulan asuntoalue (Bostadsområdet Månsas)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Huopalahden rautatieasema (Hoplax järnvägsstation)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö1 mi
- Kannelmäen kirkko (Kårböle kyrka)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Käpylän puutaloalueet ja Käärmetalo (Kottby trähusområden och Ormhuset)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.