RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Vartiovuorenpuisto, Turun Akatemian observatorio ja Luostarinmäen käsityöläiskorttelit (Vårdbergsparken, Observatoriet och hantverkarkvarteren på Klosterbacken)
Turku (Åbo), Varsinais-Suomi, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- asuinkerrostalo, kaupungin asuintalo, museo, oppilaitos, puisto, työväen asuintalo
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Turku (Åbo)
- Region
- Varsinais-Suomi
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.44765, 22.27634
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 549
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Bibliothèque nationale de France (Gallica)
The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Vartiovuori on maamme vanhimpia ja historiallisesti arvokkaimpia kunnallisia kaupunkipuistoja. Turun kaupunkikuvaa hallitsee Vartiovuoren korkeimmalla kohdalla arkkitehtonisesti ja oppihistoriallisesti merkittävä uusklassillinen Turun Akatemian entinen observatorio. Puiston etelärinteessä on Turun palosta 1827 säästynyt käsityöläiskortteleiden alue, josta on muodostettu 1700-luvun kaupunkirakennetta ja -rakentamista kuvastava Luostarinmäen ulkomuseo.
Vartiovuorenpuisto on keskieurooppalaisen maisematyylin sovellus pienipiirteisessä pohjoismaisessa maisemassa. Sen lähimpinä esikuvina ovat samanaikaiset Tukholman ns. mäkipuistot. Mäeltä avautuvat näkymät on sisällytetty puistosommitelmaan ja pyritty pitämään avoimina, tosin puistoa ympäröivä rakentaminen on myös sulkenut niitä. Puistosta on muodostunut tärkeä kaupunkikuvallinen elementti. Suunnitteluidean muita esimerkkejä ovat Helsingin Tähtitornin puisto ja Kaivopuisto sekä Turun Puolalanmäki.
Turun Akatemian observatorion ulkoarkkitehtuuri on pelkistettyä ja sisätilojen koristelu keskittyy toisen kerroksen holvattuun rotundaan. Rakennuksen alkuperäistä funktiota kuvastavat etelään suunnattu rotunda ja pyöreä portaittaisen kupolin kattama observointitorni.
Vartiovuorenpuistoa reunustavat useat 1900-luvun alun rakennukset. Puiston sisäänkäyntiä Kaskenkadulla reunustavat jugendtyyliset asuinkerrostalot Pantern ja Hjorten, jotka ovat arkkitehti F. Strandellin suunnittelemat. Vartiovuorenkadun puolella ovat Åbo Akademin käytössä olevat jugendtyylinen Spoofin asuinpalatsi (A.R. Spoof ja A. Nyström 1900) ja Villa Solaris (arkk.tsto Jung & Jung 1939-1941). Hemmet on 1932-1933 ja 1936-1937 August Krookin ja Eskil Hinderssonin signeeraamien piirustusten mukaan rakennettu vanhainkoti. Mäen lounaisrinteellä on Turun kaupunkipaloa edeltävä Gadolinin laboratorion kivirakennus vuodelta 1798.
Vartiovuoren etelärinteessä on 1700-luvun kaupunkirakennetta ja –rakentamista edustava käsityöläiskortteli, Luostarinmäki. Aikanaan syrjäinen alue säästyi Turun kaupunkipalossa. Luostarinmäen rakennuskanta muodostuu 1700-luvulla rakennetuista pienikokoisista käsityöläisasumuksista, joihin on sisustettu käsityöläisten asuinkulttuuria ja erilaisia käsityöläispajoja esittelevä museo. Asuinrakennukset ja pienet piharakennukset muodostavat kadunvarsiaitoineen suljettuja pihapiirejä. Käsityöläiskorttelit on avattu Luostarinmäen käsityöläismuseona yleisölle 1940.
Historia
Vartiovuoren mäelle rakennettiin 1817-1819 Turun Akatemian observatorio, joka oli Suomen ensimmäinen. Ensimmäiset suunnitelmat oli laatinut arkkitehti Charles Bassi. Rakentaminen toteutettiin kuitenkin arkkitehti C.L. Engelin piirustusten mukaan. Rakennus toimi alkuperäisessä käytössään vain kaksitoista vuotta, kun Turun Akatemia tähtitieteellisine laitteineen siirrettiin Turun palon 1827 jälkeen Helsinkiin.
Turun palon 1827 jälkeen arkkitehti C.L. Engelin laatimassa ruutukaavassa kalliot ja mäet jätettiin rakentamattomiksi ja varattiin istutuksille. Vartiovuorenpuisto sai alkunsa Turun kaupungin asukkaiden aloitteesta ja yhteisin ponnistuksin 1840-luvulla. Puiston rakentaminen kallioiselle mäelle vaati paljon työtä ensimmäisen kymmenen vuoden aikana. Puiston yleissuunnitelman laativat 1872 Mårten Gabriel Stenius, ensimmäinen suomalainen suurten mittojen puutarhasuunnittelija sekä arkkitehti F.A. Sjöström. Puiston lopullinen toteutus syntyi suunnitelman pohjalta Turun ensimmäisen kaupunginpuutarhurin Oskar Rudolf Gauffinin johdolla 1880-luvulla. Puiston ravintola ja soittolava purettiin 1960-luvulla. Uusi kesäteatteri rakennettiin vanhan 1950-luvulla tehdyn paikalle 2000.
Observatorioon muutti 1836 Turun merenkulkukoulu, joka toimi siellä vuoteen 1967 saakka. Rakennukseen tehtiin 160 vuoden aikana vain vähän muutoksia. Tähtitorni kunnostettiin merenkulkumuseon ja tähtitieteellisten kokoelmien käyttöön 1978-1985. Tähtitornin viereen 1830-luvun alussa rakennetun palotornin paikalle valmistui 1903 Turun ensimmäinen vesisäiliö ja huoltorakennus ns. ”delfiinipaviljonki” julkisivuiltaan vuolukiveä ja tiiltä. Huoltorakennuksesta tehtiin muuntamo ja säiliöstä merenkulkumuseon varasto- ja näyttelytila.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Vårdberget hör till de äldsta och historiskt mest värdefulla kommunala stadsparkerna i vårt land. Stadsbilden i Åbo domineras av det nyklassiska observatoriet på Vårdbergets högsta punkt. Åbo Akademis gamla observatorium är en viktig byggnad ur såväl arkitektonisk som lärdomshistorisk synvinkel. På Vårdbergets sydsluttning ligger ett gammalt hantverkarkvarter som klarade sig under den stora stadsbranden 1827. Området, Klosterbacken, har gjorts till ett friluftsmuseum som återspeglar 1700-talets stadsstruktur och -arkitektur.
Vårdbergsparken är en tillämpning av mellaneuropeisk landsskapsstil i mindre, nordisk skala. De närmaste samtida förebilderna finner man i Stockholm. Vyerna från kullen ingår i gestaltningen av parken och man har strävat efter att bevara den fria sikten även om byggandet i omgivningen också har stängt av den. Parken har blivit ett viktigt inslag i stadsbilden. Andra exempel på liknande parkgestaltning är Observatorieparken och Brunnsparken i Helsingfors och Puolalabacken i Åbo.
Observatoriets exteriör är stramt hållen och utsmyckningen av interiören begränsas närmast till den välvda rotundan i andra våningen. Byggnadens ursprungliga funktion återspeglar sig i rotundan som öppnar sig söderut och det runda observatoriet med sin trappformiga kupol.
Vårdbergsparken omges av ett antal byggnader från början av 1900-talet. Ingången till parken från Kaskisgatan flankeras av jugendhusen Pantern och Hjorten av arkitekt F. Strandell. På Vårdbergsgatans sida står bostadspalatset Spoof i jugendstil( A.R. Spoof och A. Nyström 1900). Spoofska huset och Villa Solaris (Jung & Jung 1939-1941) används av Åbo Akademi. Hemmet är ett äldreboende från 1932-1933 och 1936-1937, ritat av August Krook och Eskil Hindersson. På bergets sydvästra sluttning står en stenbyggnad från 1798, Gadolins laboratorium.
På Vårdbergets sydsluttning ligger hantverkarkvarteret Klosterbacken som representerar 1700-talets stadsstruktur och -arkitektur. Det på sin tid avlägset belägna området sparades i Åbo brand. Byggbeståndet på Klosterbacken utgörs av små hantverkarbostäder från 1700-talet som har inretts till museum. Museet presenterar hantverkarnas boende och olika slag av hantverkarverkstäder. Bostäderna och de små gårdsbyggnaderna bildar kringbyggda gårdar. Klosterbackens hantverksmuseum öppnades 1940.
Historia (på svenska)
Åbo Akademis observatorium byggdes på Vårdberget 1817–1819. De första ritningarna till observatoriet gjordes av arkitekt Charles Bassi, men byggnaden kom trots allt att uppföras efter ritningar av C.L. Engel. Observatoriet utnyttjade för sitt ursprungliga ändamål i bara tolv år, eftersom Åbo Akademi och den astronomiska institutionen flyttades till Helsingfors efter Åbo brand 1827.
Efter Åbo brand gjorde arkitekt C.L. Engel en rutnätsplan för staden, där kullarna och backarna lämnades obebyggda och reserverades för planteringar. Vårdbergsparken fick sin början på 1840-talet genom ett gemensamt initiativ från stadens invånare. Det krävde mycket arbete under de tio första åren att bygga parken uppe på berget. Generalplanen för parken gjordes 1872 av Mårten Gabriel Stenius, den första trädgårdsarkitekten i större skala i Finland, och av arkitekt F.A. Sjöström. Den slutliga gestaltningen av parken genomfördes utifrån den nämnda planen och under ledning av stadens första stadsträdgårdsmästare Oskar Rudolf Gauffin på 1880-talet. Parkens restaurang och musikestrad revs på 1960-talet. En ny sommarteater byggdes år 2000 på samma plats som den äldre från 1950-talet.
År 1836 flyttade Åbo sjöfartsskola in i observatoriet och fanns här till 1967. Under 160 år gjordes endast små ombyggnader i observatoriet. Observatoriet renoverades mellan 1978 och 1985 och togs därefter i bruk av sjöfartsmuseet och de astronomiska samlingarna. Brandtornet från 1830-talet intill observatoriet ersättades år 1903 med Åbos första vattencistern och dess servicebyggnad. Servicebyggnaden av skiffer och tegel blev senare en transformatorstation och vattencistern blev sjöfartmuseets lager- och utställningslokal.
Further reading (as the agency lists it)
Tapio Markkanen, C.L. Engel ja F.W.A. Argelander. Tiili 4/1976.
Harri Kalpa, Unohdettu Vartiovuori. Muuttuva kaupunki III. 1976.
Margareta Willner-Rönnholm, Turun Tähtitorni. Rakennushistoriikki. Aboa 1982.
Vartiovuoren tähtitornin korjaustyö. Arkkitehti 1/1987.
Maunu Häyrynen, Kaupunkipuisto 1800-luvulla. ARS. Suomen taide 4. 1989.
Irma Lounatvuori, Turun tähtitieteellinen observatorio. Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi. 1990.
Turun puisto-opas. Turun kaupungin tärkeimpien puistojen puut ja pensaat. Turku 1995.
Helena Soiri-Snellman, Turun Vartiovuorenpuisto. Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001.
Harri Andersson, Huvilakaupunki. Susanna Hujala - Päivi Kiiski-Finel (toim.), Näkymätön kaupunki. Wäinö Aaltosen museon julkaisu nro 34. 2002.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Vartiovuori is one of the country's oldest and most historically valuable municipal urban parks. The townscape of Turku is dominated, at the highest point of Vartiovuori, by the neoclassical former observatory of the Turku Academy, which is architecturally and historically significant in terms of learning. On the southern slope of the park is the craftsmen's block area that survived the Turku fire of 1827, which has been formed into the Luostarinmäki open-air museum, reflecting 18th-century urban structure and construction.
Vartiovuorenpuisto is an application of the Central European landscape style in a small-scale Nordic landscape. Its closest models are the contemporary so-called hill parks of Tukholma. The views opening from the hill have been incorporated into the park composition and an effort has been made to keep them open, although the building surrounding the park has also closed them off. The park has become an important townscape element. Other examples of this design idea are the Helsingin Tähtitornin puisto and Kaivopuisto, as well as Puolalanmäki in Turku.
The exterior architecture of the Turku Academy observatory is restrained, and interior decoration is concentrated in the vaulted rotunda on the second floor. The original function of the building is reflected in the south-facing rotunda and the round observation tower, topped by a stepped dome.
Several early 20th-century buildings border Vartiovuorenpuisto. The park entrance on Kaskenkatu is bordered by the Jugend-style apartment blocks Pantern and Hjorten, designed by architect F. Strandell. On the Vartiovuorenkatu side are the Jugend-style Spoof apartment palace (A.R. Spoof and A. Nyström 1900), used by Åbo Akademi, and Villa Solaris (architectural office Jung & Jung 1939-1941). Hemmet is an old people's home built in 1932-1933 and 1936-1937 according to drawings signed by August Krook and Eskil Hindersson. On the south-western slope of the hill is the stone building of Gadolin's laboratory from 1798, which predates the Turku town fire.
On the southern slope of Vartiovuori is the craftsmen's block Luostarinmäki, representing 18th-century urban structure and construction. Once a remote area, it survived the Turku town fire. The building stock of Luostarinmäki consists of small craftsmen's dwellings built in the 18th century, in which a museum presenting craftsmen's domestic culture and various craft workshops has been furnished. The dwellings and small yard buildings, together with their street-side fences, form enclosed courtyards. The craftsmen's blocks were opened to the public as the Luostarinmäki craftsmen's museum in 1940.
History
On the Vartiovuori hill the Turun Akatemia observatory was built in 1817-1819. It was the first observatory in Finland. The first plans had been drawn up by the architect Charles Bassi, but construction was carried out to the drawings of the architect C.L. Engel. In its original use the building served for only twelve years, before the Turun Akatemia, together with its astronomical instruments, was moved to Helsinki after the Great Fire of Turku in 1827.
After the Great Fire of Turku in 1827, in the grid plan drawn up by the architect C.L. Engel, the rocky outcrops and hills were left undeveloped and reserved for planting. Vartiovuorenpuisto originated in the 1840s from an initiative of the residents of the town of Turku and through their joint efforts. Building the park on the rocky hill required a great deal of work during the first ten years. The general plan for the park was drawn up in 1872 by Mårten Gabriel Stenius, the first Finnish designer of large-scale gardens, and by the architect F.A. Sjöström. The park's final implementation was based on this plan, under the leadership of Oskar Rudolf Gauffin, Turku's first city gardener, in the 1880s. The park's restaurant and bandstand were demolished in the 1960s. A new summer theatre was built in 2000 on the site of the old one, which had been built in the 1950s.
In 1836 the Turku navigation school moved into the observatory and operated there until 1967. Only minor changes were made to the building over its 160 years. The observatory tower was restored for the use of the maritime museum and the astronomical collections in 1978-1985. On the site of the fire tower, which had been built beside the observatory tower in the early 1830s, Turku's first water reservoir and a service building, the so-called ”delfiinipaviljonki”, with facades of soapstone and brick, were completed in 1903. The service building was converted into a transformer station, and the reservoir into a storage and exhibition space for the maritime museum.
Nearby in the register
- Turun tuomiokirkko ja Turun historiallinen ydinalue (Åbo domkyrka och den historiska stadskärnan i Åbo)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Kupittaan ruotsalaistaloalue (Kuppis svenskhusområde)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Sirkkalan kasarmit (Sirkkala kaserner)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Hospits Betel -hotelli ja Atriumin talo (Hospits Betel och Atrium)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.