RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Backas - Elannon suurtila (Backas gård – Elantos storgods)
Vantaa (Vanda), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kartano, puisto, talousrakennus, tie
- Character (as the agency lists it)
- taajama
- Municipality
- Vantaa (Vanda)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.28168, 24.94511
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 4836
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Riksarkivet, Swedish National ArchivesBibliothèque nationale de France (Gallica)
2 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Backas - Elannon suurtila on komea esimerkki osuusliikkeen 1900-luvun alkupuolen elintarviketuotantotilasta ja se liittyy keskeisesti suomalaisen osuustoiminnan historiaan. Osuusliike Elannon laajaa tuotantoaan varten Backaksen kartanon talouskeskukseen rakennuttama punatiilinen talous- ja asuinrakennuskokonaisuus on yhtenäinen ja edustava.
Backaksen kartano sijaitsee keskiaikaisperäisen Suuren Rantatien varrella. Osuusliike Elanto on tuottanut kartanon mailla pääosan pääkaupunkiseudulla myymistään elintarvikkeista. Tiilirakennukset on rakennettu samalla tilalla sijainneen Elannon tillitehtaan tiilistä. Talli vuodelta 1921 on arkkitehti Henrik Helinin suunnittelema. Vanha 1870-luvun navetta on 1926-1927 muutettu sikalaksi ja yhdistetty tallin kanssa yhtenäiseksi rakennusmassaksi arkkitehti Urho Åbergin suunnitelmin. Hänen suunnittelemansa navetta on rakennettu pian tämän jälkeen. Alueella on lisäksi joukko samanikäisiä tiilisiä talous- ja asuinrakennuksia.
Talouskeskus peltoineen on suurmaataloudesta kertova saareke kaupungistuneessa ympäristössä. Backaksen ratsutilan puisen päärakennuksen runko on rakennettu 1818 ja siivet 1844. Päärakennus on uudistettu 1920-luvun lopulla ilmeisesti arkkitehti Antero Pernajan suunnitelmin. Etelästä johtaa puukujanne päärakennukselle ja sitä ympäröivään laajaan puistoon.
Samaan maisemakokonaisuuteen kuuluu viljelyaukean ympäröimä vanha kapteenin virkatalo Petas, jonka aumakattoinen päärakennus on 1850-luvulta.
Historia
Backaksen rustholli muodostettiin 1600-luvulla Helsingin pitäjän Veromiehen kylän kantatilasta ja siihen liitetystä autiotilasta. Kartanon päärakennuksen rakennutti 1818 ilmeisimmin luutnantti ja nimismies Nils Jonas Gunnar Ehrenkrona, joka omisti tilan 1812-1817. Seuraavan omistajasuvun Hagelstamin omistuksessa tilaa kehitettiin ja siihen liitettiin useita maatiloja.
Osuusliike Elanto hankki Backaksesta lähes 700 hehtaaria maata 1916 turvatakseen omavaraisuutensa ja tuottaakseen elintarvikkeita myymälöihinsä ja ravintoloihinsa. Ensimmäisen maailmansodan aikana Elanto hankki omistukseensa runsaasti muitakin tontteja ja kiinteistöjä.
Osuusliike Elanto, pääkaupunkiseudun osuuskauppa, ja Helsingin Osuuskauppa olivat syntyneet kansainvälisen osuustoiminnan suomalaisina vastineina 1900-luvun alussa. Suomalaisen osuustoiminnan käynnisti siirtyminen agraariyhteiskunnasta teolliseen ja omavaraistaloudesta kaupankäynnin yhteiskuntaan.
Elanto perustettiin 1905 leipomoalan tuotanto-osuuskunnaksi. Sörnäisistä, läheltä satamaa ja työläisten asuntoalueita hankittiin Hämeentien varrella oleva tontti 1906, jolle rakennettiin monipuolinen elintarviketuotantoalue. Elanto laajeni pian laaja-alaiseksi kulutusosuuskunnaksi, joka perusti mm. pääkaupunkiseudulle leipä- ja maitokauppoja lähes jokaiseen kaupunginosaan. (Ks. erillinen kohde Osuusliikkeiden ja teollisuuden Sörnäinen.)
Backas liittyi Elannon tuotantotoimintaan. Peltojen ja eläinten lisäksi tilalla oli laaja puutarhaviljelmä sekä kolme suurkasvihuonetta tomaatti- ja kurkkuviljelyä varten. Elannon ravintoloiden, leipomon ja oluttehtaan ruokajätteet puolestaan kuljetettiin Helsingistä Backaksen sikojen ruoaksi.
Elanto perusti tilalle tiilitehtaan, jonka tuotteilla rakennettiin tilan ulkorakennukset; talli, navetta, suursikala sekä henkilökunnan asuintaloja. Tiiliä käytettiin myös muihin Elannon tarpeisiin; mm. Veromiehenkylän kansakoulu rakennettiin kartanon tiilistä ja kartanon maalle. Vanha päärakennus toimi tilanhoitajan asuntona ja konttorina.
Talvisodan aikana, Elannon hallintoneuvostossa ja osuusliikkeen toimitusjohtajana toimineen Väinö Tannerin ollessa Risto Rytin hallituksen ulkoministeri, Suomen hallitus kokoontui Backaksen päärakennuksessa. Backaksen tiloja käytettiin myös valtionarkiston hajasijoituspaikkana Helsingin pommitusten aikana.
Sotien jälkeen Vantaan kaupungin kasvu, siirtoväen asuttaminen, Helsinki-Vantaan lentokenttä, Kehä III ja teollisuusalueet pienensivät vähitellen kartanon maa-alueita. Maatalous keskellä kasvavaa kaupunkia muuttui mahdottomaksi ja Elanto luopui maa-alueista kartanon tilakeskusta ja lähipeltoja lukuunottamatta. Backaksen entisille maille on rakennettu mm. Veromäen ja Kartanonkosken asuinalueet.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Backas gård spelade en stor roll i Elantos livsmedelsproduktion under första hälften av 1900-talet och sammanhänger med hela den finska andelsrörelsens historia. Det komplex av ekonomi- och bostadsbebyggelse i rödtegel som Elanto låtit uppföra på Backas för sin storskaliga produktion är enhetligt och representativt.
Backas gård ligger vid den medeltida Stora Strandvägen. På Backas gårds ägor producerades största delen av de livsmedel som Elanto sålde i Helsingfors med omnejd. Byggnadsmaterialet till tegelbyggnaderna kom från Elantos tegelbruk på samma gård. Stallet från år 1921 är byggt efter ritningar av Henrik Helin. Den gamla ladugården från 1870-talet byggdes om till svinhus 1926–1927 och förenades med stallet till en sammanhängande byggnadsmassa efter ritningar av arkitekt Urho Åberg. Kort efteråt uppfördes en ladugård ritad av samma arkitekt. Från samma tid finns dessutom ett flertal ekonomibyggnader och bostadshus i tegel.
Ekonomibebyggelsen och de omgivande åkrarna vittnar om att det bedrivits storskaligt jordbruk i den numera urbana miljön. Det forna rusthållets huvudbyggnad i trä är från 1818 och flyglarna är från 1844. Huvudbyggnaden är renoverad i slutet av 1920-talet, sannolikt efter ritningar av arkitekt Antero Pernaja. En allé leder söderifrån till huvudbyggnaden och den omgivande herrgårdsparken.
Till samma kulturlandskap hör också det gamla kaptensbostället Petas. Huvudbyggnaden med valmat tak omges av odlade slätter och härstammar från 1850-talet.
Historia (på svenska)
Backas rusthåll bildades på 1600-talet av ett jordebokshemman i Skattmansby i Helsinge och en därmed införlivad ödegård. Den som sannolikt låtit uppföra huvudbyggnaden år 1818 är löjtnanten och länsmannen Nils Jonas Gunnar Ehrencrona, som ägde herrgården 1812–1817. I den därpåföljande släkten Hagelstams ägo utvecklades gården och flera hemman införlivades med ägorna.
År 1916 förvärvade andelsaffären Elanto närmare 700 hektar mark i Backas för att trygga sitt ekonomiska oberoende och producera livsmedel för sina butiker och restauranger. Under första världskriget förvärvade Elanto även ett stort antal andra tomter och fastigheter.
Andelsaffären Elanto med verksamhet runt om i huvudstadsregionen, och Helsingfors Handelslag var båda kooperativa organisationer som hade kommit till efter internationella förebilder i början av 1900-talet. Andelsrörelsen i Finland fick sin början i och med övergången från ett agrart samhälle till ett mer industrialiserat, och från självhushållning till marknadsekonomi.
Elanto bildades 1905 som ett produktionskooperativ i bageribranschen. I Sörnäs, nära hamnen och arbetarkvarteren, förvärvade Elanto en tomt vid Tavastvägen år 1906, och anlade där en mångsidig livsmedelsindustri. Elanto expanderade i rask takt till ett storskaligt konsumentkooperativ med bröd- och mjölkbutiker i så gott som varje stadsdel i huvudstadsregionen. (Se Andelsrörelsernas och industrins Sörnäs.)
Backas var ett led i Elantos produktionsmaskineri. Förutom jordbruk och husdjur hade gården en omfattande trädgårdsodling och tre stora växthus för tomat- och gurkodling. Matrester från Elantos restauranger, bageri och ölbryggeri forslades från Helsingfors till Backas för att användas som svinfoder.
Elanto grundade ett tegelbruk på gården och uppförde flera byggnader med eget tegel, bland annat stall, ladugård och ett stort svinhus samt bostadshus för de anställda. Tegel användes också för andra ändamål; bl.a. byggdes en folkskola i Skattmansby av gårdens tegel och på gårdens mark. Den gamla huvudbyggnaden användes som förvaltarens bostad och kontor.
Under vinterkriget sammanträdde Finlands regering i huvudbyggnaden på Backas. Utrikesministern i Risto Rytis kabinett, Väinö Tanner, hade varit verksam inom Elanto, bl.a. i förvaltningsrådet och som verkställande direktör. Under luftangreppen mot Helsingfors var riksarkivet utlokaliserat bl.a. till Backas.
Efter krigen krympte herrgårdens areal efter hand av flera skäl: befolkningstillväxten i dåvarande Helsinge (från 1972 Vanda stad), kolonisationen av befolkningen från de avträdda områdena, utbyggnaden av Helsingfors-Vanda flygplats, Ring III och industriområden. Att bedriva jordbruk mitt inne i den växande staden blev omöjligt och Elanto avyttrade markområdena med undantag av gårdens centrum och de närmaste åkrarna. Bostadsområdena Skattbacka och Herrgårdsforsen har byggts på Backas gårds tidigare marker.
Further reading (as the agency lists it)
Tauno Perälä, Helsingin maalaiskunnan historia I 1865-1945. Helsinki 1965.
Rakennuskulttuuri Vantaalla. Kuntasuunnitteluviraston julkaisu C 24:1981.
Pirjo Tuominen, Backas kartano elää. Tammi 1988.
Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia II 1550-1713. Vantaan kaupunki 1990.
Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia III 1713-1865. Vantaan kaupunki 1991.
Backaksen tilan rakennushistoriallinen selvitys ja inventointi. Arkkitehtitoimisto Ark-Byroo 2004.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Backas - the Elannon suurtila is an impressive example of an early 20th-century food production farm of the Osuusliike Elanto cooperative, and it is closely linked to the history of the Finnish cooperative movement. The brick farm and residential complex that the cooperative Osuusliike Elannon had built at the Backas manor's farm centre for its extensive production is unified and representative.
The Backas manor lies along the Suuri Rantatie, a route with medieval origins. Osuusliike Elanto has produced most of the foodstuffs it sells in the capital region on the manor's land. The brick buildings were constructed from bricks of the Elannon tillitehdas (tile factory) that stood on the same site. The stable from 1921 is the work of architect Henrik Helin. The old cowshed from the 1870s was converted into a pigsty in 1926-1927 and joined with the stable into a unified building mass to designs by architect Urho Åberg. The cowshed he designed was built soon afterwards. The area also contains a number of brick farm and residential buildings of the same age.
The farm centre with its fields is an island recounting large-scale agriculture in an urbanised environment. The frame of the wooden main building of the Backas ratsutila was built in 1818, and the wings in 1844. The main building was renovated at the end of the 1920s, apparently to designs by architect Antero Pernaja. From the south, a wooden avenue leads to the main building and the extensive park surrounding it.
The same landscape ensemble includes the old captain's virkatalo Petas, surrounded by a cultivated clearing, whose hip-roofed main building dates from the 1850s.
History
Backas rustholli was formed in the 17th century from the kantatila of Veromiehen kylä in Helsinki parish and an abandoned farm attached to it. The main building of the manor was built in 1818, most probably by lieutenant and nimismies Nils Jonas Gunnar Ehrenkrona, who owned the estate from 1812 to 1817. Under the following owning family, the Hagelstam family, the estate was developed and several farms were added to it.
The cooperative Osuusliike Elanto acquired almost 700 hectares of land at Backas in 1916 to secure its self-sufficiency and to produce foodstuffs for its shops and restaurants. During the First World War, Elanto acquired many other plots and properties as well.
Osuusliike Elanto, the capital region's cooperative, and Helsingin Osuuskauppa had emerged at the beginning of the 20th century as the Finnish counterparts of the international cooperative movement. The Finnish cooperative movement was set in motion by the transition from an agrarian to an industrial society, and from a self-sufficient economy to a society based on trade.
Elanto was founded in 1905 as a production cooperative in the baking sector. In 1906 a plot along Hämeentie was acquired in Sörnäinen, close to the harbour and the workers' residential areas, and a diversified food production area was built on it. Elanto soon expanded into a wide-ranging consumer cooperative, which established, among other things, bread and milk shops in almost every district of the capital region. (See separate entry Osuusliikkeiden ja teollisuuden Sörnäinen.)
Backas was integrated into Elanto's production activities. In addition to fields and livestock, the estate had an extensive market garden and three large greenhouses for growing tomatoes and cucumbers. Food waste from Elanto's restaurants, bakery and brewery, in turn, was transported from Helsinki to feed Backas's pigs.
Elanto established a brick factory on the estate, and its products were used to build the estate's outbuildings: a stable, a cowshed, a large piggery and residential buildings for staff. Bricks were also used for other Elanto needs; for example, the Veromiehenkylä elementary school was built from the manor's bricks, on manor land. The old main building served as the estate manager's residence and office.
During the Winter War, when Väinö Tanner, who had served on Elanto's supervisory board and as managing director of the cooperative, was foreign minister in the government of Risto Ryti, the government of Finland met in the main building at Backas. During the bombing of Helsinki, Backas's premises were also used as a dispersal site for the valtionarkisto.
After the wars, the growth of the city of Vantaa, the settlement of evacuees, Helsinki-Vantaa Airport, Kehä III and industrial areas gradually reduced the manor's land. Farming in the midst of the growing city became impossible, and Elanto gave up its land areas, with the exception of the estate centre and nearby fields. Residential areas including Veromäki and Kartanonkoski have been built on Backas's former lands.
Nearby in the register
- Helsingin pitäjän kirkonkylä (Helsinge kyrkoby)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Tuomarinkylän kartano (Domarby gård)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Malmin rautatieasema (Malms järnvägsstation)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.