TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Kiviniityn 1960-luvun pientaloalue (Stenängens småhusområde från 1960-talet)

Kokkola (Karleby), Keski-Pohjanmaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kaava-alue, katutila, kaupungin asuintalo, puisto
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Kokkola (Karleby)
Region
Keski-Pohjanmaa
Country
Finland
Coordinates
63.84174, 23.10783
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4810

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Kiviniityn pohjoisosan pientaloalue on muotokieleltään, mitoitukseltaan ja materiaaleiltaan yhtenäinen ja hyvin säilynyt 1960-luvun pientaloalue. Matala ja tiivis alue on rakentunut Kokkolan kaupungin kaavoittamana ja ohjauksessa eri arkkitehtien ja rakennusmestareiden tekemien tyyppipiirustusten mukaisesti.

Pientaloalue koostuu sekä 6. että 25. kaupunginosan alueista ja sijaitsee Kokkolan kaupungin ruutukaava-alueesta länteen, Pohjoisen ohikulkutien eteläpuolella ja Tehtaankadun pohjoispuolella. Parhaiten ovat säilyneet pääasiassa vuoden 1962 asemakaavan ja asemakaavan muutoksen mukaisesti 1960-luvulla rakennetut omakotitalojen korttelialueet Brennerin ja Riskan puistojen ympäristössä sekä Libeckinkadun ja Puutarhakadun varrella.

Tiiviisti ja säännönmukaisesti pienille tonteille sijoitetut yksikerroksiset pientalot sijaitsevat pääkatuja kapeampien asuinkatujen varsilla. Istutusten suojaamilla tonteilla ei ole asuinrakennuksen lisäksi muita rakennuksia. Olennainen osa alueen rakennettua ympäristöä ovat katutilat ja kulkukäytävät sekä puistot ja muut viheralueet.

Alueella on 80 yksikerroksista yhden perheen omakotitaloa, yksi rivitalo ja seitsemän kytkettyä omakotitaloa, joista suuri osa on säilyttänyt alkuperäisen asunsa. Tuomitien, Koivutien ja Leppätien varsilla on kolmetoista rakennusmestari J. Haapasaaren 1961 suunnittelemaa, yksikerroksista tiilivuorattua omakotitaloa sekä kymmenen todennäköisesti kaupunginarkkitehti Marjatta Mäkisen piirtämän Luostarinen-tyyppipiirustuksen mukaan rakennettua omakotitaloa. Libeckinkadun varrella on kolmetoista arkkitehti Jaakko Laapotin 1960 suunnittelemaa yksikerroksista Minerit-tyyppitaloa. Libeckinkadun ja Puutarhakadun varrella on myös seitsemän Heikki Heinosen 1960 suunnittelemaa Ritari-tyyppitaloa. Edellisten lisäksi Libeckinkadulla ja Puutarhakadulla on seitsemäntoista Marjatta Mäkisen suunnittelemaa Ykspihlaja-tyyppitaloa.

Kiviniityn alue rakentui entiselle luovutusmaalle, Kokkolan kaupungin vuosina 1898 ja 1909 asemakaavoitettujen alueiden ulkopuolelle. Osa alueesta sisältyi 1940 vahvistettuun, mutta osin toteutumatta jääneeseen, Birger Brunilan laatimaan Kokkolan kaupungin asemakaavan laajennukseen, mutta vielä 1961 Tehtaankadun ja Pohjoisen ohikulkutien väli oli peltomaata.
Kiviniityn pohjoisosa rakentui kaupunginarkkitehti Marjatta Mäkisen laatiman vuoden 1962 asemakaavan ja asemakaavan muutoksen mukaan. Kaava-alueeseen lukeutui myös Mariankadun länsipuoli.

Asemakaavassa yli 30 hehtaarin suuruinen alue suunniteltiin arviolta 4200 asukkaan kaupunginosaksi, johon varattiin 153 tonttia "omakotiluonteisia" eli omakoti-, atrium- ja rivitalorakennuksia varten, 21 asuinkerrostalotonttia, kuusi liike- ja huoltotonttia sekä yksi yleisrakennusten tontti. Kaksi suurinta omakotitaloaluetta oli sijoitettu puistojen eli Riskan puiston ja Brennerin puiston ympärille.

Omakotitonttien keskimääräinen koko oli noin 550-600 m². Rakennusalamerkinnöillä määriteltiin kerrosluvun lisäksi käytettävät julkisivumateriaalit. Alueen omakotitaloissa suunniteltiin käytettäväksi Puutalon, Tiiliteollisuuden, Suomen Mineriitin ja kaupungin rakennustoimiston laadituttamien tyyppipiirustusten mukaisia tyyppitaloratkaisuja. Tyyppipiirustukset sisältyivät kaava-aineistoon kun asiaa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja –valtuustolle.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Småhusområdet i norra delen av Stenängen är ett till formspråk, dimensioner och material enhetligt och välbevarat småhusområde från 1960-talet. Det låga och täta området har byggts enligt Karleby stads planläggning och styrning efter typritningar utarbetade av olika arkitekter och byggmästare.

Småhusområdet består av delar av områden från både stadsdel 6 och 25 samt finns väster om Karleby stads rutstadsplaneområde, söder om Norraleden och norr om Fabriksgatan. Bäst bevarade är i regel de kvartersområden som byggdes enligt stadsplanen från 1962 och enligt ändringarna av stadsplanen under 1960-talet kring Riskaparken och Brennerska parken samt vid Libecksgatan och Trädgårdsgatan.

Småhusen i ett plan som placerats tätt och regelbundet på små tomter finns vid bostadsgator som är smalare än huvudgatorna. På tomterna som skyddas av planteringar finns utöver bostadshuset inte andra byggnader. En väsentlig del av den byggda miljön i området utgörs av gaturum och passager samt parker och andra grönområden.

På området finns 80 enfamiljshus i ett plan, ett radhus och sju kopplade egnahemshus, varav en stor del har bevarat sitt ursprungliga utseende. Vid Häggvägen, Björkvägen och Alvägen finns tretton tegelfodrade egnahemshus i ett plan som har ritats av byggmästare J. Haapasaari 1961 och tio egnahemshus som sannolikt byggts efter stadsarkitekt Marjatta Mäkinens Luostarinen-typritningar. Vid Libecksgatan finns tretton Minerit-typhus som ritats av arkitekt Jaakko Laapotti 1960. Vid Libecksgatan och Trädgårdsgatan finns också sju Ritari-typhus som ritats av Heikki Heinonen 1960. Utöver ovan nämnda finns vid Libecksgatan och Trädgårdsgatan sjutton Ykspihlaja-typhus som ritats av Marjatta Mäkinen.

Stenängens område byggdes på tidigare överlåten mark, utanför de områden som Karleby stad planlagt 1898 och 1909. En del av området ingick i den av Birger Brunila utarbetade utvidgning av stadsplan för Karleby stad som fastställts 1940, men som delvis inte verkställdes. Fortfarande 1961 var området mellan Fabriksgatan och Norraleden åkermark. Norra delen av Stenängen byggdes utgående från den stadsplan som stadsarkitekt Marjatta Mäkinen utarbetat 1962 och stadsplaneändringarna. Till det planlagda området hörde också området väster om Mariegatan.

I stadsplanen planerades det över 30 hektar stora området till en stadsdel för uppskattningsvis 4 200 invånare, för vilka reserverades 153 tomter av "egnahemstyp", dvs. för egnahems-, atrium- och radhusbyggnader, 21 våningshustomter, sex affärs- och servicetomter samt en tomt för allmänna byggnader. De två största egnahemshusområdena hade placerats kring parker, dvs. intill Riskaparken och Brennerska parken.

Den genomsnittliga storleken på egnahemshustomterna var cirka 550–600 m². Med anteckningar om byggnadsarea fastställdes utöver antal våningar också det fasadmaterial som skulle användas. Planen var att man i egnahemshusen i området skulle använda typhuslösningar enligt typritningar som utarbetats av Puutalo, Tiiliteollisuus, Suomen Mineriitti och stadens byggnadsbyrå. Typritningarna ingick i planläggningsmaterialet då ärendet presenterades för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

Hillevi Toiviainen, Kokkolan kaupungin historia IV. Vaasa 1994.

Kirsti Reskalenko, Kiviniityn kaavoittaminen ja rakentaminen. Kaavahistoriallisen selvityksen käsikirjoitus 29.5.2007.

Kirsti Reskalenko, Kantakaupungin yleiskaava 2030. Rakennetun ympäristön inventointi 2007 - Kaavoituksen historiaa. Käsikirjoitus 27.7.2007.

Minna Torppa - Pirkko Kangas - Leena Aunio, Kokkolan kantakaupungin yleiskaava 2030, rakennusinventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus KIOSKI-tietokanta 20.3.2008.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The northern part of the Kiviniitty small-house area is a 1960s small-house area that is uniform in its architectural form, scale and materials, and is well preserved. The low and compact area was built under the planning and guidance of the city of Kokkola, in accordance with standard drawings made by various architects and master builders.

The small-house area consists of parts of the 6th and 25th districts and lies west of the grid plan area of the city of Kokkola, south of Pohjoinen ohikulkutie and north of Tehtaankatu. The best preserved are mainly the residential blocks of detached houses built in the 1960s in accordance with the 1962 town plan and its amendment, in the surroundings of Brenner and Riska parks and along Libeckinkatu and Puutarhakatu.

The single-storey small houses, closely and regularly placed on small plots, stand along residential streets that are narrower than the main streets. The plots, which are protected by plantings, contain no buildings other than the residential building. An essential part of the built environment of the area consists of the street spaces and pedestrian routes, as well as the parks and other green areas.

The area has 80 single-storey detached single-family houses, one terraced house and seven semi-detached houses, most of which have retained their original appearance. Along Tuomitie, Koivutie and Leppätie there are thirteen single-storey, brick-clad detached houses designed in 1961 by master builder J. Haapasaari, as well as ten detached houses that were probably built according to the Luostarinen-type standard drawing made by city architect Marjatta Mäkinen. Along Libeckinkatu there are thirteen single-storey Minerit-type houses designed in 1960 by architect Jaakko Laapotti. Along Libeckinkatu and Puutarhakatu there are also seven Ritari-type houses designed in 1960 by Heikki Heinonen. In addition to these, there are seventeen Ykspihlaja-type houses designed by Marjatta Mäkinen on Libeckinkatu and Puutarhakatu.

The Kiviniitty area was built on former ceded land, outside the areas that had been covered by town plans of the town of Kokkola in 1898 and 1909. Part of the area was included in the extension of the Kokkola town plan drawn up by Birger Brunila, confirmed in 1940 but only partly implemented, yet as late as 1961 the area between Tehtaankatu and Pohjoinen ohikulkutie was still farmland.

The northern part of Kiviniitty was built according to the 1962 town plan and amendment to the town plan drawn up by town architect Marjatta Mäkinen. The plan area also included the western side of Mariankatu.

In the town plan, the area of over 30 hectares was designed as a district of an estimated 4200 inhabitants, for which 153 plots were reserved for "omakotiluonteisia" (detached-house type) buildings, that is, detached houses, atrium houses and terraced houses, 21 plots for residential apartment blocks, six plots for commercial and service buildings, and one plot for public buildings. The two largest detached-house areas were placed around Riskan puisto and Brennerin puisto.

The average size of the detached-house plots was about 550-600 m². In addition to the number of storeys, the building area markings specified the facade materials to be used. The detached houses in the area were planned to use standard house designs according to type drawings commissioned by Puutalo, Tiiliteollisuus, Suomen Mineriitti and the town building office. The type drawings were included in the plan documents when the matter was presented to the city board and city council.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map