‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Kokkolan ruutukaava-alueen puutalokorttelit (Trähuskvarteren i Karleby rutplaneområde)

Kokkola (Karleby), Keski-Pohjanmaa, Finland

The record

Type: Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them): kaava-alue, katutila, kauppa- ja liikerakennus, kaupungin asuintalo, piensatama, raatihuone
Character (as the agency lists it): kaupunki
Municipality: Kokkola (Karleby)
Region: Keski-Pohjanmaa
Country: Finland
Coordinates: 63.84000, 23.12847
Pin: Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number: 1645

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Kuvaus

Kokkolan ruutukaava-alue on yksi arvokkaimmista suomalaisista 1600-luvun loppupuolen kaupunkisuunnitteluihanteiden mukaan rakentuneista puukaupunkialueista, joka muodostuu pääpiirteissään säilyneestä 1660-luvulta juontuvasta katuverkosta, monipuolisesta 1700- ja 1800-luvun asuin- ja talousrakennuskannasta sekä julkisista rakennuksista.

Mittakaavaltaan ja katuverkoltaan parhaiten säilynyt osa Kokkolan ruutukaava-aluetta on Torikadun pohjoispuolinen alue, perinteisesti käsityöläisten asuttama ns. Neristan, joka rajautuu idässä Rantakatuun ja kaupunginsalmeen Suntiin, pohjoisessa Antti Chydeniuksen katuun ja lännessä Kustaa Adolfin katuun.

Neristan on rakentunut vuoden 1665 asemakaavaan perustuen. Alueella toteutuu ns. renessanssin kaupunki-ihanne. Yksikerroksiset puiset asuintalot ovat kiinni katulinjassa, ja ulkorakennukset ovat tontin sisäosassa. Tontti on yleensä aidattu ja rakennuksiin käydään portin kautta pihan puolelta. Näin syntynyt katuseinämä on matala, tiivis ja suljettu. Ruutukaavan ansiosta katunäkymät ovat pitkiä. Vanhimmat alueen puisista asuintaloista ovat 1700-luvulta, mutta pääosa on 1800-luvulta.

Mannerheiminaukion, entisen kauppatorin laidalla on Kokkolan 1837 valmistunut raatihuone, joka on harvoja autonomian ajalta säilyneitä raatihuoneita. Kaksikerroksisen empirerakennuksen perusratkaisu on samanlainen kuin Porin raatihuoneessa, joskin yksinkertaistettuna. Neristanin kulttuurihistoriallisesti merkittäviin rakennuksiin lukeutuvat mm. Rahmin talo, jonka vanhimmat osat ovat vuodelta 1740 ja jonka nykymuoto on vuodelta 1783, sekä vanha Libeckin sairaala vuodelta 1810, joka on järjestyksessä toinen kaupunkiin 1800-luvun alussa nousseista, porvarien rakennuttamista kivitaloista.

Neristanin eteläpuolella oleva yläkaupunki, Oppistan, on uusiutunut rakennuskannaltaan voimakkaammin. Siellä on kuitenkin säilynyt erittäin merkittäviä yksittäisiä kohteita kuten pedagiogiontalo ja Roosin talo (ks. erillinen kohde).

Kokkolan kaupunkirakenteeseen kuuluvat Suntinsuulla pitkiksi rivistöiksi ryhmittyneet venevajat. Maannouseman myötä ne ovat sijoittuneet lähemmäs merta. Venevajat ovat eri ikäisiä ja edelleen käytössä.

Historia

Suuri tulipalo tuhosi Kokkolan 1620 perustetun kaupungin ja 1665 Kokkola sai maanmittari Johan Persson Gäddan laatiman säännöllisen ruutuasemakaavan. Kaavassa, joka käsitti nykyisten Ranta-, Antti Chydeniuksen, Kustaa Adolfin ja Tehtaankadun rajaaman alueen, oli 20 suorakaiteen muotoista korttelia sekä viisi pitkittäis- ja kuusi poikittaissuuntaista 21 kyynärän levyistä katua.

Kokkola sai tapulioikeudet 1765. Kokkolasta tuli 1700- ja 1800 -luvuilla tervakaupan ja laivaveistämöiden johdosta yksi Suomen vauraimpia kaupunkeja ja kaupungissa rakennettiin näyttäviä porvaris- ja julkisia rakennuksia. Raatihuone rakennettiin kauppatorille 1805 kaupungin keskustaa hävittäneen tulipalon jälkeen. Raatihuoneen ensimmäiset suunnitelmat tehtiin Tukholman Yli-intendentinvirastossa, mutta rakentaminen viivästyi ja pääsi käyntiin vasta usean vuosikymmenen kuluttua. Arkkitehti C.L. Engel muokkasi raatimies Donnerin laatimat suunnitelmat rakentamisen pohjaksi.

Kaupungin asemakaava uusittiin 1861 lääninarkkitehti C.A. Setterbergin toimesta kaupungissa 1860 riehuneen tulipalon jälkeen. Vuoden 1964 asemakaavaa, jossa pientalovaltainen keskikaupunki olisi jäänyt uuden kaupunkirakenteen alle, ei vahvistettu. Neristanin suojeluun tähtäävä asemakaava, jossa lähtökohdaksi otettiin kulttuurihistoriallisesti arvokas rakennuskanta, miljöö ja 1600-luvulta periytyvä ruutukaava, vahvistettiin 1982.

Beskrivning (på svenska)

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Karleby rutplaneområde hör till ett av de värdefullaste finländska trästadsområden som byggts enligt stadsplaneringsideal från slutet av 1600-talet och området består av gatunät som huvudsakligen bevarats och som härstammar från 1660-talet, av ett varierande bestånd av bostads- och ekonomibyggnader från 1700- och 1800-talet samt av offentliga byggnader.

Den del av Karleby rutplaneområde som till sin dimension och sitt gatunät har bevarats bäst är området norr om Torggatan, det s.k. Neristan där hantverkarna av tradition har bosatt sig och som i öster avgränsas av Strandgatan och stadssundet Sundet, i norr av Anders Chydeniusgatan och i väster av Gustav Adolfsgatan.

Neristan har byggts utgående från stadsplanen från 1665. På området förverkligas det s.k. renässansens stadsideal. Envånings bostadshus i trä ligger fast i gatulinjen och sidobyggnaderna finns inne på tomten. Tomten är i allmänhet ingärdad och in i byggnaderna kommer man genom en port och från gårdssidan. Den gatuvägg som därigenom uppstått är låg, tät och sluten. Tack vare rutplanen är gatuvyerna långa. De äldsta bostadshusen i trä är från 1700-talet, men huvuddelen är från 1800-talet.

Vid Mannerheimplatsen, tidigare salutorget, finns Karleby rådhus som blev färdigt 1837 och som är ett de få rådhus som har bevarats från Finlands autonomi. Grundlösningen för empirebyggnaden i två våningar är densamma som för Björneborgs rådhus, fastän enklare. Till Neristans kulturhistoriskt mest värdefulla byggnader räknas bl.a. Rahms gård, vars äldsta delar är från 1740 och vars nuvarande form är från 1783, samt gamla Libeckska sjukhuset från 1810, som i ordningen var det andra stenhuset som borgerskapet lät bygga i staden i början av 1800-talet.

Oppistan, som finns söder om Neristan, har till sitt byggbestånd förnyats kraftigare. Där har emellertid bevarats mycket värdefulla enskilda objekt såsom Pedagogiet och Rooska gården (se separat objekt).

Till Karleby stadsstruktur hör de båthus som vid Sundmun har grupperats i långa rader. På grund av landhöjningen har de uppförts närmare havet. Båthusen är av olika åldrar och används fortfarande.

Historia (på svenska)

En stor brand förstörde den stad som grundats i Karleby 1620 och 1665 fick Karleby en regelbunden rutplan som utarbetades av lantmätaren Johan Persson Gädda. Rutplanen omfattade ett område som avgränsades av nuvarande Strandgatan, Anders Chydeniusgatan, Gustav Adolfsgatan och Fabriksgatan, och det hade 20 rektangulära kvarter med fem gator i längdriktningen och sex tvärgående gator. Gatorna var 21 alnar breda.

Karleby fick stapelrättigheter 1765. Karleby blev på 1700- och 1800 talen tack vare tjärhandeln och båtbyggerierna en av de rikaste städerna i Finland och i staden byggdes ståtliga borgarhem samt offentliga byggnader. Rådhuset byggdes vid salutorget 1805 efter den brand som förstörde stadens centrum. Rådhusets första ritningar gjordes i Stockholm vid Överintendentsämbetet, men byggandet fördröjdes och kom i gång först flera årtionden senare. Arkitekt C.L. Engel omarbetade de ritningar som rådman Donner skapat som grund för byggandet.

Länsarkitekt C.A. Setterberg utformade en ny stadsplan för staden efter den brand som hade härjat 1860. Stadsplanen från 1964 där den småhusdominerade mittstaden hade undanröjts för en ny stadsstruktur fastställdes inte. Den stadsplan vars mål är att skydda Neristan och där man som utgångspunkt tagit det värdefulla byggbeståndet, miljön och rutplanen som härstammar från 1600-talet, fastställdes 1982.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

Description

The Kokkola grid plan area is one of the most valuable Finnish wooden town areas built according to the urban planning ideals of the late 17th century. It consists, in its main features, of a street network dating from the 1660s that has survived, a varied stock of 18th- and 19th-century residential and utility buildings, and public buildings.

The part of the Kokkola grid plan area that has best preserved its scale and street network is the area north of Torikatu, traditionally inhabited by craftsmen, the so-called Neristan. It is bounded to the east by Rantakatu and the town strait Sunti, to the north by Antti Chydenius Street and to the west by Kustaa Adolf Street.

Neristan has developed on the basis of the 1665 town plan. The area realises the so-called Renaissance urban ideal. Single-storey wooden houses stand right up against the street line, and the outbuildings are in the inner part of the plot. The plot is usually fenced, and the buildings are entered through a gate from the yard side. The street wall thus formed is low, dense and closed. Thanks to the grid plan, street views are long. The oldest of the area's wooden houses date from the 18th century, but most are from the 19th century.

On the edge of Mannerheiminaukio, the former market square, stands Kokkola's town hall, completed in 1837. It is one of the few town halls surviving from the Autonomy period. The basic solution of the two-storey Empire building is similar to that of the Pori town hall, although simplified.

Culturally and historically significant buildings in Neristan include, among others, the Rahm House, whose oldest parts date from 1740 and whose present form dates from 1783, and the old Libeck Hospital from 1810, which is the second in order of the stone houses built by burghers that rose in the town at the beginning of the 19th century.

The upper town, Oppistan, south of Neristan, has been renewed more strongly in its building stock. However, very significant individual sites have survived there, such as the pedagiogiontalo and the Roos House (see separate entry).

The boathouses grouped in long rows at Suntinsuu belong to Kokkola's urban structure. With land uplift, they have come to lie closer to the sea. The boathouses are of different ages and still in use.

History

A major fire destroyed the town of Kokkola, founded in 1620, and in 1665 Kokkola received a regular grid plan (ruutuasemakaava) drawn up by land surveyor Johan Persson Gädda. The plan covered the area bounded by the present-day Ranta, Antti Chydenius, Kustaa Adolf and Tehtaankatu streets, and comprised 20 rectangular blocks and five longitudinal and six transverse streets, each 21-kyynär wide.

Kokkola received tapulioikeudet in 1765. During the 18th and 19th centuries, Kokkola became one of Finland's wealthiest towns thanks to the tar trade and shipyards, and impressive burgher houses and public buildings were erected in the town. The town hall was built on the market square in 1805, after a fire had destroyed the town centre. The first plans for the town hall were drawn up at the Yli-intendentinvirasto in Tukholma, but construction was delayed and did not get under way until several decades later. Architect C.L. Engel adapted the plans drawn up by raatimies Donner as the basis for construction.

The town plan was renewed in 1861 by provincial architect C.A. Setterberg, after the fire that raged in the town in 1860. The town plan of 1964, under which the low-rise town centre would have been absorbed beneath a new urban structure, was not confirmed. The town plan aimed at protecting Neristan, taking as its starting point the culturally valuable building stock, the milieu and the grid plan dating from the 17th century, and was confirmed in 1982.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0

All Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö in Keski-Pohjanmaa All Region Keski-Pohjanmaa records All Finland Heritage registers Historical markers (US)National Register of Historic Places (US)

See your own family's places on a living map