TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Halisten kylämäki (Byn Hallis)

Turku (Åbo), Varsinais-Suomi, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kylä, muinaisjäännös, muu tuotantorakennus, talonpoikaistalo
Character (as the agency lists it)
taajama
Municipality
Turku (Åbo)
Region
Varsinais-Suomi
Country
Finland
Coordinates
60.46478, 22.30717
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4782

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Bibliothèque nationale de France (Gallica)

The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Halisten kylämäki on yksi Aurajokilaakson kymmenkunnasta vähintään rautakaudelta asti yhtäjaksoisesti asutettuna olleesta kylämäestä. Kylä on säilyttänyt perinteisen rakenteensa ja sen rakennuskanta on pääosin 1800-luvulta ja 1900-luvun alusta.

Halisten kylä sijaitsee Aurajoen pohjoispuolella Halistenkosken kupeella vanhan Räntämäen eli Maarian kirkolta Ravattulaan johtavan paikallistien varressa. Kylämäen pitkästä asutushistoriasta kertovat yksi kivikautinen ja useat rautakautiset löydöt. Kylässä on Tätilän, Komosen ja Koski-Frantsin talot. Viljelykset laskeutuvat jokirantaan. Teollisuushistoriallisesti merkittävän Halistenkosken koskimaisemaa hallitsee 1923 käyttöön otettu Turun vesilaitos patoineen.

Halisten kylämäki sijaitsee valtakunnallisesti arvokkaalla Aurajokilaakson maisema-alueella.

Aurajoen suu oli Halisten kohdalla 800-luvulla, jonka jälkeen koskipaikka alkoi mataloitumisen takia estää purjehtimisen Aurajokea ylös. Maarian pitäjän Halisten kylässä oli kolme taloa 1560; Tätilä (myöhemmin Kreula), Kallonen (nyk. Komonen) ja Löytänä (Frantsi, nykyisin Koski-Frantsi). Isojaon aikaan 1787 kylän kolme taloa olivat nykyisillä paikoillaan.

Halisten koskeen syntyi jo keskiajalla tuotantolaitoksia. Ensimmäiset kirjalliset maininnat Halisten myllystä ovat vuodelta 1352. 1500-luvulla kosken partaalla sijaitsi maamme varhaisin verkatehdas. Verkamyllyn lisäksi koskessa toimi jauho- ja säämiskämyllyt. 1700-luvulla koskessa oli kaksi jauhomyllyä, tamppimylly ja vanuttamo. 1800-luvulla kosken partaalle rakennettiin väri- ja liitutehtaat. Aurajoen etelärannalle rakennettiin Turun kaupungin uusi vesilaitos 1920-luvun alussa. Sen vieressä sijaitsi tuolloin luumylly, joka purettiin 1920-luvulla, ja leipomo, joka muutettiin vedenpuhdistamon johtajan asunnoksi. Vuonna 1923 käyttöön otetun vesilaitoksen henkilökunnan asuinrakennus rakennettiin Halistentien toiselle puolelle. Vesilaitosta laajennettiin ja ajanmukaistettiin 1931, 1935 ja 1942.

Maarian kuntaan kuulunut Halinen liitettiin Turkuun 1944. Halistenkosken yli rakennettiin uusi silta 1980-luvulla, jolloin vanha 1930-luvulla rakennettu silta jäi kevyenliikenteenväyläksi.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Byn Hallis hör till de tiotal byar runt Aura ådal som utan avbrott har varit bebodda åtminstone sedan järnåldern. Byn har kvar sin traditionella struktur och byggbeståndet härstammar huvudsakligen från 1800-talet och början av 1900-talet.

Hallis ligger norr om Aura å intill Hallisforsen vid byvägen som leder från den gamla Räntämäki eller S:t Marie kyrka till Ravattula. En stenåldersboplats och flera järnåldersfynd vittnar om byns långa bebyggelsehistoria. Byns gårdar är Tätilä, Komonen och Koski-Frantsi. Odlingarna sluttar mot ån. Det industrihistoriskt viktiga landskapet vid Hallisforsen domineras av Åbo vattenverk från 1923 med tillhörande dammar.

Byn i Hallis ligger på det riksviktiga landskapsområdet i Aura ådal.

Aura ås mynning låg vid Hallis på 800-talet, men från och med det började uppgrundningen göra forsen osegelbar uppströms. I Hallis by i S:t Marie socken fanns tre gårdar 1560: Tätilä (senare Kreula), Kallonen (nuv. Komonen) och Löytänä (Frantsi, numera Koski-Frantsi). Under storskiftet 1787 låg byns tre gårdar på sina nuvarande platser.

Redan under medeltiden byggdes produktionsanläggningar vid Hallisforsen. De första skriftliga anteckningarna om Hallis kvarn är från 1352. På 1500-talet låg landets första klädesfabrik vid forsen. Förutom klädesfabriken fanns här en mjölkvarn och en sämskinnsfabrik. På 1700-talet stod två mjölkvarnar, en stamp och ett valkeri vid forsen. På 1800-talet byggde man färg- och kritfabriker. Åbo stad byggde sitt nya vattenverk söder om ån i början av 1920-talet. Bredvid den låg en benkvarn som revs på 1920-talet och ett bageri som byggdes om till bostad för vattenrengöringsverkets chef. År 1923 byggdes bostäder för vattenverkets personal på andra sidan om Hallisvägen. Vattenverket utvidgades och moderniserades 1931, 1935 och 1942.

Hallis hörde till S:t Marie kommun men anslöts till Åbo 1944. En ny bro över Hallisforsen byggdes på 1980-talet, och den gamla bron från 1930-talet reserverades för lätt trafik.

Juhani Rinne, Turusta Halisten koskelle. Helsinki 1905.

Suomen asutus 1560-luvulla. Kartasto. Suomen historiallinen seura. Käsikirjoja VII. 1973.

Suomen asutus 1560-luvulla. Kyläluettelot. Helsingin yliopiston historian laitos. Julkaisuja n:o 4. 1973.

Kaarin Lehtonen, Aurajokilaakson maisema-alueen kulttuurihistorialliset arvot. Turun maakuntamuseo. Monisteita 11/1997.

Marko Stenroos, Turkulaisen veden pitkä matka Halisten koskelta Turun keskuspuhdistamolle. Turun vesilaitoksen juhlakirja. 1998.

Heli Sjöblom-Immala, Aurajoen laaksosta kaupan keskus. Jussi T. Lappalainen (toim.), Turun sataman historia. Turun satama 1999.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

Halinen village hill is one of some ten village hills in the Aura River valley that have been continuously inhabited since at least the Iron Age. The village has kept its traditional layout, and its building stock dates mainly from the 19th century and the beginning of the 20th century.

Halinen village is located on the north side of the Aura River, beside the Halistenkoski rapids, along the local road leading from the old Räntämäki, that is Maaria church, to Ravattula. The long settlement history of the village hill is attested by one Stone Age find and several Iron Age finds. The village includes the farms of Tätilä, Komonen and Koski-Frantsi. The fields slope down to the riverbank. The rapids landscape of Halistenkoski, which is significant to industrial history, is dominated by the Turku waterworks, brought into use in 1923, with its dam.

Halinen village hill is located in the Aura River valley landscape area of national value.

The mouth of the Aura River was at Halinen in the 9th century, after which the rapids began to obstruct sailing up the Aura River as the water became shallower. In 1560, Halinen village in the parish of Maaria had three farms: Tätilä (later Kreula), Kallonen (now Komonen) and Löytänä (Frantsi, now Koski-Frantsi). At the time of the isojako in 1787, the village's three farms were in their present locations.

Production units arose at the Halistenkoski rapids already in the Middle Ages. The first written mentions of the Halisten mylly, the Halinen mill, date from 1352. In the 16th century, on the bank of the rapids, was Finland's earliest net factory. In addition to the net mill, the rapids were home to flour and chamois-leather mills. In the 18th century the rapids had two flour mills, a tamppimylly and a vanuttamo. In the 19th century dye and chalk factories were built on the bank of the rapids. At the beginning of the 1920s the new Turku city waterworks was built on the south bank of the Aura River. Next to it there was then a plum mill, which was demolished in the 1920s, and a bakery, which was converted into a residence for the head of the water purification plant. The residential building for the staff of the waterworks, which was brought into use in 1923, was built on the other side of Halistentie. The waterworks was extended and modernised in 1931, 1935 and 1942.

Halinen, which belonged to the municipality of Maaria, was merged into Turku in 1944. A new bridge was built over the Halistenkoski rapids in the 1980s, when the old bridge built in the 1930s was left as a light traffic route.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map