TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Turun linja-autoasema ympäristöineen (Åbo busstation med omgivning)

Turku (Åbo), Varsinais-Suomi, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kauppa- ja liikerakennus, liikenteenrakennus
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Turku (Åbo)
Region
Varsinais-Suomi
Country
Finland
Coordinates
60.45699, 22.26765
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4778

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Bibliothèque nationale de France (Gallica)

The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Turun linja-autoasema ympäristöineen on yhtenäinen moottoriliikenteen kasvuun ja linja-autoasemien syntyvaiheeseen liittyvä funktionalististen rakennusten edustava kokonaisuus.

Turun Aninkaistentullissa on 1930-luvulta linja-autoliikenteen moderni keskus, jonka maamerkkinä on yksi rakentamisaikansa ajanmukaisimmista ja kookkaimmista linja-autoasemia Suomessa. Asema koostuu pyöreästä, valolyhdyllä varustetusta kaksikerroksisesta odotussalista ja näköalaravintolasta sekä tavaraliikenteelle varatusta yksikerroksisesta, kulmistaan pyöristetystä rahtisiivestä. Sileäksi rapattu rakennus on varustettu nauhaikkunoin. Asema-alueen linja-autojen tulolaituri on alkuperäisiin suunnitelmiin perustuen suora ja lähtölaiturit hammastettuja.

Aninkaistentullin autoliikennettä palvelemaan rakennettuun kokonaisuuteen kuuluu kaksi suurta funkishuoltoasemaa, joissa ovat toimineet huoltamon lisäksi myös bensiiniyhtiöiden piirikonttorit.

Alun perin Shell Oy:n huoltoasemaksi rakennettu osin kolmikerroksisen kivirakennus on Tuureporin- ja Aninkaistenkadun kulmassa. Rakennuksen linja-autoaseman puoleinen pääty on pyöristetty ja sen julkisivulla on 1930-luvun huoltamoille tyypillinen kookas katos. Osin ravintolakäytössä toimivaan entiseen asemaan liittyy huoltamosiipi neljine huoltohalleineen. Aninkaistensillan kupeessa, vastapäätä linja-autoasemaa, on 1939-1940 rakennettu entinen Esson huoltamo, joka toimii ravintolana. Rakennuksen alin kerros on sisäänvedetty ja toista kerrosta kannattavat pilarit. 1930-luvun huoltamoista poiketen asemalla ei ole irrallista katosta. Savuhormin yhteydessä oleva korkea seinämä on tarkoitettu yhtiön valomainoksen näkyväksi kiinnityspaikaksi.

Autojen määrä kasvoi ja liikennöidyt maantiet lisääntyivät moninkertaiseksi 1920-luvulta 1930-luvulle. Linja-autoliikenne kehittyi maanteiden kunnon parantumisen tahdissa. Linja-autoilla ei ollut vakituisia pysäkkejä eikä asemia ennen kuin liikennöitsijät järjestäytyivät rakentamaan asematoimistoverkostoa 1928. Asemaan kuuluivat laiturit sekä asema-alueeseen liittyvät bensiiniyhtiöiden bensanjakeluasemat ja -katokset. Linja-autoasematoimintaa hoitamaan perustettiin oma yhtiö Matkahuolto 1933. Funktionalistinen vauhdikaslinjainen muotokieli sopi yhteen uusien linja-autoasemien imagon kanssa. 1930-luvun lopussa Matkahuollolla oli 36 linja-autoasemaa. Turun ja Tampereen 1938 valmistuneet asemat olivat merkittäviä virstanpylväitä funkiksen ja linja-autoasemien liitossa. Helsingin Matkahuolto oli avannut asemansa Lasipalatsin sisäpihalle jo 1935.

Suomen ensimmäinen linja-auto lähti Turun ja Uudenkaupungin väliselle reitille joulukuussa 1905. Linjaliikenne niin kaupungin ja maaseudun välillä kuin kaupungin sisälläkin vakiintui Turussa 1920-luvulta. Turun kaukolinjojen asemalle varattiin kolmion muotoinen alue Aninkaistentullista, kaupunkialueen reunalta. Asema sijoittui kaupungin keskeisen sisääntulokohdan, 1931 rakennetun Aninkaistensillan kupeeseen. Silta korvattiin uudella 2000.

Linja-autoaseman suunnittelivat kaupunginarkkitehti Harald Smedberg ja apulaiskaupunginarkkitehti Totti Sora. Tilaohjelman mallina käytettiin Viipurin linja-autoasemaa, mutta erityisesti ravintolan ja valorampin arkkitehtuurissa voi nähdä myös Albin Starkin 1932 piirtämän Tukholman Itäisen rautatieaseman vaikutusta. Asema valmistui 1938. Alakertaan oli varattu tilat odotussalille, asemakonttorille, lippumyymälälle, tavarasäilytykselle ja toiseen kerrokseen ravintolalle. Tulo- ja lähtölaiturit sekä pysäköintialue kuuluivat myös asema-alueen suunnitelmiin, kuten myös toteuttamatta jäänyt erillinen huoltoasemarakennus. Linja-autoasemaan ja sen sisätiloihin on tehty vuosikymmenten mittaan lukuisia muutoksia. Sisätilaremontissa 1994 vanha alaravintola palautettiin baariksi.

Aninkaistentullissa oli sijainnut Shell Oy:n huoltoasema vuodesta 1934 lähtien. Shellin rakennuksen oli suunnitellut arkkitehtitoimisto Jung & Jung ja sen uutuutena oli neonvalot ja yhtiön logon asettaminen valopylvääksi kadun varteen. Suuraseman toinen kerros toimi piirikonttorina. Shell siirsi toimintansa 1960-luvun lopulla Aninkaistenkadun vastakkaiselle puolelle rakennettuun uuteen huoltoasemaan. Vanhaan huoltoasemaan sijoitettiin poliisivartioasema ja kahvila 1959-1960 ja aiemmin avoimen katoksen paikalle rakennettiin tuolloin uudisosa. Rakennusta korjattiin ja laajennettiin 2007-2008, jolloin poliisiasemasiipeä korotettiin kolmikerroksiseksi ja siihen sijoitettiin hotelli ja myymälätiloja.

Linja-autoaseman viereen rakennettu Nobel-Standard Oy:n toimipiste eli Esso valmistui 1940 palvelemaan erityisesti ammattiliikennettä. Rakennuksen suunnitteli Georg Jägerroos. Rakennuksen toisessa kerroksessa toimi yhtiön piirikonttori. Huoltoasema muutettiin ravintolaksi ja hotelliksi 2000-luvun alussa.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Åbo busstation med omgivning är en representativ helhet i funkisstil som återspeglar tiden när de första busstationerna kom till och motortrafiken växte.

Busstationen vid Aningais tull är en modern central för busstrafik från 1930-talet. Som landmärke hör busstationen till sin tids modernaste och största i Finland. Stationen består av en rund väntsal i två våningar, utsiktsrestaurang och överst en lanternin. Fraktflygeln är byggd i ett plan och har rundade hörn. Den slätrappade byggnaden har bandfönster. Ankomstplattformen på stationsområdet är i enlighet med den ursprungliga planen rak, medan avgångsplattformerna är snedställda.

Till helheten som skulle betjäna trafiken vid Aningais tull hör två stora servicestationer i funkisstil. Inhysta här var förutom verkstaden också bränslebolagens distriktskontor.

Den delvis tre våningar höga stenbyggnaden i hörnet av Tureborgsgatan och Aningaisgatan var ursprungligen Ab Shells servicestation. Gaveln mot busstationen är rundad och fasaden har ett stort skärmtak som var typiskt för 1930-talets servicebyggnader. Den tidigare servicebyggnaden är numera delvis restaurang. Den tidigare serviceflygeln med fyra hallar vid Aningaisbron, mitt emot busstationen, byggd 1939–1940, var tidigare Essos servicestation och är numera restaurang. Byggnadens nedersta plan är indraget och övre planet bärs av pelare. Olikt servicestationerna på 1930-talet har denna servicestation inget skärmtak. Den höga väggen i anslutning till rökkanalen är avsedd för fastgörande av bolagets ljusreklam på en synlig plats.

Bilarna ökade i antal och trafiken på landsvägarna flerdubblades från 1920-talet till 1930-talet. Busstrafiken utvecklades i takt med att landsvägarna blev bättre. Bussarna hade inte stadigvarande hållplatser och det fanns inga busstationer innan åkarna organiserade sig och började bygga ut bussstationsnätet 1928. Till stationerna hörde plattformer och bensinstationer. För att ta hand om busstationsverksamheten grundade åkarna företaget Matkahuolto 1933. Det funktionalistiska, fartfyllda formspråket passade ihop med de nya busstationernas image. I slutet av 1930-talet hade Matkahuolto 36 busstationer. Stationerna i Åbo och Tammerfors som blev färdiga 1938 var viktiga milstolpar i förbundet mellan funkis och busstationerna. Matkahuolto i Helsingfors hade öppnat sin busstation på Glaspalatsets innegård redan 1935.

Finlands första buss åkte iväg på rutten mellan Åbo och Nystad i december 1905. Linjetrafiken, både den mellan städerna och landsbygden och internt i städerna, etablerade sig i Åbo från och med 1920-talet. För fjärrtrafiken från Åbo reserverades ett trekantigt område i Aningais tull, en bit utanför stan. Stationen låg vid den viktigaste infartsleden, vid Aningaisbron som byggdes 1931. Bron ersattes med en ny år 2000.

Busstationen ritades av stadsarkitekt Harald Smedberg och biträdande stadsarkitekt Totti Sora. Som modell för rumsprogrammet användes busstationen i Viborg, men i synnerhet restaurangen och ljusrampen har influerats av Albin Starks Östra järnvägsstation i Stockholm från 1932. Busstationen blev färdig 1938. I bottenplanet fanns rum för väntsal, stationskontor, biljettförsäljning och effektförvaring. På övre planet fanns en restaurang. Perronger för ankomst och avgång och en parkeringsplats ingick också i planerna för stationsområdet, liksom också en separat servicebyggnad som emellertid aldrig byggdes. Under årtiondenas lopp har stationsbyggnaden och dess interiör byggts om i flera repriser. Under renoveringen av interiören 1994 gjordes den gamla nedre restaurangen om till bar vilket den ursprungligen hade varit.

Shell Oy:s servicestation låg sedan 1934 vid Aningais tull. Shells byggnad hade ritats av arkitektbyrå Jung & Jung. Ett nytt element var neonljus och bolagets logo som ljusreklam vid gatan. En trappa upp i den stora byggnaden fanns bolagets distriktkontor. I slutet av 1960-talet flyttade Shell sin verksamhet till en nybyggd servicestation på andra sidan av Aningaisgatan. I den gamla servicestationen placerades en polisstation och kafé 1959–1960. På den tidigare öppna platsen med skärmtak byggdes en nybyggnad. Byggnaden renoverades och utvidgades 2007–2008. Polisstationsflygeln fick en tredje våning och här placerades nu ett hotell och affärer.

Nobel-Standard Oy:s eller Essos kontor bredvid busstationen blev färdigt 1940 och byggdes närmast med tanke på den yrkesmässiga trafiken. Byggnaden ritades av Georg Jägerroos. I byggnadens övre plan fanns bolagets distriktskontor. I början av 2000-talet gjordes servicestationen om till restaurang och hotell.

Finsk Shell Ab:s servicestationer. Arkkitehti 3/1934.

Harald Semdberg, Linjebilstationen i Åbo. Arkkitehti 4/1939.

Tauno Ceder, Turun linja-autoliikenteen synty ja sen alkuvuodet. Suomen Turku 2/1981.

Hanna Peltonen, Bensiiniaseman tulo ja vakiintuminen Suomeen ennen toista maailmansotaa. Helsingin yliopisto, taidehistorian laitos. Painamaton. 2001.

Anne Seppälä, Kaukolinja-autojen keskusasema Aninkaistentullissa: Turun linja-autoaseman rakennushanke. Moderni Turku 1920- ja 1930-luvuilla. K&h, kulttuurihistoria. Turun yliopisto. Turku 2004.

Riitta Niskanen, Linja-autoasemat. Lähdön ja saapumisen paikat. Suomen kotiseutuliiton julkaisuja A:12. 2006.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The bus station and its surroundings at Turku are a unified ensemble of functionalist buildings representing the growth of motor traffic and the emergence of bus stations.

Since the 1930s, Aninkaistentulli in Turku has been a modern centre of bus traffic, landmarked by one of the most up-to-date and largest bus stations in Finland for its time. The station consists of a round, two-storey waiting hall and restaurant with a view, topped by a lantern, and a single-storey freight wing for goods traffic, with rounded corners. The smooth-rendered building is fitted with ribbon windows. The arrival platform for buses at the station area is straight, based on the original plans, and the departure platforms are serrated.

The ensemble built to serve motor traffic at Aninkaistentulli includes two large functionalist filling stations, which have housed, in addition to the service station, the district offices of petrol companies.

The stone building, originally built as a filling station for Shell Oy and partly three storeys high, stands at the corner of Tuureporinkatu and Aninkaistenkatu. The end of the building facing the bus station is rounded, and its façade has a large canopy typical of 1930s service stations. Attached to the former station, which is partly used as a restaurant, is a service wing with four service bays. Beside Aninkaistensilta, opposite the bus station, stands the former Esso service station, built in 1939-1940, which now operates as a restaurant. The ground floor of the building is recessed, and the second floor is supported by pillars. Unlike the 1930s service stations, the station has no freestanding canopy. The high wall adjoining the chimney is intended as a visible mounting place for the company's illuminated advertising sign.

The number of motor vehicles grew, and the roads served by traffic increased many times over from the 1920s to the 1930s. Bus traffic developed in step with the improvement in road conditions. Bus services had no permanent stops or stations until the operators organised themselves to build a network of station offices in 1928. A bus station comprised platforms, and in the station area the fuel distribution stations and canopies of the petrol companies. Matkahuolto was founded in 1933 as a separate company to run bus station operations. Functionalist, dynamic streamlined design language suited the image of the new bus stations. At the end of the 1930s Matkahuolto had 36 bus stations. The stations in Turku and Tampere, completed in 1938, were significant milestones in the union of Functionalism and bus stations. Matkahuolto in Helsinki had already opened its station in the inner courtyard of Lasipalatsi in 1935.

Finland's first bus left on the route between Turku and Uusikaupunki in December 1905. Scheduled services, both between the town and the countryside and within the town itself, became established in Turku from the 1920s. A triangular site at Aninkaistentulli, on the edge of the urban area, was reserved for the Turku long-distance bus station. The station was located beside the Aninkaistensilta bridge, built in 1931, at the central entry point to the city. The bridge was replaced by a new one in 2000.

A Shell Oy service station had been located at Aninkaistentulli from 1934 onwards. The Shell building had been designed by the architectural office Jung & Jung, and its novelties were neon lights and the placing of the company's logo as a light pillar beside the street. The second floor of the Suurasema served as a district office. Shell moved its operations at the end of the 1960s to a new service station built on the opposite side of Aninkaistenkatu. In 1959-1960 a police guard station and a café were placed in the old service station, and at that time a new extension was built on the site of the formerly open canopy. The building was repaired and extended in 2007-2008, when the police station wing was raised to three storeys and a hotel and shop premises were housed in it.

The Nobel-Standard Oy premises, known as Esso, built beside the bus station, was completed in 1940 to serve primarily professional traffic. The building was designed by Georg Jägerroos. The second floor of the building housed the company's district office. The service station was converted into a restaurant and hotel in the early 2000s.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map