TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Alvar Aallon oma talo ja arkkitehtitoimisto (Alvar Aaltos hem och arkitektbyrå)

Helsinki (Helsingfors), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kaupungin asuintalo, merkkimieskoti, pihapiiri
Character (as the agency lists it)
kaupunki
Municipality
Helsinki (Helsingfors)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.19819, 24.86948
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4665

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Riksarkivet, Swedish National Archives

3 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
  • 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
  • 1809 · Belägenheten af Helsingfors och Sveaborg (Internet Archive)

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Arkkitehtipariskunta Alvar ja Aino Aallon itselleen suunnittelema Munkkiniemen Riihitien talo on kokonaisuudessaan, sisustuksineen ja ympäristöineen, oivallinen esimerkki modernismin tulosta maamme rakennus- ja sisustustaiteeseen. Asuin- ja työskentelytilat käsittävä rakennus kuuluu kansainvälisen DOCOMOMO-järjestön hyväksymään suomalaisen modernin arkkitehtuurin merkkiteosvalikoimaan. Tiilimäkeen Aalto on suunnitellut laajenevalle arkkitehtitoimistolleen työtilat, ateljeepuitteet rakennustaiteen luomistyölle.

Kodikas ja intiimi Riihitien talo on vuodelta 1935. Pohjakerroksessa olevat olohuone, ruokailutila ja niihin välittömästi liittyvä toimistosiipi muodostavat rakennuksen keskeisen sisätilakokonaisuuden, joka avautuu suojaisalle ja aurinkoiselle pihalle. Toisessa kerroksessa ovat makuuhuoneet ja terassi. Tasakattoiseen rakennukseen on käytetty yksinkertaisia materiaaleja. Ulkoarkkitehtuuria leimaavat vuorottelevat tummat pystypaneelipinnat ja valkoiset slammatut tiiliseinät. Kadun puolelle talo on suljettu. Tonttia ympäröivät tiili- ja puuaidat.

Alvar Aallon 1950-luvun puolivälissä rakennettu ateljee- ja toimistorakennus sijaitsee myös Munkkiniemessä, osoitteessa Tiilimäki 20. Aallon omien sanojen mukaan ateljee on välttämättömyys, koska rakennustaidetta ei voi syntyä konttorimaisessa toimistossa. Aalto kirjoittaa Arkkitehti-lehdessä 1959: "Ateljeerirakennus kääntää selkänsä kadulle melkein orientaalisella tavalla ja avautuu sen sijaan intiimiin keskuspuutarhaan, joka amfiteatraalisesti nousten samalla toimii luentosalina." Sisäpihaa rajaavat kaarevaseinäinen yksityisateljee ja toimiston suoraseinäinen piirustussali.

Alvar ja Aino Aallon Riihitien talo suunniteltiin ja rakennettiin vuosina 1935-1936 Aallon perheen asunnoksi ja toimistoksi. Talo oli Aallon perheen pysyvä koti, jossa molemmat puolisot asuivat kuolemaansa asti, Alvar Aalto 40 vuotta vuoteen 1976 asti. Aallon arkkitehtitoimisto toimi rakennuksessa vuoteen 1955, jolloin uusi toimistorakennus valmistui vähän matkan päähän Tiilimäkeen. Pian Aallon toisen vaimon Elissa Aallon kuoltua 1994 Riihitien asuintalo siirtyi Alvar Aalto Säätiön omistukseen. Talo peruskorjattiin vuosina 2000-2002 arkkitehti Tapani Mustosen suunnitelmien mukaan. Vuodesta 2002 alkaen talo on toiminut kotimuseona.

Tiilimäen arkkitehtitoimiston Alvar Aalto suunnitteli kun toimisto 1950-luvun suurten toimeksiantojen takia tarvitsi lisää työtilaa. Rakennus laajentui U:n muotoiseksi 1962-1963, kun sisäpihan muurin taakse rakennettiin henkilökunnan ruokasali ja toisen kerroksen toimistohuone. Arkkitehtitoimisto jatkoi rakennuksessa Aallon kuoleman jälkeen Aallon vaimon, arkkitehti Elissa Aallon johdolla 1976-1994. Alvar Aalto Säätiön haltuun rakennus siirtyi 1984. Rakennus restauroitiin 2000-luvun alussa. Rakennuksessa toimivat Alvar Aalto -säätiö, Alvar Aalto -museon rakennusperintöosasto ja Alvar Aalto Akatemia.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Arkitektparet Alvar och Aino Aalto ritade ett eget hus åt sig på Rievägen i Munksnäs. Som helhet är huset, tillsammans med inredningen och den omgivande miljön, ett lysande exempel på modernismens intåg i vårt lands byggnads- och inredningskonst. Byggnaden med plats för boende och arbete hör till den internationella organisationen DOCOMOMOS urval av betydande modern finsk arkitektur. Byrån på Tegelbacken ritade Aalto med tanke på sin expanderande arkitektbyrå, och den skapande byggnadskonsten fick därmed en ateljéinramning.

Det hemtrevliga och intima huset på Rievägen är från 1935. Vardagsrummet, matvrån och kontorsflygeln i omedelbar anslutning till dem ligger i bottenplanet och bildar kärnan i interiören. Helheten öppnar sig mot en skyddad och solig gård. På övre planet ligger sovrummen och terrassen. Byggnaden har ett platt tak och är byggd i enkla material. Exteriören präglas av växelspelet mellan mörka ytor med stående panel och vitslammade tegelväggar. Huset är slutet mot gatan, och tomten omges av tegelmurar och trästaket.

Alvar Aaltos ateljé- och kontorsbyggnad från mitten av 1950-talet ligger också i Munksnäs, på adressen Tegelbacken 20. Enligt Aaltos egna ord är en ateljé en nödvändighet, eftersom man inte kan åstadkomma byggnadskonst på en kontorsliknande byrå. Så här skriver Aalto i tidskriften Arkkitehti/Arkitekten 1959: ”Ateljébyggnaden vänder ryggen mot gatan nästan på orientaliskt vis och öppnar sig i stället mot en intim inre trädgård, som stiger amfiteatraliskt och därför även kan göra tjänst som auditorium.” Gården omges av privatateljén med sin böljande vägg och ritsalens raka avslutning.

Alvar och Aino Aaltos hus på Rievägen ritades och byggdes 1935–36. Det tjänade som bostad för Aaltos familj och som arkitektbyrå. Huset var familjens permanenta hem där makarna bodde fram till sin död, Alvar Aalto i 40 år fram till 1976. Aaltos arkitektbyrå var verksam i byggnaden ända till 1955, då den nya byrån stod färdig på den närbelägna Tegelbacken. Aaltos andra fru Elissa Aalto dog 1994, och strax efter det övergick bostadshuset på Rievägen i Alvar Aalto Stiftelsens ägo. Huset renoverades 2000–2002 efter ritningar av arkitekt Tapani Mustonen och har varit hemmuseum från och med 2002.

Alvar Aalto ritade arkitektbyrån på Tegelbacken när byrån behövde mera arbetsrum på grund av de stora uppdragen på 1950-talet. Byrån utvidgades i u-form 1962–63. Bakom muren på innergården byggdes en personalmatsal och ett kontorsrum i ett övre plan. Arkitektbyrån fortsatte att verka i byggnaden efter Aaltos död och leddes 1976–1994 av Aaltos andra hustru Elissa Aalto. Byggnaden övergick i Alvar Aalto Stiftelsens ägo 1984. Byggnaden renoverades i början av 2000-talet och hyser Alvar Aalto Stiftelsen, Alvar Aalto-museets avdelning för Aaltos byggnadsarv och Alvar Aalto Akademin.

Alvar Aalto ja Helsinki. Toim. Eija Kämäräinen ja Arja Lehtonen. Porvoo Helsinki Juva 1998.

Alvar Aalto: arkkitehti 1898-1976. Alvar Aalto -säätiö. Helsinki 1999.

Do.co.mo.mo. Modernismin merkkiteoksia Suomen arkkitehtuurissa. Alvar Aalto Akatemia, do.co.mo.mo Suomi-Finland ry, Suomen rakennustaiteen museo. Helsinki 2002.

Leena Makkonen, Alvar Aallon kädenjälki Helsingissä. Helsingin kaupunki, kaupunkisuunnitteluvirasto 2009.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The Riihitie house in Munkkiniemi, designed by the architect couple Alvar and Aino Aalto for themselves, is an outstanding example of modernism's contribution to Finnish building and interior art, in its entirety, with its furnishings and surroundings. The building, which houses living and working spaces, belongs to the selection of masterpieces of Finnish modern architecture approved by the international DOCOMOMO organisation. In Tiilimäki, Aalto designed work spaces for his expanding architectural office, studio facilities for the creative work of architecture.

The cosy and intimate Riihitie house dates from 1935. The living room, dining area and the office wing immediately adjoining them on the ground floor form the building's central interior ensemble, which opens onto a sheltered and sunny courtyard. On the upper floor are the bedrooms and a terrace. Simple materials were used for the flat-roofed building. The exterior architecture is characterised by alternating dark vertical board surfaces and white slammed brick walls. The house is closed off towards the street. The plot is surrounded by brick and wooden fences.

Alvar Aalto's studio and office building, built in the mid-1950s, is also located in Munkkiniemi, at Tiilimäki 20. In Aalto's own words, a studio is a necessity, because architectural art cannot be created in an office resembling a bureau. Aalto wrote in the magazine Arkkitehti in 1959: "The studio building turns its back on the street almost in an oriental manner and instead opens onto an intimate central garden, which, rising amphitheatrically, also serves as a lecture hall." The courtyard is bounded by the privately used studio with its curved wall and the drawing hall of the office with its straight wall.

Alvar and Aino Aalto's Riihitie house was designed and built in 1935-1936 as the home and office of the Aalto family. The house was the permanent home of the Aalto family, where both spouses lived until their deaths, Alvar Aalto for 40 years, until 1976. Aalto's architectural office operated in the building until 1955, when a new office building was completed a short distance away on Tiilimäki. Shortly after Elissa Aalto, Alvar Aalto's second wife, died in 1994, the Riihitie residential house passed into the ownership of Alvar Aalto Säätiö. The house was renovated in 2000-2002 according to the plans of architect Tapani Musto. From 2002 onwards the house has operated as a house museum.

The Tiilimäki architectural office, designed by Alvar Aalto, was built when the office needed more working space because of large commissions in the 1950s. The building was extended into a U-shape in 1962-1963, when a staff dining room and a second-floor office room were built behind the courtyard wall. After Alvar Aalto's death, the architectural office continued in the building under the leadership of Aalto's wife, architect Elissa Aalto, from 1976 to 1994. The building passed into the possession of Alvar Aalto Säätiö in 1984. The building was restored at the beginning of the 21st century. The building houses Alvar Aalto -säätiö, the built heritage department of the Alvar Aalto Museum, and Alvar Aalto Akatemia.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map