RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Träskändan kartano (Träskända gård)
Espoo (Esbo), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- huvimaja, kartano, koulu, muinaisjäännös, puisto, talousrakennus, tie
- Character (as the agency lists it)
- kulttuurimaisema
- Municipality
- Espoo (Esbo)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.23582, 24.71047
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 35
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Riksarkivet, Swedish National ArchivesBibliothèque nationale de France (Gallica)
2 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Träskändan kartano rakennuksineen ja puistoineen antaa edustavan kuvan 1800-luvun kartanokulttuurista pääkaupunkiseudulla. Träskändan puisto on merkittävimpiä historiallisia puistoympäristöjä maassamme. Kartanoaluetta halkoo keskiajalta periytyvä Turkua ja Viipuria yhdistänyt Suuri Rantatie, joka on säilynyt puiston alueella poikkeuksellisen hyvin alkuperäisessä asussaan.
Träskändan historiallinen kartanoalue sijaitsee Espoon Pitkäjärven lounaispäässä, Glimsjoen ja Suuren Rantatien varrella. Kaksikerroksinen päärakennus 1920-luvulta on maisemapuiston pohjoislaidalla. Puistorakennuksia ovat mm. arkkitehti C.L. Engelin suunnittelemat uusgoottilainen viljamakasiini sekä avoin klassistinen pyörötemppeli 1820-luvulta. Sveitsiläistyylinen latriini on rakennettu vuoden 1863 Aleksanteri II:n keisarivierailua varten arkkitehti G.Th. Chiewitzin suunnitelmin. Puistokokonaisuutta täydentää lisäksi ns. piparkakkutalo, joka lienee saanut ulkoasunsa 1800-luvun puolivälissä. Kartanon vanhempaan rakennuskantaan kuuluvat lisäksi päärakennuksen lähellä sijaitsevat kaksi työväenasuntoa 1820- ja 1850-luvuilta.
Kartanon laaja puistoalue koostuu maisemapuistosta, puistometsästä ja luonnonmetsäalueesta ja se on suojeltu luonnonsuojelulailla. Kartanon alueella on keskiaikainen kylätontti sekä mahdollisia jäänteitä kartanon ja puiston aiemmista rakennusvaiheista. Alueella on merkittävä joukko 1800-luvun puolivälin puuleikkauksin koristeltuja talousrakennuksia.
Kartanoalueen pohjoispuolella on 1860-luvulla rakennettu ns. meijerirakennusryhmä, joka koostuu tilanhoitajan asuinrakennuksesta ja sen siipirakennuksina olevista meijeristä ja meijerikoulusta. Glimsinjoen suussa on koristeellinen pesutupa ilmeisesti 1860-luvulta. Niinikään kartanoalueen pohjoispuolella sijaitsevan, Aurora Karamzinin perustaman kansakoulun vuodelta 1891 on suunnitellut arkkitehti Gustaf Nyström.
Historia
Träskändan kartanon kantatilana oli entinen Storträskin perintötila, jonka varhaisin omistaja tunnetaan vuodelta 1492. Suurtilaksi Träskända alkoi kehittyä 1700- ja 1800-luvun taitteessa Viaporissa upseerina ja komentajana toimineen C.N. af Klerckerin toimesta.
Träskändan laaja puisto istutettiin senaattori C.J. Walleenin omistajakaudella 1830-luvulla. Puistoa laajennettiin huomattavasti Aurora Karamzinin omistajakaudella 1840-1890-luvulla ja muotopuutarha muokattiin tuolloin maisematyyliseksi puistoksi. Puistokokonaisuuteen kuului hedelmä- ja vihannesviljelmiä sekä kasvihuoneita.
C.J. Walleen purki Träskändan tuolloisen päärakennuksen ja useimmat ulkorakennukset 1800-luvun alkupuolella ja siirsi päärakennuksen paikan mäelle. Myöhemmin päärakennusta laajennettiin ja kartanon alueelle rakennettiin 1850-1860-luvulla useita puisto- ja ulkorakennuksia. Päärakennus paloi 1888. Nykyinen päärakennus valmistui 1920-luvulla arkkitehtien Armas Lindgrenin ja Bertel Liljeqvistin suunnitelmin, jotka pohjautuivat I.G. Clasonin piirustuksiin.
Kartanon pääosan omistus siirtyi Espoon kunnalle 1923, jonka jälkeen kartanon päärakennuksessa toimi kunnalliskoti ja vanhainkoti vuoteen 2005. Kartanon alueelle rakennettiin 1950-luvulla vanhainkodin lisärakennus. Puistosta muodostettiin luonnonsuojelualue 1961.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Träskända gård med sina byggnader och sin park är ett representativt exempel på gårdskulturen i huvudstadsnejden på 1800-talet. Träskända park är en av de främsta historiska parkmiljöerna i vårt land. Tvärsigenom gårdsområdet går Stora Strandvägen som på medeltiden förband Åbo och Viborg och som i parkområdet exceptionellt väl har bevarat sitt ursprungliga utseende.
Träskända historiska gårdsområde ligger vid sydvästra delen av Esbo Långträsk vid Glimsån och Stora Strandvägen. Den nuvarande karaktärsbyggnaden från 1920-talet ligger i den nordliga kanten av landskapsparken. Parkens byggnader är bl.a. det nygotiska sädesmagasinet och det öppna klassicistiska rundformade templet som båda är ritade av arkitekt C.L. Engel. Latrinen i schweizisk stil byggdes år 1863 efter ritningar av arkitekt G.Th. Chiewitz inför det kejserliga besöket av Alexander II. Parkhelheten kompletteras av det s.k. pepparkakshuset som torde ha fått sitt utseende i mitten av 1800-talet. Gårdens äldre byggbestånd innefattar dessutom två arbetarbostäder från 1820- och 1850-talen i närheten av huvudbyggnaden.
Gårdens vidsträckta parkområde består av en landskapspark, parkskog och naturskog och är skyddad med stöd av naturskyddslagen. På gårdsområdet finns en medeltida bytomt samt eventuella rester av gårdens och parkens tidigare byggnadsskeden. På området finns också ett antal ekonomibyggnader från mitten av 1800-talet dekorerade med träsnitt.
Norr om herrgårdsområdet finns de s.k. mejeribyggnaderna från 1860-talet, som består av förvaltarens bostad samt flygelbyggnader med mejeri och mejeriskola. Vid mynningen av Glimsån finns en dekorativ tvättstuga, sannolikt från 1860-talet. Folkskolan som grundades av Aurora Karamzin och som ligger i den nordligaste delen av herrgårdsområdet härstammar från 1891 och är ritad av arkitekt Gustaf Nyström.
Historia (på svenska)
Stomlägenheten för Träskända herrgård var f.d. Storträsk skattehemman, vars tidigaste kända ägare är från år 1492. Vid övergången från 1700-talet till 1800-talet började Träskända utvecklas till en stor gård genom försorg av C.N. af Klercker som var officer och kommendör i Viborg.
Den stora parken i Träskända anlades på 1830-talet när gården var i senator C.J. Wallens ägo. Parken byggdes ut i betydande omfattning under Aurora Karamzins tid på 1840–1890-talen och den franska trädgården omvandlades till en landskapsträdgård. I parken fanns frukt- och grönsaksodlingar samt växthus. I början av 1800-talet lät C.J. Walleen riva både den dåvarande huvudbyggnaden av Träskända och de flesta uthusen.
Huvudbyggnaden fick en ny plats på en kulle. Senare utbyggdes huvudbyggnaden och ett flertal park- och uthus tillkom under 1850- och 1860-talen. År 1888 förstördes huvudbyggnaden i en brand. Den nuvarande huvudbyggnaden färdigställdes på 1920-talet efter ritningar av arkitekterna Armas Lindgren och Bertel Liljeqvist som grundade sig på I.G. Clasons ritningar.
Huvuddelen av herrgården övergick i Esbo stads ägo år 1923 varefter huvudbyggnaden fungerade som kommunalhem och ålderdomshem fram till år 2005. På 1950-talet uppfördes en tillbyggnad för ålderdomshemmet. År 1961 blev parken ett naturskyddsområde.
Further reading (as the agency lists it)
Adolf Törngren, Träskända i Esbo. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.
Eino Jutikkala ja Gabriel Nikander (toim.), Suomen kartanot ja suurtilat I. 1939.
Irma Lounatvuori, Puistopaviljonkeja ja hautakappeleita. Carl Ludvig Engel 1778-1840. Näyttelykatalogi 1990.
Bo Lönnqvist, Vanhoja kartanoita Helsingin seudulla. Schildts 1995.
Träskändan luontopolku, Espoon ympäristölautakunnan julkaisu 4/1998.
Ranja Hautamäki, Träskända. Kartanopuiston historiallinen selvitys ja kunnostuksen yleissuunnitelma. Espoon tekninen keskus 2002.
Sten Björkman, Träskändan kartano ja puisto. Aurora Karamzin: aristokratian elämää. Espoon kaupunginmuseon tutkimuksia 7. Otava 2006.
Träskändan kartanopuiston hoito- ja käyttösuunnitelma 2008-2017. Espoon kaupunki, tekninen keskus, Ympäristösuunnittelu OK.
Kati Salonen ja Mona Schalin Arkkitehdit Oy, Maisemasuunnittelu Hemgård, Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson, Träskändanpuiston asemakaava-alueen inventointi. Espoon kaupunki. Kaupunkisuunnittelukeskus 2014.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Träskända manor with its buildings and park gives a representative picture of 19th-century manor culture in the capital region. Träskända park is one of the most important historical park environments in our country. The manor area is traversed by the Suuri Rantatie, which linked Turku and Viipuri and dates back to the Middle Ages, and which has survived in the park area in an exceptionally well-preserved original form.
The historic manor area of Träskända is located at the south-western end of Pitkäjärvi in Espoo, along the Glimsjoki and the Suuri Rantatie. The two-storey main building from the 1920s is on the northern edge of the landscape park. Park buildings include, among others, the neo-Gothic grain storehouse and the open Classical round temple from the 1820s, both designed by architect C.L. Engel. The Swiss-style latrine was built for the imperial visit of Alexander II in 1863, to plans by architect G.Th. Chiewitz. The park ensemble is further complemented by a so-called gingerbread house, which probably received its exterior in the mid-19th century. The older building stock of the manor also includes two workers' dwellings near the main building, dating from the 1820s and 1850s.
The extensive park area of the manor consists of landscape park, park forest (puistometsä) and natural forest area, and it is protected under the Nature Conservation Act. The manor area has a medieval village site as well as possible remains of earlier building phases of the manor and park. The area contains a significant number of mid-19th-century outbuildings decorated with fretwork.
North of the manor area is the so-called dairy building group, built in the 1860s, consisting of the estate manager's residence and, as wing buildings, the dairy and dairy school. At the mouth of the Glimsinjoki is an ornate washhouse, probably from the 1860s. Also north of the manor area is the public elementary school founded in 1891 by Aurora Karamzin, designed by architect Gustaf Nyström.
History
The base farm of Träskända manor was the former Storträsk perintötila, whose earliest known owner is recorded in 1492. Träskända began to develop into a large farm at the turn of the 18th and 19th centuries, through the efforts of C.N. af Klercker, who had served as an officer and commandant at Viapori.
Träskända's extensive park was planted during the ownership of senator C.J. Walleen in the 1830s. The park was greatly extended during the ownership of Aurora Karamzin, from the 1840s to the 1890s, and the formal garden was then reshaped into a landscape-style park. The park ensemble included fruit and vegetable plantations and greenhouses.
C.J. Walleen demolished Träskända's then main building and most of the outbuildings in the first half of the 19th century and moved the site of the main building to the hill. Later the main building was extended, and in the 1850s and 1860s several park and outbuildings were built on the manor area. The main building burned in 1888. The present main building was completed in the 1920s to designs by architects Armas Lindgren and Bertel Liljeqvist, based on drawings by I.G. Clason.
Ownership of the main part of the manor passed to Espoo municipality in 1923, after which the manor's main building housed a kunnalliskoti and old people's home until 2005. In the 1950s an extension to the old people's home was built on the manor area. A nature reserve was formed from the park in 1961.
Nearby in the register
- Kauniaisten huvilakaupunki (Grankulla villastad)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Kauniaisten rautatieasema (Grankulla järnvägsstation)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Espoon kirkonmäki (Esbo kyrkbacke)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.