RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Karjaan kirkko ja pappila (Karis kyrka och prästgård)
Raasepori (Raseborg), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kellotapuli, kirkko, pappila
- Character (as the agency lists it)
- kulttuurimaisema
- Municipality
- Raasepori (Raseborg)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.08332, 23.69446
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1320
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Bibliothèque nationale de France (Gallica)
The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Karjaan Pyhän Katariinan kivikirkko kirkkotarhoineen ja kellotapuleineen on hyvin säilynyt keskiaikaisen emäseurakunnan kirkkoympäristö. Pappila on ollut nykyisellä paikallaan kirkon lähettyvillä 1400-luvun alusta alkaen.
Karjaan kirkko sijaitsee Kyrksjön eteläpäässä läheisine, järven itärannan mäellä sijaitsevine pappiloineen. Kirkon vieressä on hirsinen pitäjäntupa 1800-luvun lopulta.
Kirkko on muodoltaan tyypillinen eteläsuomalainen hallikirkko. Kirkkosali on kolmilaivainen ja viisitraveinen, keskilaivassa on tähtiholvit, sivulaivoissa yksinkertaiset ristiholvit. Seinien kalkkimaalauksina on vihkiristien yhteydessä credo-sarja, jossa kaksitoista apostolia ja profeettaa pitävät käsissään tekstinauhoja. Keskiaikaisia veistoksia ovat krusifiksi, Pyhä Birgitta, Pyhä Lauri, Pyhä Olavi ja seisova Kristus. Barokkityylinen saarnastuoli on lahjoitettu 1703. Suurvalta-ajasta kertoo viisi hautajaisvaakunaa. Kirkon kiinteä sisustus on 1900-luvun vaihteesta.
Lounais-suomalaista tyyppiä oleva sipulikupoliin päättyvä kellotapuli valmistui 1768 ja se on rakennettu rakennusmestari Anders Takolanderin johdolla. Kivinen pohjakerros on keskiaikainen ja toiminut kymmenysaittana. Tapulissa on edelleen käytössä kaksi keskiaikaista kirkonkelloa.
Kiviaidan ympäröimään kirkkotarhaan johtaa eteläpuolella 1798 muurattu porttirakennus. Järven puolella oleva porttirakennus on keskiaikainen ja se on ollut vesitse kirkkoon saapuneiden porttina. Kiviaita valmistui 1760-luvulla ja kirkkotarhaa käytettiin aikaisemmin hautausmaana.
Puistomaisella Pappilanmäellä oleva pappila on tyypillinen kustavilaisen kauden mansardikattoinen keskeissalirakennus, joka on valmistunut 1785-1791. Sen nykyasuun vaikuttavat 1900-luvun alkupuolella tehdyt matalat siipirakennukset. Pihapiirissä on jäljellä toinen asuinrakennus ja vilja-aitta 1800-luvun vaihteesta. Pitäjäntupa on rakennettu 1876.
Kirkon ja pappilan väliin on rakennettu 2000-luvulla uusi hautausmaa, joka rakenteineen on merkittävästi muuttanut avointa, rakentamatonta maisemakuvaa.
Karjaan kirkko ja pappila ovat osa laajempaa Mustionjokilaakson valtakunnallisesti arvokasta maisema-aluetta.
Historia
Karjaa kuuluu läntisen Uudenmaan vanhoihin seurakuntiin ja mainitaan asiakirjalähteissä ensimmäisen kerran 1326.
Kirkon vanhin osa on sakaristo, holvit kuuluvat runkohuoneen kanssa samaan 1400-luvun jälkipuolelle ajoitettavaan rakennusvaiheeseen. Ikkunat laajennettiin ja kirkon sisustus uudistettiin 1700- ja 1800- lukujen vaihteessa. 1900-luvun alussa sisustus uudistettiin toistamiseen. Keskiaikaiset maalaukset restauroitiin 1935-1937. Arkkitehti Lars Rejströmin suunnitelmien mukaan kirkkoa korjattiin 1978-1979, jolloin myös keskiaikaiset maalaukset konservoitiin.
Kirkonmäki toimi markkinapaikkana aina 1790-luvun loppupuolelle, jonka jälkeen markkinat siirrettin Landsbron kentälle. Maisemaan kuuluneet kirkkotallit on purettu.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Den medeltida Sankta Katarina kyrkan i gråsten med kyrkogård och klockstapel bildar en väl bevarad kyrkomiljö för en medeltida moderförsamling. Prästgården har funnits på sin nuvarande plats i närheten av kyrkan allt sedan början av 1400-talet.
Karis kyrka är belägen i södra ändan av Kyrksjön. I närheten finns prästgården på en kulle på sjöns östra strand. Invid kyrkan står en timrad sockenstuga från slutet av 1800-talet.
Kyrkan är till formen en typisk, sydfinsk hallkyrka. Kyrksalen består av tre skepp med fem travéer. Mittskeppet har stjärnvalv, sidoskeppen har enkla kryssvalv. Väggarnas kalkmålningar föreställer en credo-serie med vigselkors med de tolv apostlarna och profetern. Krucifixet, Den Heliga Birgitta, Sankt Lars, Sankt Olav och en stående Kristus är skulpturer från medeltiden. Predikstolen i barockstil är en donation från år 1703. De fem begravningsvapnen vittnar om stormaktstiden. Kyrkans fasta inredning härstammar från 1900-talsskiftet.
Klockstapeln, som är av syvästfinsk typ och kröns av en lökformig kupol stod färdig år 1768. Den uppfördes under byggmästare Anders Takolanders ledning. Bottenvåningen i sten härstammar från medeltiden och har tjänat som tiondebod. De två medeltida kyrkklockorna i klockstapeln används fortfarande.
Kyrkogården, som omges av en stenmur, nås söderifrån genom en murad portbyggnad från 1798. Portbyggnaden på sjösidan är från medeltiden och har tjänat som port för dem som kommit vattenvägen till kyrkan. Stenmuren stod färdig på 1760-talet och kyrkogården användes tidigare som begravningsplats.
Prästgården på Prästgårdsbacken, som påminner om en park, är en typisk gustaviansk herrgårdsbyggnad med mittsal. Byggnaden med mansardtak uppfördes 1785-91. I början av 1900-talet fick den sin nuvarande form, då de låga flygelbyggnaderna byggdes till. På gårdsplanen finns fortfarande ett annat bostadshus och en sädesbod från 1800-talsskiftet kvar. Sockenstugan stod färdig år 1876.
Mellan kyrkan och prästgården har en ny gravgård byggts på 2000-talet. Den har med sina konstruktioner avsevärt förändrat den öppna, obebyggda landskapsbilden.
Karis kyrka och prästgård utgör en del av Svartå ådalens nationellt värdefulla landskapsområde.
Historia (på svenska)
Karis tillhör de gamla församlingarna i Västra Nyland och omnämns i urkunderna första gången år 1326.
Sakristian utgör kyrkans äldsta del, valven är samtida med kyrkrummet och de kan dateras till byggnadsskeden vid slutet av 1400-talet. Fönstren förstorades och kyrkans inredning förnyades vid sekelskiftet 1700-1800. I början av 1900-talet förnyades inredningen ånyo. De medeltida målningarna restaurerades åren 1935-1937. Den senaste renoveringen i kyrkan utfördes åren 1978-1979 enligt arkitekt Lars Rejströms ritningar. Då konserverades också de medeltida målningarna.
Kyrkbacken tjänade som marknadsplats ända till slutet av 1790-talet, varefter marknaden flyttades till planen vid Landsbro. Kyrkstallarna som var en del av landskapet har rivits.
Further reading (as the agency lists it)
Olof af Hällström, Karis och Svartå kyrkor. Karis socken från forntiden till våra dagar IV. Ekenäs 1957.
Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto 1993.
Eljas Orrman, Helsingin pitäjä ja Uudenmaan kirkollinen järjestäytyminen 1400-luvun loppuun mennessä. Vantaan Pyhän Laurin kirkko. Sulkava 1994.
Anu Soikkeli, Suomen vanhat pappilat - menneisyyden tulevaisuus. Oulun yliopisto 2000.
Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
The stone church of Karjaa Pyhä Katariina, with its churchyard and bell towers, is a well-preserved medieval mother parish church environment. The parsonage has stood on its present site near the church since the early 15th century.
Karjaa church lies at the southern end of Kyrksjön, together with its parsonages on the hill on the eastern shore of the lake. Next to the church stands a log pitäjäntupa from the end of the 19th century.
The church is a typical south Finnish hall church. The nave is three-aisled and five-bay, with star vaults in the central aisle and simple groin vaults in the side aisles. The wall paintings in lime-wash, added at the time of the chancel arch, include a Credo series in which twelve apostles and prophets hold scrolls with texts. The medieval sculptures are a crucifix, Pyhä Birgitta, Pyhä Lauri, Pyhä Olavi and a standing Christ. The Baroque pulpit was donated in 1703. Five funeral hatchments date from the Great Power era. The church's fixed interior dates from the turn of the 20th century.
The bell tower, which ends in an onion dome and is of the south-west Finnish type, was completed in 1768 and built under the direction of master builder Anders Takolander. Its stone ground floor is medieval and served as a tithe barn. Two medieval church bells are still in use in the tower.
A gatehouse built in 1798 on the south side leads into the churchyard, which is enclosed by a stone wall. The gatehouse on the lake side is medieval and served as the gate for those arriving at the church by water. The stone wall was completed in the 1760s, and the churchyard was previously used as a burial ground.
The parsonage on the parkland-like Pappilanmäki hill is a typical Gustavian-period central-hall building with a mansard roof, completed in 1785-1791. Its present form was shaped by low wing buildings added in the early 20th century. The yard retains a second residential building and a grain granary from the turn of the 19th century. The pitäjäntupa was built in 1876.
A new cemetery was built between the church and the parsonage in the 2000s. With its structures, it has considerably altered the open, undeveloped landscape view.
Karjaa church and parsonage are part of the nationally significant landscape area of the Mustionjoki valley.
History
Karjaa is one of the old parishes of western Uusimaa and is first mentioned in documentary sources in 1326.
The oldest part of the church is the sacristy. The vaults belong to the same building phase as the nave, which is dated to the latter half of the 15th century. The windows were enlarged and the church interior was renovated at the turn of the 18th and 19th centuries. In the early 20th century the interior was renovated a second time. The medieval paintings were restored in 1935-1937. Following plans by architect Lars Rejström, the church was repaired in 1978-1979, when the medieval paintings were also conserved.
Church Hill functioned as a market place until the late 1790s, after which the market was moved to the Landsbro field. The church stables that once belonged to the landscape have been demolished.
Nearby in the register
- Hilding Ekelundin arkkitehtuuri Karjaalla (Hilding Ekelunds arkitektur i Karis)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Karjaan rautatieasema ympäristöineen (Karis järnvägsstation med omgivning)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Pohjan ruukkiympäristöt (Bruksmiljöerna i Pojo)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Grabbackan kartanolinnan raunio ja Gösbackavikenin viljelymaisema (Grabbacka adelsborgs ruin och Gösbackavikens odlingslandskap)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.