RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Koskenkylän ruukinalue (Forsby bruksområde)
Loviisa (Lovisa), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kartano, muinaisjäännös, puisto, ruukki, saha, tie, työväen asuintalo
- Character (as the agency lists it)
- taajama
- Municipality
- Loviisa (Lovisa)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.49924, 25.94533
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 889
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Bibliothèque nationale de France (Gallica)
The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Suuren rantatien varrelle Forsbynjoen alimman kosken rannoille sijoittunut Koskenkylän ruukinalue sahoineen, uudempine teollisuusrakennuksineen, puiston ympäröimine kartanoineen, konttoreineen ja työväenasuntoineen on yhä toimiva historiallinen teollisuusalue. Entinen saharakennus on ensimmäisiä tiili- ja betonirakenteisia sahoja Suomessa.
Ruukinkartanon jugendtyylinen, ruotsalaisen arkkitehti John Settergrenin 1907 suunnittelema päärakennus on arkkitehtuuriltaan merkittävimpiä jugendkauden kartanorakennuksia Suomessa. Kuutiomaiseen kaksikerroksiseen runkoon liittyy matala siipiosa ja kaarevapäätteinen torni. Rakennuksen puutarhan puoleinen julkisivu liittyy graniittikaiteilla rajattujen terassien välityksellä geometrisesti järjestettyyn puutarhaan, jota varten ovat suunnitelmia laatineet sekä Paul Olsson (1919, 1930) että Bengt Schalin (1934). Osana puistoa on korkea metsäinen mäki hautakappeleineen. Ruukin kirkon paikkaa osoittamaan on pystytetty muistokivi.
Forsbyn ruukinkatu muodostuu alueen halki kulkevasta Suuresta Rantatiestä, keskiaikaisperäisestä Turusta Viipuriin johtavasta maantiestä. Se on puustoineen yhtenäinen kokonaisuus huolimatta eri-ikäisestä rakennuskannasta.
Kosken länsirannalla ns. Kuninkaanmäellä ja vanhan maantien varrella on useita suuria työväenkasarmeja 1800- ja 1900-lukujen vaihteen tienoilta sekä eri-ikäisiä pienehköjä työväenasuntoja, joista vanhimmat ovat 1700-luvulta.
Yläruukista on säilynyt vain vähäisiä vasarapajojen ja voimakanavien raunioita ruukinalueen pohjoispuolella olevassa koskipaikassa.
Historia
Kreivi Lorenz Creutz sai luvan perustaa Forsbyn ruukin Forsbyn rälssisäterin maille Pernajaan vuonna 1682. Forsbyn Alaruukki oli ruukkitoiminnan varsinainen keskus. Vanhan ruukinpadon paikalla ollut tukeva, säännöllisistä lohkokivistä tehty pato purettiin osittain 1990-luvulla ja koski on palautettiin luonnontilaan.
Pikkuvihan aikana (1742-1743) Turun-Viipurin valtatien varrella sijaitseva ruukki kärsi huomattavia vahinkoja ja sen toiminta oli pysähdyksissä vuoteen 1746. Koskenkylän hopea mainitaan ensimmäisen kerran 1607, viimeisen kerran hopeaa louhittiin 1700-luvun puolivälissä.
Rautaruukin toiminta lakkasi 1828 ja 1870-luvulla aloitettiin sahatoiminta uudelleen. Saha, mylly ja useita muita rakennuksia paloi 1873, mutta ne rakennettiin uudelleen.
Vuonna 1682 perustetun Forsbyn ruukin yhteyteen rakennettiin ilmeisesti heti saha. Saha perustettiin virallisesti 1736. Porvoolaisen kauppaliikkeen harjoittaja Johan Askolin (1846-1912) hankki 1880 Forsbyn eli Koskenkylän entisen ruukinkartanon ja sahan. Turbiineilla toiminut Koskenkylän vesisaha purettiin 1913 ja korvattiin modernilla höyrysahalla. Kauppaneuvoksen elämäntyötä jatkoi Toiminimi Joh. Askolin, joka keskitti yhtiön toimintaa entisestään sahaukseen, vuodesta 1952 yksinomaan Isnäsin sahaan.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Forsby bruk ligger vid Stora strandvägen, vid nedersta forsen i Forsby å. Bruket med sågen, några nyare industribyggnader, den parkomgivna huvudbyggnaden, kontoret och arbetarbostäderna är ett alltjämt fungerande historiskt industriområde. Det tidigare sågverket hör till Finlands första sågar i tegel- och betongkonstruktion.
Brukets huvudbyggnad i jugendstil ritades av den svenska arkitekten John Settergren 1907. Arkitektoniskt hör byggnaden till våra främsta herrgårdsbyggnader från jugendperioden. Till den kubformade två våningar höga stommen hör en låg flygelbyggnad och ett mjukt avrundat torn. Trädgårdsfasaden förenar sig genom granitinramade terrasser med en geometriskt utformad trädgård. Planerna till trädgården ritades av Paul Olsson (1919, 1930) och av Bengt Schalin (1934). I parken ingår en hög skogbeklädd backe med ett gravkapell. En minnessten visar var brukets kyrka har stått.
Bruksgatan som löper igenom området är en del av Stora strandvägen, den medeltida landsväg som förband Åbo och Viborg. Bruksgatan och parken är en harmonisk helhet trots att byggbeståndet härstammar från olika tider.
På forsens västra strand, på den s.k. Kungsbacken och vid den gamla landsvägen, finns flera stora arbetarkaserner från sekelskiftet 1800/1900. Här finns också mindre arbetarbostäder från olika tider, de äldsta från 1700-talet.
Av Övre bruket återstår bara några ruiner av hammarsmedjorna och kraftverkskanalerna vid forsen norr om bruket.
Historia (på svenska)
Greve Lorentz Creutz fick privilegium för Forsby bruk på Forsby frälsesäteris marker i Pernå 1682. Forsbys Nedre bruk var verksamhetens egentliga centrum. Den stadigt byggda dammen av regelbundet formade stenblock på den gamla bruksdammens plats revs delvis på 1990-talet, och forsen återställdes i naturtillstånd.
Under lilla ofreden (1742–1743) led bruket som låg vid huvudvägen mellan Åbo och Viborg betydliga skador och verksamheten avstannade till 1746. Forsby silver nämns första gången 1607. Silverbrytningen upphörde i mitten av 1700-talet.
Järnbrukets verksamhet upphörde 1828, och på 1870-talet återupptogs sågverksamheten. Sågen, kvarnen och flera andra byggnader brann 1873 men byggdes upp på nytt.
Forsby grundades 1682, och uppenbarligen byggde man omedelbart en såg i anslutning till bruket. Sågen grundades officiellt 1736. År 1880 förvärvades Forsby gamla bruk och såg av affärsmannen Johan Askolin (1846–1912). Den turbindrivna vattensågen revs 1913 och ersattes med en modern ångsåg. Kommerserådets livsverk fortsattes av Firma Joh. Askolin, som ytterligare koncentrerade bolagets verksamhet till sågen och från och med 1952 enbart till Isnäs såg.
Further reading (as the agency lists it)
Eevert Laine, Suomen vuoritoimi 1809-1882. Historiallisia tutkimuksia XXXI;2. 1948.
T:mi Joh. Askolin 1865-1965.
Lauri Heiman, Kaksi kauppaneuvosta. Porvoo 1980.
Markku Kuisma, Kauppasahojen perustaminen Suomessa 1700-luvulla. Helsinki 1983.
Timo Kantonen, Satakunta sahaa Suomessa. Kulttuurihistorialisesti merkittäviä saharakennuksia ja -ympäristöjä. Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 18/1996.
Olle Sirén, Pernajan pitäjän historia keskiajalta 2000-luvulle. Pernajan kunta 2003.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Situated along the Suuri Rantatie, on the banks of the lowest rapids of Forsbynjoki, the Koskenkylä ironworks area, with its sawmills, newer industrial buildings, manors surrounded by a park, offices and workers' housing, is still a functioning historical industrial area. The former sawmill building is among the first brick and concrete sawmills in Finland.
The Ruukinkartano main building, a Jugend-style manor designed in 1907 by the Swedish architect John Settergren, is one of the most significant Jugend-period manor buildings in Finland. A low wing and a tower with a curved top are attached to the cubic two-storey main body. The garden-side façade is connected, via terraces bordered by granite balustrades, to a geometrically laid-out garden, for which plans were drawn up by Paul Olsson (1919, 1930) and Bengt Schalin (1934). As part of the park there is a high wooded hill with burial chapels. A memorial stone has been erected to mark the site of the ironworks church.
Forsby ruukinkatu consists of the Suuri Rantatie, a road of medieval origin leading from Turku to Viipuri, which runs through the area. With its trees, it forms a unified whole despite the buildings of different ages.
On the western bank of the rapids, on the so-called Kuninkaanmäki and along the old main road, there are several large workers' barracks from around the turn of the 19th and 20th centuries, as well as smaller workers' dwellings of various ages, the oldest of which are from the 18th century.
Only small ruins of hammer forges and power canals have survived from Yläruukki, at the rapids north of the ironworks area.
History
Count Lorenz Creutz received permission in 1682 to establish the Forsby ironworks on the lands of the Forsby rälssisäteri in Pernaja. Forsby Alaruukki was the main centre of ironworks activity. The sturdy dam of regular ashlar blocks that stood on the site of the old ironworks dam was partly demolished in the 1990s, and the rapids were restored to their natural state.
During the Lesser Wrath (1742-1743), the ironworks, located along the Turun-Viipurin valtatie, suffered considerable damage, and its operations were at a standstill until 1746. The silver of Koskenkylä is first mentioned in 1607, and silver was last mined in the mid-18th century.
The ironworks operations ceased in 1828, and sawmill operations were restarted in the 1870s. The sawmill, mill and several other buildings burned in 1873, but they were rebuilt.
A sawmill was evidently built immediately alongside the Forsby ironworks, which was established in 1682. The sawmill was officially established in 1736. Johan Askolin (1846-1912), an operator of a Porvoo trading firm, acquired the former ironworks manor and sawmill of Forsby, i.e. Koskenkylä, in 1880. The Koskenkylä water sawmill, which operated with turbines, was demolished in 1913 and replaced by a modern steam sawmill. The commercial counsellor's life's work was continued by Toiminimi Joh. Askolin, which further concentrated the company's activities on sawing, and from 1952 exclusively on the Isnäs sawmill.
Nearby in the register
- Tervikin kartano (Tervik gård)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
- Malmgårdin kartano (Malmgård)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.