TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Laamannintalo ja Östensön koulukoti (Lagmansgården och Östensö skolhem)

Pedersöre, Pohjanmaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
oppilaitos, talonpoikaistalo
Character (as the agency lists it)
kulttuurimaisema
Municipality
Pedersöre
Region
Pohjanmaa
Country
Finland
Coordinates
63.62360, 22.79726
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
4592

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Östensön laamannintalo vuodelta 1778 on maamme vanhimpia säilyneitä tuomarin virkataloja. Virkatalon maille 1902 perustettu Östensön entinen orpokoti on varhaisia yksityisen hyväntekeväisyysliikkeen sosiaalisia laitoksia. Koulukodin rakennuskanta kuvastaa valtion lastenhuollon rakennusperinnettä ja siinä näkyy virkatalo- ja laitosrakentamisen historiallinen jatkuvuus 1700-luvulta toiseen maailmansotaan asti.

Östensö on yksi kuudesta valtion koulukodista. Purmojoen varrella sijaitsevan koulukodin vanhin rakennus on 1778 valmistunut entinen laamannin virkatalo, kaksikerroksisen pohjalaistalo, jonka toinen kerros perustuu rakentamisaikana suosittuun karoliinisen pohjakaavaan. Koulutoimintaa varten 1910-1914 valmistuneet, lääninarkkitehti Alfred Wilhelm Stenforsin suunnittelemat rakennukset ovat yksikerroksinen koulurakennus, aumakattoinen navetta, talli sekä joukko ulkorakennuksia. Pihapiirin eteläpuolella on arkkitehti Martti Välikankaan suunnittelema kolmikerroksinen rapattu oppilasasuntola vuodelta 1938.

Ruotsin vallan vakiintuessa keskiajalla Suomesta muodostettiin yksi laamannikunta, joka jaettiin kahteen osaan 1435 ja edelleen viiteen osaan 1776. Tuolloin perustetun Vaasan ja Oulun laamannikunnan laamanniksi nimitettiin Gustaf Idman, joka sai virkatilakseen Isakaksen 1/4 manttaalin kruununtilan Östensön kylästä Pedersörestä.

Laamanni Idman rakennutti Östensön tilalle päärakennuksen talousrakennuksineen 1778. Rakennuksessa oli päätetty pitää laamanninoikeuden istuntoja, joten se rakennettiin kookkaaksi ja näyttäväksi. Idmanin laamannikauden jälkeen talo oli ajoittain asumaton. Laamanninoikeus, joka toimi oikeushierarkiassa käräjäoikeuden ja hovioikeuden välissä, lakkautettiin Suomessa 1868. Viimeisenä Vaasan ja Oulun laamannina toimi H.G. Aminoff 1859-1868, minkä jälkeen tilaa vuokrattiin.

Yhdistys turvattomien lasten kasvattamiseksi Suomessa (Föreningen för värnlösa barns uppfostran i Finland) vuokrasi Östensön tilan päärakennuksen, puutarhan ja osan talousrakennuksista 1902 ja perusti Östensöhön koulun, joka sai nimekseen Vaasan läänin kotikoulu (Vasa läns hemskola). Laamannintalo toimi laitoksen päärakennuksena vuoteen 1938. Laitos siirtyi valtiolle 1910 ja muuttui poikien turvakodiksi, jonka koulurakennus valmistui 1912. 1910-1920-luvulla tilalle rakennettiin useita talousrakennuksia. Asuntolarakennus Storgården valmistui 1938.

Östensön turvakodista tuli koulukoti (Östensö skolhem) 1947. Storgården korjattiin 1979-1980 ja vanha laamannintalo osin entistävin tavoittein 1984. Nimi muuttui Lagmansgårdeniksi 1988 ja VBU-center/ Lagmansgårdeniksi 1990-luvulla.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Lagmansgården i Östensö från år 1778 är ett av de äldsta bevarade lagmansboställena i vårt land. Östensö forna barnhem, som inrättades på boställets marker 1902, hör till de första sociala inrättningarna som grundats av en privat välgörenhetsrörelse. Skolhemmets byggnadsbestånd speglar byggnadstraditionen inom det statliga barnskyddet och även den historiska kontinuiteten i byggandet av tjänstebostäder och inrättningar från 1700-talet till andra världskriget.

Östensö är ett av de sex statliga skolhemmen. Den forna lagmansgården, belägen vid Purmo å, är skolhemmets äldsta byggnad, som uppfördes år 1778. Lagmansgården som till stilen liknar en österbottnisk bondgård har två våningar. Andra våningen bygger på den karolinska grundplanen som var populär vid den tid då huset byggdes. De hus som var avsedda för skolverksamhet byggdes 1910-1914 och ritades av länsarkitekten Alfred Wilhelm Stenfors. De består av ett skolhus i en våning, en ladugård med valmat tak, ett stall samt en grupp uthus. På södra sidan om gårdsplanen finns ett elevhem som är rappat och har tre våningar. Huset är från år 1938 och har ritats av arkitekt Martti Välikangas.

På medeltiden då det svenska herraväldet stabiliserades, blev Finland en enda lagsaga, som år 1435 delades i två delar och år 1776 i fem delar. Till lagman över Vasa och Uleåborgs lagsaga, som då grundades, utnämndes Gustaf Idman. Som tjänsteboställe fick han Isakas kronohemman på ¼ mantal i byn Östensö i Pedersöre.

Lagman Idman lät bygga en huvudbyggnad med ekonomibyggnader på Östensö hemman år 1778. Avsikten var att lagmansting skulle hållas i byggnaden och den blev därför stor och präktig. Efter Idmans lagmansperiod stod huset tidvis obebott då tjänsteinnehavarna utövade andra uppgifter. Lagmansrätten, som var ett mellanstadium mellan tingsrätten och hovrätten, upphävdes i Finland år 1868. Den sista lagmannen i Vasa och Uleåborg var H. G. Aminoff åren 1859-1868, varefter gården hyrdes ut.

Föreningen för värnlösa barns uppfostran i Finland hyrde år 1902 Östensö gårdens huvudbyggnad, trädgård och en del av ekonomibyggnaderna och grundade en skola, som bar namnet Vasa läns hemskola. Lagmansgården tjänade som inrättningens huvudbyggnad fram till år 1938. Skolan övergick till staten år 1910 och blev ett skyddshem för pojkar. Skyddshemmets skolbyggnad stod färdig år 1912. På 1910-1920-talen uppfördes flera ekonomibyggnader på gården. Internatet Storgården stod färdigt år 1938.

Östensö skyddshem blev ett skolhem år 1947. Storgården renoverades 1979-1980 och den gamla lagmansgården restaurerades 1984. Namnet ändrades år 1988 till Lagmansgården och på 1990-talet till VBU-center/Lagmansgården.

K.V. Åkerblom, Pedersöre storsockens historia del I. 1950.

Bror Åkerblom, Pedersöre historia 3, 1865-1965. Pedersöre kommun 1971.

Evald Stenman, Lagmansgården i Östensö 200 år. Jakobstads Tidnings Jul- och Hembygdsbilaga. Pedersöre. 1978.

Hembygdsinventering i Östensö by i Pedersöre. Från vaggan till graven IV. Rapporter från Pedersöre Medborgarinstitut. Nr 22/1987.

Susann Sjöström, Kronan. Vårt skolhem i hundra år. VBU-center / Lagmansgården, 2002.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

Östensö laamannintalo, built in 1778, is one of the oldest surviving judges' official residences in Finland. The Östensö former orphanage, founded in 1902 on the land of the official residence, is one of the early social institutions of the private charity movement. The building stock of the residential school reflects the built heritage of state child welfare, and it shows the historical continuity of official residence and institutional construction from the 18th century until the Second World War.

Östensö is one of six state residential schools. The oldest building of the residential school, located along the Purmojoki river, is the former laamanni's official residence completed in 1778, a two-storey Ostrobothnian house, the upper floor of which is based on the Carolean floor plan popular at the time of construction. The buildings completed for school use in 1910-1914, designed by provincial architect Alfred Wilhelm Stenfors, are a single-storey school building, a hip-roofed cowshed, a stable and a number of outbuildings. On the south side of the courtyard is a three-storey rendered pupils' dormitory from 1938, designed by architect Martti Välikangas.

When Swedish rule became established in the Middle Ages, Finland was formed into a single laamannikunta, which was divided into two parts in 1435 and further into five parts in 1776. Gustaf Idman was appointed laamanni of the Vaasa and Oulu laamannikunta, established at that time, and his official residence was the crown holding Isakas, a 1/4 mantal, in the village of Östensö in Pedersöre.

Laamanni Idman had the main building with its outbuildings built on the Östensö holding in 1778. It had been decided that laamanninoikeus sessions would be held in the building, so it was built large and impressive. After Idman's term as laamanni, the house was at times unoccupied. The laamanninoikeus, which in the judicial hierarchy ranked between the district court and the court of appeal, was abolished in Finland in 1868. The last laamanni of Vaasa and Oulu was H.G. Aminoff, 1859-1868, after which the property was leased out.

The Föreningen för värnlösa barns uppfostran i Finland (Association for the Upbringing of Destitute Children in Finland) leased the main building, the garden and part of the outbuildings of the Östensö holding in 1902 and founded the Östensö school, which was named Vaasan läänin kotikoulu (Vasa läns hemskola). The Laamannintalo served as the main building of the institution until 1938. The institution passed to the state in 1910 and became a boys' turvakoti, whose school building was completed in 1912. In the 1910s and 1920s several outbuildings were built on the property. The dormitory building Storgården was completed in 1938.

In 1947 the Östensö turvakoti became a koulukoti (Östensö skolhem). Storgården was renovated in 1979-1980, and the old laamannintalo was partly restored in 1984 according to restoration aims. The name changed to Lagmansgården in 1988 and to VBU-center/Lagmansgården in the 1990s.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map