RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Uudenkaarlepyyn historiallinen keskusta (Nykarleby historiska stadskärna)
Uusikaarlepyy (Nykarleby), Pohjanmaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kaava-alue, katutila, kaupungin asuintalo, kirkko, koulu, silta
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Uusikaarlepyy (Nykarleby)
- Region
- Pohjanmaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 63.52259, 22.52796
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1715
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Uusikaarlepyy on yksi Pohjanmaalle 1600-luvun alussa merkantilismin vaikutuksesta perustetuista rannikkokaupungeista. Omaleimaista kaupunkikuvaa hallitsee joen rantaan 1700-luvun alussa rakennettu puukirkko. Historiallinen kaupunkirakenne kirkon ympäristössä on peräisin kahdesta eri rakennusvaiheesta. Kirkon eteläpuolen puutalot ovat 1858 kaupunkipaloa edeltävältä ajalta ja pohjoispuoliset ruutukaavakorttelit palon jälkeiseltä ajalta.
Uudenkaarlepyyn kirkko joen itärannalla, joen yli vievän sillan päässä, on pohjamuodoltaan pitkäkirkko. Länsipäässä on torni, vesikatto on jyrkästi nouseva ja aumattu. Kirkkosali on koristeltu runsailla maalauksilla (Daniel Hjulström, 1749-1751). Arvokas esineistö kuvastaa monipuolisella tavalla kaupungin porvariston ihanteita kotikirkkonsa kaunistamisessa. Suomen vanhimpiin kuuluvat 8-äänikertaiset urut on rakentanut Anders Telin vuonna 1768. Kirkon ulkoseinien empiretyylinen vaakalaudoitus pilastereineen on 1800-luvun puolivälistä. Pohjalainen renessanssitapuli on rakennettu 1702.
Kirkon pohjoispuolella on yhtenäinen puurakennusten korttelialue. Pankki- ja Lybeckinkadun rajaama alue on rakentunut vuoden 1858 palossa tuhoutuneen kaupungin tilalle. Ruutukaava-alueen porvaristontit ovat suurikokoiset ja niiden asuintalot ja ulkorakennukset ovat pääosin 1860- ja 1870-luvuilta. Yksikerroksiset asuinrakennukset edustavat hillittyä, niukkaeleistä klassista muotokieltä. Tontit on rajattu leveästä ja matalasta katutilasta umpiaidoilla ja porteilla.
Kaupunkipalosta säästynyt puutaloalue on Uudenkaarlepyyn vanhinta kaupunkirakennetta. Alueella sijaitsee Pietari Brahen 1641 perustaman triviaalikoulun rakennus. Rakennuksen länsisiipi, jossa on mm. kaupungin raatihuone, on rakennettu 1800-luvun puolivälissä.
Kaupunkia halkaisevaa jokimaisemaa hallitsee Uudenkaarlepyyn 1926 rakennettu voimalaitos. Joen patoamisesta johtuva vedenpinnan nousu ja uuden rantapuistikon rakentaminen ovat muuttaneet kaupungin joenpuoleista ilmettä.
Historia
Uusikaarlepyy perustettiin 1620 vanhan kauppapaikan läheisyyteen Lapuanjoen kahden viimeisen kosken varrelle. Kaupunki tuhoutui pahoin tulipalossa 1858, lukuun ottamatta kaupungin eteläisintä osaa. Myös joen länsipuolelle rakennetut korttelit ”Nystan” säästyivät liekeiltä. Uudenkaarlepyyn uuden, ajanmukaisen ja paloturvallisen ruutuasemakaavan laati arkkitehti C.A. Edelfelt.
Uudenkaarlepyyn kirkko rakennettiin 1708. Lattiarakenteisiin käytettiin 1607-1610 rakennetun seurakunnan ensimmäisen kirkon maalauksin varustettuja seinähirsiä sekä vesikaton aluslaudoitukseen holvilautoja. Tornin päätteen teki vöyriläinen rakennusmestari Johan Knubb 1730. Jacob Rijf valmisti kirkkoon uudet ovet ja ikkunat 1803-1804.
Kirkko ja tapuli sekä ent. triviaalikouluntontti ja muutama asuinrakennus pelastuivat suuresta kaupunkipalosta 1858. Arkkitehti Rafael Blomstedtin suunnittelema, 1928-1929 toteutettu restaurointi oli ensimmäisiä puukirkkojen antikvaaris-esteettisiä kunnostuksia Suomessa. Maalaukset konservoitiin 1963 ja valaistus uusittiin 1992.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Nykarleby är en av de Österbottniska kuststäder som grundades under inflytande av merkantilismen i början av 1600-talet. Den särpräglade stadsbilden i Nykarleby domineras av stadens träkyrka som byggdes i början av 1700-talet vid Lappå ås strand. Den historiska stadsstrukturen i kyrkans omgivning härstammar från två olika byggnadsskeden. Trähusen söder om kyrkan är från tiden före stadsbranden 1858 och kvarteren i området med rutnätsplan är från tiden efter branden.
Nykarleby kyrka på ås östra strand, vid ändan av älvbron, är till sin bottenplan en långkyrka. Vid västra gaveln har den ett torn, taket är brant och valmat. Kyrksalen är dekorerad med talrika målningar (Daniel Hjulström, 1749-1751). Den värdefulla samlingen föremål avspeglar på ett mångsidigt sätt de ideal stadens borgare hade då det gällde att försköna hemkyrkan. Den gamla orgeln med sina åtta stämmor är en av de äldsta i vårt land och byggdes av Anders Telin år 1768. Den liggande brädfodringen på kyrkans ytterväggar med tillhörande pilastrar i empirestil härstammar från mitten av 1800-talet. Den österbottniska klockstapeln i renässansstil uppfördes år 1702.
Norr om kyrkan finns ett enhetligt trähusområde. Området som avgränsas av Bank- och Lybecksgatan har byggts efter att staden förstördes i en brand. Tomterna i rutplansområdet är stora och bostadshusen och uthusen är i huvudsak från 1860- och 1870-talen. Bostadshusen i en våning företräder ett återhållsamt, sparsamt, klassiskt formspråk. Tomterna avgränsas av ett brett och lågt gaturum med slutna plank och portar.
Trähusområdet som skonades i branden representerar den äldsta stadsstrukturen. På området ligger den byggnad som uppfördes för trivialskolan som Per Brahe hade grundat år 1641. Byggnadens västra flygel, som bl.a. inhyser stadens rådhus, är uppförd i mitten av 1800-talet.
Landskapet vid älven, som flyter genom staden, domineras av ett kraftverk som byggdes år 1926. Höjningen av vattennivån i ån och anläggandet av en ny strandpark har förändrat stadsbilden mot ån.
Historia (på svenska)
Nykarleby grundades år 1620 i närheten av en gammal handelsplats vid de två nedersta forsarna i Lappo å. Staden förstördes illa i en brand år 1858, med undantag av den södra stadsdelen. Även ”Nystan” på västra sidan av älven förskonades från branden. Nykarlebys nya, moderna och brandsäkra rutnätsplan uppgjordes av arkitekt C. A. Edelfelt.
Nykarleby kyrka byggdes år 1708. Till golvkonstruktionerna utnyttjades timmerstockar försedda med målningar från väggarna till församlingens första kyrka som uppfördes åren 1607-1610 och som underlag till yttertaket användes bräder från den gamla kyrkans trävalv. Tornspetsen byggdes år 1730 av byggmästare Johan Knubb från Vörå. Jakob Rijf gjorde nya dörrar och fönster till kyrkan åren 1803-1804.
Kyrkan och klockstapeln, samt trivialskoltomten och ett fåtal bostadshus skonades i den stora branden år 1858. Restaureringen av kyrkan åren 1928-1929 enligt ritningar av arkitekt Rafael Blomstedt var en av de första antikvarisk-estetiska restaureringarna av träkyrkor i Finland. Målningarna konserverades år 1963 och belysningen förnyades år 1992.
Further reading (as the agency lists it)
Zachris Topelius, Finland framstäldt i teckningar 1845.
Erik Birck, Nykarleby stads historia del II. Jakobstad 1980. Nykarlebyvyer: http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/birck/ii/inneh_ii.htm (haettu 1.2.2019).
Erik Birck, Nykarleby stads historia del III. Jakobstad 1988. Nykarlebyvyer: http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/birck/iii/inneh_iii.htm (haettu 1.2.2019).
Trästäder i Finland; Stadsplanering i finska trästäder. Den nordiska trästaden 12. 1972.
Svenska Österbottens historia IV. Vasa 1983.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Lars Pettersson, Kirkkojen rakentaminen 1800-luvun alkuvuosikymmenille. Ars Suomen taide 4. Keuruu 1989.
Juhani Martikainen, Orglar i Finland från tiden 1600-1800 - deras byggare, historia, konstruktion och stil. Studia Musica 7. Sibelius Akademien 1997.
Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Uusikaarlepyy is one of the coastal towns founded in Ostrobothnia at the beginning of the 17th century under the influence of mercantilism. Its distinctive townscape is dominated by a wooden church built on the river bank in the early 18th century. The historic urban structure around the church dates from two different building phases. The wooden houses to the south of the church date from the period before the town fire of 1858, and the grid-plan blocks to the north from the period after the fire.
Uudenkaarlepyy church, on the east bank of the river at the end of the bridge that crosses the river, is a pitkäkirkko, a long-plan church. A tower stands at the west end, and the roof is steeply rising and hipped. The nave is richly decorated with paintings (Daniel Hjulström, 1749-1751). The valuable furnishings reflect in varied ways the ideals of the town's burghers in adorning their home church. One of Finland's oldest eight-stop organs was built by Anders Telin in 1768. The Empire-style horizontal boarding of the church's exterior walls, with its pilasters, dates from the mid-19th century. The Ostrobothnian Renaissance bell tower was built in 1702.
To the north of the church is a uniform block of wooden buildings. The area bounded by Pankki- ja Lybeckinkatu has been built on the site of the town destroyed in the fire of 1858. The burgher plots in the grid-plan area are large, and their residential houses and outbuildings date mainly from the 1860s and 1870s. The single-storey residential buildings represent a restrained, sparsely ornamented classical idiom. The plots are separated from the wide, shallow street space by solid fences and gates.
The wooden-house area that survived the town fire is the oldest urban fabric of Uudenkaarlepyy. In this area stands the building of the trivial school founded by Pietari Brahe in 1641. The west wing of the building, which houses, among other things, the town hall, was built in the mid-19th century.
The river landscape that divides the town is dominated by the power station built in 1926 in Uudenkaarlepyy. The rise in water level caused by damming the river and the construction of a new riverside promenade have changed the river-facing appearance of the town.
History
Uusikaarlepyy was founded in 1620 near an old trading place, on the banks of the last two rapids of the Lapuanjoki river. The town was severely destroyed by fire in 1858, except for its southernmost part. The blocks built on the west bank of the river, known as ”Nysta”, also escaped the flames. The new, up-to-date and fire-safe grid plan of Uudenkaarlepyy was drawn up by architect C.A. Edelfelt.
Uudenkaarlepyy church was built in 1708. Wall logs decorated with paintings from the parish's first church, built 1607-1610, were used in the floor structures, and holvilautoja were used for the roof sheathing underlay. The top of the tower was made in 1730 by Johan Knubb, a master builder from Vöyri. Jacob Rijf made new doors and windows for the church in 1803-1804.
The church and bell tower, together with the former trivial school plot and a few residential buildings, survived the great town fire of 1858. The restoration designed by architect Rafael Blomstedt and carried out in 1928-1929 was one of the first antiquarian-aesthetic restorations of wooden churches in Finland. The paintings were conserved in 1963 and the lighting was renewed in 1992.
Nearby in the register
- Uudenkaarlepyyn seminaari ja Seminaarikatu (Seminariet och Seminariegatan i Nykarleby)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
- Topeliuksen lapsuudenkoti Kuddnäs (Topelius barndomshem Kuddnäs)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristöunder 1 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.