RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Vanha Vaasa ja Mustasaaren kirkko (Gamla Vasa och Korsholms kyrka)
Vaasa (Vasa), Pohjanmaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kaava-alue, kaupungin asuintalo, kirkko, muinaisjäännös, muu hallintorakennus, pappila, puisto, sairaala, parantola
- Character (as the agency lists it)
- kaupunki
- Municipality
- Vaasa (Vasa)
- Region
- Pohjanmaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 63.07130, 21.72255
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1713
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Pohjanmaan vanhimpiin lukeutuvalle satama- ja kauppapaikalle rakennettu Korsholman linna ja sen viereen syntynyt Vanha Vaasan kaupunki on toiminut Pohjanmaan hallinnollisena keskuksena 1300-luvulta vuoden 1852 kaupunkipaloon. Hallinnollisesta asemasta kertovat keskiaikaisen linnan paikka muistomerkkeineen, keskiaikaisen Pyhän Marian kirkon rauniot, entinen hovioikeuden talo sekä entinen läänin lasaretti. Mustasaaren kirkoksi muutettu Vaasan hovioikeuden talo on Suomenlinnan ohella maamme merkittävin 1700-luvun julkinen rakennushanke.
Vanhan Vaasan alueen katu- ja korttelirakenne periytyy 1600-luvun puolivälissä laaditusta ruutukaavasta. Alueen asuinrakennukset ovat pääosin 1930-1950 -luvuilta. Ainoa 1852 palosta säästynyt kivinen kauppiastalo on Vanhan Vaasan pääkadun eli Kauppiaskadun varrella sijainnut kaksikerroksinen Falanderin eli Wasastjernan talo vuodelta 1782. Kauppiaskadun varrella olleen raatihuoneen torin laidalla ovat keskiaikaisen Mustasaaren Pyhän Marian kirkon ja tapulin sekä Vaasan triviaalikoulun rauniot. Kirkon keskiaikainen osa käsittää runkohuoneen läntisen ristivarren. Kirkon vieressä on 1671 rakennetun kellotapulin harmaakivinen makasiinina toiminut pohjakerros. Kirkon rauniota on kunnostettu lukuisia kertoja 1910-luvulta lähtien. Tapulin raunio on katettu 1992.
Vanhan Vaasan ruutukaava-alueen eteläpuolella on entinen hovioikeuden talo, joka on kaupunkipalon 1852 jälkeen muutettu Mustasaaren kirkoksi. Varhaiskustavilaisessa mansardikattoisessa rakennuksessa on kolossaalipilasterein varustettu keskirisalliitti. Hovioikeuden puisto periytyy rakennuksen valmistumisajalta. Hovioikeuden talon itäpuolella on hovioikeuden presidentin puutarha lammikoineen ja kivimuureineen. Puistossa eteläisen tulliportin luona on myös pieni klassisistinen päävartiorakennus, joka alkuaan sijaitsi torin reunalla. Hovioikeuden talolta lähtevä puukujanne johtaa Korsholman linnan paikalla olevalle kumpareelle, jossa on 1700-luvulla sijainnut maaherran residenssi. Vanhan Vaasan lehmuskuja on Suomen vanhin julkisessa käytössä oleva puistokatu.
Vanhan Vaasan satama on alkujaan sijainnut kaupungin länsipuolella. Nyt jo maatuneen Hästholmenin sataman paikkaa ja Vanhaa Vaasaa yhdistää kanaali. Kanaalin suulla on jäännöksiä Krimin sodan aikaisista pattereista.
Vanhan Vaasan pappila eli Hagan pappila sijaitsee 1600-luvun loppupuolelta periytyvällä paikallaan kaupungin pohjoispuolella. Kaupunkipalolta säästynyt päärakennus on rakennettu 1782 ja sitä on jatkettu 1804.
Vanhan Vaasan historiallisiin rakennuksiin kuuluu myös vanha läänin lasaretti, nykyinen Mustasaaren sairaala, kaupunkialueen länsipuolella. Alueella on empirekauden lääninsairaala ja sen pihapiirin konttori- ja talousrakennus sekä 1890-luvun sielullisesti sairaiden vastaanottolaitos. Yhtenäinen sairaalan rakennusryhmä on osa autonomian ajan alussa organisoitua lääninsairaalaverkkoa.
Historia
Mustasaaren kaupunki perustettiin 1606 Korsholman linnan ja kirkon väliselle alueelle. Kaupungin nimi muutettiin Vaasaksi 1612. Korsholman linna oli rakennettu 1300-luvun lopulla, Mustasaaren Neitsyt Marialle pyhitetty harmaakivikirkko puolestaan todennäköisesti 1500-luvun alussa. Kirkko oli yksi merkittävimmistä Pohjanmaan keskiajan kirkoista ja seurakunta käsitti koko Etelä-Pohjanmaan.
Vaasan kaupunkialueesta on olemassa kaksi 1600-luvun puolivälin kaupunkimittausta. Tuolloin kaupunki sai ensimmäiset ruutukaavaan perustuvat asemakaavat. 1700-luvun luotettavat, kaupunkimittauksiin perustuvat kartat ovat vuosilta 1750 ja 1782–1783.
1700-luvun alkuun mennessä kaupunkirakenne oli muotoutunut lähes kaavan mukaiseksi. Keskiaikaisen kirkon eteläpuolella oli tori, jonka itäpuolelle muodostui kaupungin hallinnollinen keskus. Triviaalikoulu valmistui 1691 raatihuoneen torin laitaan. Korsholman linnan alueella sijaitsi 1700-luvulla maaherran residenssi. Linnan keskiaikaiset rakenteet tuhoutuivat 1500- ja 1600-luvun rakennustöissä sekä 1851, jolloin maastoa madallettiin uutta maaherran virkataloa rakennettaessa. Kiviristi pystytettiin linnan paikalle 1894.
Kustaa III:n hallintokaudella 1776 perustettiin Vaasan hovioikeus, jonka rakennuksen suunnitteli yli-intendentti Carl Fredrik Adelcrantz. Rakennus valmistui 1785. Sen rakentamista valvomaan Tukholmasta saapunut rakennusmestari John Elfström suunnitteli Vaasassa ollessaan myös useita ympäristön kirkkoja. Hovioikeudenpuistikon suunnitteli C.F. Adlercrantz 1776 ja puiden istuttaminen aloitettiin 1781. Alkuperäiset haavat korvattiin lehmuksilla 1836–1842.
Satama sijaitsi vajaan kahden kilometrin päässä kaupungista länteen, Hästholmenin saaren länsirannalla. Maannousun myötä mataloituneeseen satamaan kaivettiin kanaali 1838-1845. Ulkosatama siirrettiin Palosaareen 1790-luvulla.
Vaasa tuhoutui täydellisesti tulipalossa 1852, minkä jälkeen se päätettiin siirtää uudelle paikalle meren rannalle. Mustasaaren keskiaikainen kirkko, jota oli laajennettu 1600-luvulla ja 1700-luvun aikana, vaurioitui palossa ja jäi raunioitumaan. Hovioikeuden talo säilyi palossa ja muutettiin kirkoksi lääninarkkitehti C.A. Setterbergin suunnitelmien mukaan 1862-1863 rakennusmestari Erik Kuorikosken johdolla. Pääjulkisivun eteen rakennettiin samalla korkea kellotorni. Myös lehmuskuja säästyi palolta.
Vaasan lääninsairaalan piirustukset laati C.L. Engel ja 130 vuodepaikan sairaala oli valmis 1844. Th. Granstedt suunnitteli 1882 tehdyt lisäykset. Lääninsairaala siirrettiin 1931 Seinäjoelle ja Mustasaaressa aloitti toimintansa psykiatrinen hoito- ja tutkimuslaitos 1939.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Korsholms slott, som uppfördes på en av Österbottens äldsta hamn- och handelsplatser, och staden Vasa, som uppstod invid slottet, har fungerat som administrativt centrum för Österbotten från 1300-talet fram till stadens brand 1852. Om den administrativa ställningen vittnar platsen för det medeltida slottet med sitt minnesmärke, ruinerna efter den medeltida Sankt Maria kyrka, det före detta hovrättshuset samt det tidigare länslasarettet. Vasa hovrättshus, ombyggt till Korsholms kyrka, tillhör jämte Sveaborg vårt lands mest betydande offentliga byggnadsverk från 1700-talet.
Gatu- och kvartersstrukturen i den gamla staden Vasa går tillbaka på rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Områdets bostadshus är huvudsakligen från 1930-1950-talen. Det enda stenhuset, som förskonades från elden vid branden 1852, är Falanders, dvs. Wasastjernas hus i två plan från 1782, som ligger vid huvudgatan i Gamla Vasa, dvs. Köpmansgatan. Vid radhustorget invid Köpmansgatan står ruinerna efter Korsholms medeltida Sankt Maria kyrka och klockstapel samt stenfoten efter Vasa trivialskola. Kyrkans medeltida del omfattar bönehusets västra korsarm. Invid kyrkan står den 1671 uppförda klockstapeln i gråsten, vars bottenvåning fungerat som magasin. Kyrkans ruiner har restaurerats ett flertal gånger från 1910-talet framåt. Klockstapeln försågs med tak 1992.
På södra sidan om Gamla Vasa rutnätsplan står det tidigare hovrättshuset, som efter stadens brand 1852 byggdes om till Korsholms kyrka. Den tidiggustavianska byggnaden med mansardtak har mittrisalit med kolossalpilastrar. Hovrättsparken går tillbaka till den tid när byggnaden uppfördes. Öster om hovrättshuset finns hovrättspresidentens trädgård med damm och stenmurar. Vid parkens södra tullport finns också en liten klassicistisk högvaktsbyggnad, som ursprungligen stod invid torget. Den från hovrättshuset utgående allén leder till den kulle, där Korsholms slott låg och där landshövdingens residens fanns på 1700-talet. Lindallén i Gamla Vasa är Finlands äldsta i officiellt bruk varande esplanad.
Vasa stads gamla hamn har ursprungligen legat väster om staden. En kanal förenar den nu redan uttorkade hamnen på Hästholmen med Gamla Vasa. Vid kanalens mynning finns lämningar efter skansverk från Krimkrigets tid.
Gamla Vasa prästgård, d.v.s. Haga prästgård, ligger på stadens norra sida på en plats med anor från slutet av 1600-talet. Den från branden skonade huvudbyggnaden uppfördes 1782 och förlängdes 1804.
Till Gamla Vasa historiska byggnader hör också det gamla länslasarettet, nuvarande Korsholms sjukhus, väster om staden. På området finns länssjukhuset i empirestil och sjukhusets kontors- och ekonomibyggnad samt mottagningsanstalt för själsligt sjuka. Sjukhusets enhetliga byggnadskomplex utgör en del av det organiserade nätet av länssjukhus från början av den autonoma tiden.
Historia (på svenska)
Mustasaari stad grundades 1606 på området mellan Korsholms slott och kyrkan. Staden bytte namn till Vasa år 1612. Korsholms slott anlades under slutet av 1300-talet, Mustasaari stenkyrka helgad åt Jungfru Maria härstammar sannolikt från början av 1500-talet. Kyrkan var en av de mest betydande av de österbottniska medeltidskyrkorna och församlingen omfattade hela södra Österbotten.
Över Vasa stadsområde finns två bevarade stadsmätningar från mitten av 1600-talet. Då fick staden sin rutnätsplan. De tillförlitliga på stadsmätning baserade 1700-talskartorna är från åren 1750 och 1782-1783.
I och med 1700-talets början hade stadsstrukturen nästan helt tagit form i enlighet med planen. Söder om den medeltida kyrkan låg torget, på vars östra sida stadens administrativa centrum hade bildats. Trivialskolan färdigställdes 1691 invid rådhustorget. Landshövdingens residens låg på 1700-talet på Korsholms slottskulle. Slottets medeltida strukturer förstördes under byggnationen på 1500- och 1600-talet samt 1851, när toppen på kullens sänktes vid anläggningen av en ny tjänstebostad för landshövdingen. Stenkorset på toppen av slottskullen restes år 1894.
Under Gustav III:s regeringstid grundades år 1776 Vasa hovrätt och hovrättshuset ritades av över-intendent Carl Fredrik Adlercrantz. Byggnaden färdigställdes 1785. Byggmästare Johan Elfström, som anlänt från Stockholm för att övervaka byggandet, ritade under sin vistelse i Vasa också ett flertal kyrkor i omgivningen. Hovrättsesplanaden planerades av C.F. Adlercrantz 1776 och trädplanteringen inleddes 1781. De ursprungliga asparna ersattes med lindar åren 1836-1842.
Hamnen låg knappt två kilometer västerut från staden, på Hästholmens västra strand. En kanal grävdes under åren 1838-1845 till hamnen, som uppgrundats till följd av landhöjningen. Uthamnen flyttades till Brändö på 1790-talet.
Vasa ödelades totalt i en brand år 1852, varefter man beslöt att flytta staden till en ny plats vid kusten. Mustasaari medeltida kyrka, som hade tillbyggts under 1600-talet och 1700-talet, skadades i branden och lämnades att förfalla. Hovrättshuset undkom branden och byggdes om till kyrka enligt ritningar av arkitekt C.A. Setterberg åren 1862-1863 under ledning av byggmästare Erik Kuorikoski. Framför huvudfasaden byggdes samtidigt ett högt kyrktorn. Även lindallén undgick branden.
Vasa länslasaretts ritningar uppgjordes av C.L. Engel och sjukhuset med 130 bäddplatser stod färdigt 1844. Th. Granstedt planerade de år 1882 färdigställda tillbyggnaderna. Länslasarettet flyttades till Seinäjoki 1931 och i Korsholm inledde en psykiatrisk vård och forskningsanstalt sin verksamhet 1939.
Further reading (as the agency lists it)
Armas Luukko, Vaasan historia 1. 1971.
Mirjam Lehtikanto, Vaasan hovioikeuden toimitilat. Vaasan hovioikeus 1776-1976. Vaasa 1976.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Vaasan kaupungin rakennusperinneselvitys, Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto 1986.
Lena Spoof, Vanha Vaasa. Palossa säilynyttä kaupunkia. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto 1987.
Carl Johan Slotte, Mustasaaren kirkko - Vaasan entinen hovioikeudentalo. Tiili 1/1987.
Frank Klemetz, Gamla Vasa hovrätt - Korsholms kyrka, ett mästarverk i sten. Tiili 1/1987.
Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989.
Seija Selistö, Vanhan Vaasan sairaala 1768-1990. Lääninsairaalasta valtion mielisairaalaksi. 1990.
Vanhan Vaasan asemakaavaa täydentävä kortteli- ja ympäristösuunnitelma. Arkkitehtiryhmä Tekton Oy 1991.
Markus Hiekkanen, The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja 101. 1994.
Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11.
Juhani Kostet, Cartographia urbanium Finnicarum. Suomen kaupunkien kaupunkikartaografia 1600-luvulla ja 1700-luvun alussa. Monumenta Cartographica Septentrionalia. Rovaniemi 1997.
Elias Härö, Korsholman vallit - historiallisen ajan muinaisjäännös. "Jos emme omistaisi mitään". Pohjanmaan museon 100-vuotisjuhlaan liittyviä tekstejä. Pohjanmaan museon julkaisuja 18. Vaasa 1998.
Eija Piispala, Vaasan hovioikeus ja sen puistokatu. Hortus fennicus, Suomen puutarhataide. Viherympäristöliitto & Suomen puutarhataiteen seura 2001.
Eija Piispala, Vanhan Vaasan puutarhojen ja puistojen historiaa. Länsi-Suomen ympäristökeskus, 2002.
Eija Piisala, Hovioikeuden puistot ja ryytimaat. Vihreää arkkitehtuuria Pohjanmaalla. Länsi-Suomen ympäristökeskus 2004.
Anna-Kaisa Aalto, Vanhan Vaasan laaksot. Vaasan kaupunkisuunnittelu, viheraluesuunnittelu 2007. (Moniste).
Päivi Hakanpää, Vanha Vaasa. Kaupunkiarkeologinen inventointi. Museovirasto rakennushistorian osasto 2007.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Korsholma Castle, built on one of the oldest harbour and trading places in Ostrobothnia, and the Old Vaasa town that grew up beside it, served as the administrative centre of Ostrobothnia from the 14th century until the town fire of 1852.
The administrative role is evident in the site of the medieval castle with its memorials, the ruins of the medieval Pyhän Marian church, the former Court of Appeal building and the former provincial hospital. The Vaasa Court of Appeal building, converted into the Mustasaari church, is, alongside Suomenlinna, the most significant public building project of the 18th century in the country.
The street and block structure of the Old Vaasa area derives from a grid plan drawn up in the mid-17th century. The residential buildings of the area are mainly from the 1930-1950s. The only stone merchant's house to survive the 1852 fire is the two-storey Falander or Wasastjerna house from 1782, which stood along Kauppiaskatu, the main street of Old Vaasa. Beside the square of the town hall that once stood on Kauppiaskatu are the ruins of the medieval Pyhän Marian church and bell tower of Mustasaari, and of the Vaasa triviaalikoulu. The medieval part of the church comprises the nave and the western transept arm. Next to the church is the grey stone ground floor of the bell tower built in 1671, which functioned as a storehouse. The church ruins have been restored many times since the 1910s. The bell tower ruin was roofed in 1992.
South of the grid plan area of Old Vaasa is the former Court of Appeal building, which was converted into the Mustasaari church after the 1852 town fire. The early Gustavian building with a mansard roof has a central risalit with colossal pilasters. The Court of Appeal park dates from the time the building was completed. East of the Court of Appeal building is the garden of the president of the Court of Appeal, with its ponds and stone walls. In the park, by the southern customs gate, is also a small classicist main guardhouse, which originally stood on the edge of the square. A tree-lined avenue leading from the Court of Appeal building runs to the knoll at the site of Korsholma Castle, where the governor's residence stood in the 18th century. The Vanhan Vaasan lehmuskuja is the oldest park street in public use in Finland.
The harbour of Old Vaasa was originally located west of the town. A canal connects the site of the now silted-up Hästholmen harbour with Old Vaasa. At the mouth of the canal are remains of batteries from the Crimean War.
The Old Vaasa parsonage, or Haga parsonage, is located north of the town on a site dating from the late 17th century. The main building, which survived the town fire, was built in 1782 and extended in 1804.
The historic buildings of Old Vaasa also include the former provincial hospital, now the Mustasaari hospital, west of the urban area. The area contains the Empire-period provincial hospital and its courtyard office and service building, as well as the reception facility for mentally ill patients from the 1890s. The coherent group of hospital buildings is part of the provincial hospital network organised at the beginning of the autonomy period.
History
The town of Mustasaari was founded in 1606 in the area between Korsholma Castle and the church. The town's name was changed to Vaasa in 1612. Korsholma Castle had been built at the end of the 14th century, while the grey stone church dedicated to the Virgin Mary of Mustasaari was probably built in the early 16th century. The church was one of the most important medieval churches in Ostrobothnia, and its parish covered the whole of South Ostrobothnia.
Two town surveys of the Vaasa urban area from the mid-17th century exist. At that time the town received its first town plans based on a grid plan. The reliable 18th-century maps based on town surveys date from 1750 and 1782–1783.
By the early 18th century the town's structure had taken on an almost planned form. South of the medieval church there was a square, on the east side of which the town's administrative centre developed. The triviaalikoulu was completed in 1691 on the edge of the town hall square. In the 18th century the governor's residence stood on the site of Korsholma Castle. The castle's medieval structures were destroyed in the building works of the 16th and 17th centuries and in 1851, when the ground was lowered during the construction of a new governor's official residence. A stone cross was erected on the castle site in 1894.
During the reign of Kustaa III, the Vaasa Court of Appeal was established in 1776; its building was designed by superintendent Carl Fredrik Adelcrantz. The building was completed in 1785. Building master John Elfström, who had arrived from Stockholm to supervise its construction, also designed several churches in the area while in Vaasa. The Hovioikeudenpuistikko avenue was designed by C.F. Adlercrantz in 1776, and planting of trees began in 1781. The original aspens were replaced with lime trees in 1836–1842.
The harbour was located just under two kilometres west of the town, on the western shore of Hästholmen island. A canal was dug to the harbour, which had become shallow owing to land uplift, in 1838-1845. The outer harbour was moved to Palosaari in the 1790s.
Vaasa was completely destroyed by fire in 1852, after which it was decided to move the town to a new site on the seashore. The medieval church of Mustasaari, which had been extended in the 17th and 18th centuries, was damaged in the fire and was left to fall into ruin. The Court of Appeal building survived the fire and was converted into a church to the designs of provincial architect C.A. Setterberg in 1862-1863, under building master Erik Kuorikoski. At the same time a tall clock tower was built in front of the main façade. The lime avenue also survived the fire.
C.L. Engel drew the plans for the Vaasa provincial hospital, and the 130-bed hospital was completed in 1844. Th. Granstedt designed the additions made in 1882. The provincial hospital was moved to Seinäjoki in 1931, and a psychiatric treatment and research institution began operating in Mustasaari in 1939.
Nearby in the register
- Höstveden raitti (Höstves bystråk)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö1 mi
- Strömbergin teollisuus- ja asuinalue (Strömbergsindustri- och bostadsområde)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Huutoniemen kirkko (Roparnäs kyrka)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.