TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Höstveden raitti (Höstves bystråk)

Vaasa (Vasa), Pohjanmaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kylä, pienasumus, talonpoikaistalo, tie
Character (as the agency lists it)
agraarimaisema
Municipality
Vaasa (Vasa)
Region
Pohjanmaa
Country
Finland
Coordinates
63.07162, 21.76581
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
2054

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Höstveden raitin rakennuskanta, Klockar-, Lassas- ja Sabbelsbackenin maatilat ja Högbackenin pienasumukset ja niiden sijoittuminen kuvastavat maatalousyhteisön sosiaalista hierarkiaa.

Höstveden kylä on Vaasasta Vähäänkyröön johtavan vanhan maantien varrella. Kylän kalliomäelle noustaan Grundfjärdenin peltoalangon jälkeen. Raitin molemmin puolin on mielenkiintoinen rykelmä Högbackenin taloja, pieniä asuinrakennuksia pienillä kivikkoisilla tonteillaan.

Niiden itäpuolella raitin varrella ovat talonpoikaiset pihapiirit Klockarbackenilla, Lassasbackenilla ja Sabbelsbackenilla. Yksi kylän kantatiloista on 1883 valmistuneen Seinäjoki-Vaasa -radan eteläpuolella.

Asutut mäet ovat kivisiä saarekkeita, jotka nousevat ympäröivästä viljelysmaisemasta. Mäkien läheisyydessä on pieniä peltoja. Kyläasutuksen länsipuolella on viljelyyn kuivatettu entinen merenlahti Grundfjärden.

Mustasaaren pitäjään kuulunut Höstvesi mainittiin kirjallisissa lähteissä ensi kerran 1400-luvulla (Höstevesi 1410, Heewestawesi 1498). Kylä sijaitsi Korsholman hallintokeskuksen vieressä. Kylän maaton Högbackenilla asunut väestö saattoi kulkea töihin kaupunkiin, joka vaikutti kylän sosiaaliseen rakenteeseen ja kulttuurimaisemaan.

Isojako toimitettiin Höstveden kylässä vuoden 1770 tienoilla. Tuolloin kylässä oli neljä taloa: Munk, Sabbel, Berg ja Klockars.

Keskiajalta Mustasaareen kuulunut kylä liitettiin Vaasaan 1973.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Byggnadsbeståndet utmed Höstves bystråk, Klockar-, Lassas- och Sabbelsbackens gårdar liksom Högbackens stugbostäder och deras placering avspeglar jordbrukssamhällets sociala hierarki.

Höstves by ligger vid den gamla landsvägen från Vasa till Lillkyro. Vägen stiger efter Grundfjärdens låglänta åkermark upp på bergknallen med byn. På vardera sidan om stråket ligger Högbackens kulturhistoriskt värdefulla stugor på trånga, steniga tomter.

Öster om dessa utmed stråket ligger Klockarbacken, Lassasbacken och Sabbelsbacken med sina allmogemässiga gårdstun. En av byns stamlägenheter ligger på södra sidan om den år 1883 färdigställda Seinäjoki-Vasa-banan.

De bebodda backarna utgörs av steniga holmar, som höjer sig över det omgivande odlingslandskapet. Åkrarna närmast backarna är små. Väster om bybebyggelsen ligger Grundfjärden, en för odling torrlagd tidigare havsvik.

Höstves, som tillhört Mustasaari socken nämns första gången i skriftliga källor på 1400-talet (Höstevesi 1410, Heewestawesi 1498). Byn låg invid Korsholms förvaltningscentrum. Byns obesuttna befolkning på Högbacken kunde arbeta i staden, som kom att påverka byns sociala struktur och kulturlandskap

Storskifte genomfördes i Höstves by omkring år 1770. Då hade byn fyra hemman: Munk, Sabbel, Berg och Klockars.

Byn, som sedan medeltiden tillhört Korsholm, anslöts till Vasa år 1973.

K.V. Åkerblom, Korsholms historia I-II. Vasa 1941, 1956.

Armas Luukko, Vaasan historia I. Vaasa, 1971.

Kaarlo Viljanen, Hannu Vuolteenaho, Vaasan kaupungin rakennusperinneselvitys. Vaasan kaupunkisuunnitteluvirasto. Vaasa 1986.

Pihapiiri. Rakennuspeprinne ja sen vaaliminen Pohjanmaalla. Pohjanmaan taidetoimikunta 2000.

Vår hembygd Vasa - Sundom. 2004.

Annika Harjula, Vaasan inventointi 2007. Pohjanmaan museo. Länsi-Suomen ympäristökeskus KIOSKI-tietokanta 20.3.2008.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The building stock of the Höstvesi raitti, the Klockarbacken, Lassasbacken and Sabbelsbacken farms, the small dwellings of Högbacken and their siting reflect the social hierarchy of the farming community.

Höstvesi village is on the old road leading from Vaasa to Vähäkyrö. After the Grundfjärden field plain, one climbs to the village's rocky hill. On both sides of the raitti is an interesting cluster of Högbacken houses, small dwellings on small stony plots.

East of them, along the raitti, are the peasant yards at Klockarbacken, Lassasbacken and Sabbelsbacken. One of the village's kantatila farms lies south of the Seinäjoki-Vaasa railway, completed in 1883.

The inhabited hills are stony islands rising from the surrounding cultivated landscape. Near the hills are small fields. West of the village settlement is the former sea bay Grundfjärden, drained for cultivation.

Höstvesi, which belonged to Mustasaari parish, was first mentioned in written sources in the 15th century (Höstevesi 1410, Heewestawesi 1498). The village was located next to the Korsholm administrative centre. The landless population living at Högbacken in the village could commute to work in the town, which influenced the village's social structure and cultural landscape.

The Great Partition was carried out in Höstvesi village around 1770. At that time the village had four farms: Munk, Sabbel, Berg and Klockars.

The village, which had belonged to Mustasaari since the Middle Ages, was incorporated into Vaasa in 1973.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map