RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Sotungin kylä ja Håkansböle (Sottungsby och Håkansböle gård)
Vantaa (Vanda), Uusimaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kartano, kylä, puisto, talonpoikaistalo
- Character (as the agency lists it)
- agraarimaisema
- Municipality
- Vantaa (Vanda)
- Region
- Uusimaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 60.28013, 25.13621
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1509
Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.
Riksarkivet, Swedish National ArchivesBibliothèque nationale de France (Gallica)
2 historical maps cover this location, the earliest the 1666 map "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).
Historical maps covering this location
- 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))
- 1742 · Sveriges Krig, Ordres de Bataille 1723-1740 - Kriget mot Preussen 1757-1762… (Riksarkivet, Swedish National Archives)
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Sotungin kylä edustaa tyypillistä uusmaalaista, keskiajalla joki- ja järvilaaksoihin syntynyttä kylää, jossa kantatilojen sijoittumisessa on tapahtunut suhteellisen vähän muutoksia isonjaon ja uusjaon jälkeen. Sotungin kylä ympäröivine viljelysmaisemineen on säilyttänyt perinteisen rakenteensa ja rakennuskantansa hyvin. Osa rakennuskannasta on vanhimmilta osiltaan 1700-luvulta. Etelässä kylä liittyy Håkansbölen kartanon historialliseen maisemaan.
Sotungin kylä sijaitsee kapean purolaakson keskellä olevilla kumpareilla. Kantatilojen rakennuskanta sijoittuu pääasiassa keskiaikaiselle kylätontille joen molemmin puolin kylänraitin varteen. Maatilojen talouskeskusten vanhin säilynyt rakennuskanta on peräisin 1700-luvulta valtaosan ollessa 1800- ja 1900-lukujen vaihteesta. Vanhaa rakennuskantaa on Nygårdin, Nygårdsin, Uusitalon, Kullobackan ja Kuppiksen tiloilla. Monet päärakennuksista ovat rungoiltaan 1700-luvulta.
Kormuniitynojan eteläpuolisilla kukkuloilla on Håkansbölen kartano. Nykyinen kartanoalue on noin kuuden hehtaarin laajuinen. Svante Olssonin suunnittelema kartanopuisto, joka periytyy osin jo 1780-luvulta, ympäröi arkkitehti Armas Lindgrenin 1905 suunnittelemaa kaksikerroksista puista päärakennusta. Päärakennuksen jugendinteriöörit ovat tilarakenteeltaan ja sisustukseltaan hyvin säilyneet ja edustavat jugendin kokonaistaideteosajattelua parhaimmillaan. Alueella on päärakennusta vanhempia asuin- ja talousrakennuksia. Puiston pohjoispuolella on kahdeksankulmainen huvimaja (nykyinen mutteritalo), jonka kartanon omistanut Johan Sederholm on rakennuttanut 1775 kuningas Kustaa III:n vierailun muistoksi. Päärakennuksen etelä- ja itäpuolella ovat talous- ja tallipihan ympäristöt ja työväen asunnot.
Historia
Helsingin pitäjän asutuksen varhainen painopiste oli Helsinginjoen (Vantaanjoen) reitin varrella. Sotungin kylä suurine viljelysmaineen oli 1550-luvulla yksi alueen suurkylistä 13 talollaan. Håkansbölen kartanon paikalla oli myös keskiaikainen kylä.
Håkansbölen kartanon historia alkaa 1600-luvulta, jolloin tila sai rälssioikeudet ja säterivapauden. Sen kautta kulki tieyhteys Suurelta Rantatieltä Östersundomin kappelille. 1700-luvulla kartanon omisti varakas helsinkiläinen kauppias Johan Sederholm. Anders Lorenz Munsterhjelm istutti pihan tammikujan ja rakennutti talousrakennuksia omistaessaan kartanon 1800-luvulla, jolloin tilan maa-ala oli noin 900 hehtaaria. Munsterhjelm perusti 1860-luvulla öljynpuristamon Tikkurilaan, mistä väritehdas sai alkunsa.
1800-luvulla rakennetun kartanon päärakennuksen korjaamisen suunnittelu annettiin arkkitehti Armas Lindgrenille, joka kuitenkin vakuutti kartanon vuodesta 1905 omistaneen Arvid Sanmarkin uuden rakennuksen tarpeellisuudesta. Uusi päärakennus valmistui 1908. Talousrakennusten rakentamisen lisäksi kohennettiin puistoa. Kartanon omistus siirtyi Vantaan kaupungille 2005.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Sottungsby är en typisk nyländsk by som uppkommit under medeltiden längs å- och sjödalarna, där det har skett förhållandevis små ändringar i stamgårdarnas placering efter storskiftet och nyskiftet. Sottungsby och det omgivande kulturlandskapet har en välbevarad ursprunglig karaktär och bebyggelse. Den äldsta bebyggelsen härstammar delvis från 1700-talet. I söder gränsar byn till Håkansböle gårds historiska miljö.
Gårdarna i Sottungsby ligger på kullar i en smal dalsänka. Stamgårdarnas byggnadsbestånd placerar sig i huvudsak på den medeltida bytomten på bägge sidor om bäcken längs bystråket. Den äldsta bevarade ekonomibebyggelsen härstammar från 1700-talet medan merparten är från sekelskiftet 1800/1900. Gammal bebyggelse representeras av gårdarna Nygård, Nygårds, Uusitalo, Kullobacka och Kuppis. Många huvudbyggnader har stomme från 1700-talet.
Håkansböle gård är belägen på kullarna söder om Kormängsbäcken. Den nuvarande arealen är omkring sex hektar. Den två våningar höga huvudbyggnaden i trä, ritad 1905 av arkitekt Armas Lindgren, omges av en herrgårdspark som delvis härstammar från 1780-talet, anlagd efter ritningar av Svante Olsson. Den välbevarade jugendinteriören och rumsdispositionen representerar ett allkonstverk av främsta slag enligt jugendepokens ideal. På området finns bostads- och ekonomibebyggelse som är äldre än huvudbyggnaden. Norr om parken finns ett åttkantigt lusthus (”mutterhuset”), som gårdens dåvarande ägare Johan Sederholm låtit uppföra inför Gustav III:s besök år 1775. Söder och öster om huvudbyggnaden ligger ekonomi- och ladugårdsbyggnader samt tjänstefolksbostäder.
Historia (på svenska)
De tidigaste bosättningarna i Helsinge uppkom längs Helsingån (nuv. Vanda å). Även Sottungsby var med sina stora odlingsarealer och 13 hemman en av de större byarna i Helsinge på 1550-talet. Håkansböle gård är byggd på en plats där det funnits en medeltida by.
Håkansböle gård har anor från 1600-talet då gården fick frälserätt och säterifrihet. Via Håkansböle löpte en vägförbindelse från Stora Strandvägen till Östersundom kapell. På 1700-talet ägdes herrgården av den förmögna köpmannen Johan Sederholm i Helsingfors. Anders Lorenz Munsterhjelm som ägde herrgården på 1800-talet lät plantera en ekallé och uppföra ekonomibyggnader. På den tiden var gårdens areal ca 900 hektar. På 1860-talet inrättade Munsterhjelm ett oljeslageri i Dickursby som sedan dess utvecklats till en storskalig färgindustri.
Arkitekt Armas Lindgren fick i uppdrag göra ritningar för en renovering av huvudbyggnaden från 1800-talet. Han övertygade dock ägaren från 1905, Arvid Sanmark, om att ett nybygge var nödvändigt. Den nya huvudbyggnaden blev färdig 1908. Ekonomibyggnader uppfördes och parken iståndsattes. År 2005 övergick herrgården i Vanda stads ägo.
Further reading (as the agency lists it)
Eino Jutikkala ja Gabriel Nikander (toim.), Suomen kartanot ja suurtilat. Helsinki 1939.
Tauno Perälä, Helsingin maalaiskunnan historia I 1865-1945, 1965.
Rakennuskulttuuri Vantaalla. Inventointi 1981. Kuntasuunnitteluvirasto C24:1981. Vantaa 1981.
Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia II 1550-1713, Vantaan kaupunki 1990.
Markku Kuisma, Helsingin pitäjän historia III 1713-1865, Vantaan kaupunki 1991.
Håkansbölen kartano. Päärakennuksen rakennushistoriaselvitys. Arkkitehtitoimisto Schulman Oy 2007 (painamaton).
Andreas Koivisto, Vårt Sottungsby. Sotunkimme. Sotungin Kyläyhdistys ry, Sottungs Byaförening rf. 2011.
Elina Riksman, Håkansbölen kartanossa. På Håkansböle gård. Vantaan kaupunginmuseo 2019.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Sotunki village represents a typical Uusimaa village that developed in the river and lake valleys in the Middle Ages, in which relatively few changes have taken place in the positions of the main farms since the great partition and the new partition. Sotunki village, together with its surrounding cultivated landscape, has retained its traditional structure and building stock well. Part of the building stock dates from the 18th century in its oldest parts. In the south the village is connected to the historical landscape of Håkansböle manor.
Sotunki village lies on hills in the middle of a narrow stream valley. The building stock of the main farms is located mainly on the medieval village site on both sides of the river, along the village road. The oldest surviving building stock of the farmsteads dates from the 18th century, with the majority from the turn of the 19th and 20th centuries. Old building stock survives on the Nygård, Nygårds, Uusitalo, Kullobacka and Kuppis farms. Many of the main buildings are 18th-century in their frames.
On the hills south of the Kormuniitynoja stream lies Håkansböle manor. The present manor area covers about six hectares. The manor park, designed by Svante Olsson and partly dating back to the 1780s, surrounds the two-storey wooden main building designed by architect Armas Lindgren in 1905. The Art Nouveau interiors of the main building are well preserved in their spatial layout and furnishings and represent the Art Nouveau idea of the total work of art at its best. The site contains residential and outbuildings older than the main building. On the north side of the park is an octagonal summerhouse (now the mutteritalo), which the manor owner Johan Sederholm had built in 1775 in commemoration of King Kustaa III's visit. To the south and east of the main building are the farmyard and stable yard surroundings and workers' dwellings.
History
The early centre of settlement in Helsingin pitäjä was along the route of the Helsinginjoki (Vantaanjoki). Sotunki village, with its extensive cultivated fields, was one of the area's large villages in the 1550s, with 13 farms. There was also a medieval village on the site of Håkansböle manor.
The history of Håkansböle manor begins in the 17th century, when the estate received rälssi rights and säteri freedom. A road link ran through it from the Suuri Rantatie to the Östersundom chapel. In the 18th century the manor was owned by the wealthy Helsinki merchant Johan Sederholm. Anders Lorenz Munsterhjelm planted the courtyard's oak avenue and had outbuildings built while owning the manor in the 19th century, when the estate's land area was about 900 hectares. In the 1860s Munsterhjelm founded an oil press in Tikkurila, from which the paint factory originated.
The design for the restoration of the main building of the manor, which was built in the 19th century, was commissioned from architect Armas Lindgren. He, however, convinced Arvid Sanmark, owner of the manor from 1905, of the need for a new building. The new main building was completed in 1908. In addition to building outbuildings, the park was improved. The manor's ownership passed to Vantaa city in 2005.
Nearby in the register
- Östersundomin kartano, kappeli ja Björkuddenin huvila (Östersundom gård, Östersundom kyrka och Villa Björkudden)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö2 mi
- Jokiniemen koelaitos (Ånäs försöksanstalt)Valtakunnallisesti merkittävä rakennettu kulttuuriympäristö3 mi
Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.