TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Tenholan kirkko ja pappila (Tenala kyrka och prästgård)

Raasepori (Raseborg), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
hautakappeli, kellotapuli, kirkko, pappila
Character (as the agency lists it)
agraarimaisema
Municipality
Raasepori (Raseborg)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.05852, 23.29144
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
1209

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Bibliothèque nationale de France (Gallica)

The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Tenholan keskiaikainen kirkko ja sen lounaispuolella todennäköisesti keskiaikaisella paikallaan oleva pappila muodostavat kirkonkylän laidalla peltomaisemasta erottuvan historiallisen kokonaisuuden. Kivikirkko on sisäarkkitehtuuriltaan Suomen hienoimpia keskiaikaisia kirkkoja. Kirkkosalin sisustus ja maalauskoristelu puolestaan kuvastavat suurvalta-aikaa kartanoiden pitäjässä.

Länsi- ja itäpäädyiltään madalletun harmaakivikirkon runkohuoneessa on korkeat seinämuurit. Ikkunoissa ovat säilyneet tiilisauvastot ja lyijypuitteiset pienet lasiruudut. Pohjoisseinän itäpäässä sijaitseva sakaristo on alkuperäisessä rakennusmuodossaan, eteläseinän kookas asehuone on 1700-luvun lopusta.

Korkeat kahdeksankulmaiset pilarit jakavat kirkkosalin kolmeen laivaan ja viiteen traveeseen. Keskilaivan toiseksi itäisimmässä holvissa on monimuotoinen, ns. suomalainen tähtiholvi, muissa yksinkertaiset tähtiholvit, sivulaivoissa ristiholvit ja sakaristossa tynnyriholvi. Keskiaikaisia taideteoksia ovat triumfikrusifiksi ja valtaistuimella istuvaa Pyhää Olavia esittävä veistos. Suurvalta-aikaa kirkossa edustaa turkulaisen puunleikkaaja Måns Larssonin veistämä ja Petrus Langin maalaama saarnastuoli, jonka on lahjoittanut Olsbölen kartano 1655. Renessanssin lyöteornamentiikan kaltaisilla ovaaleilla kehyksillä ympäröidyt sananjulistajista ja saarnan sisällöstä kertovat pilarien maalaukset ovat vuodelta 1675. 1600-luvun taideteoksiin kuuluu myös kirkkoherra Petrus Ingemarin sekä Elin Flemingin epitafitaulut sekä kuusitoista hautajaisvaakunaa. Kirkon kiinteä sisustus on pääosiltaan 1870-luvulta. Urkurakentaja J.A. Zachariassen 14- äänikertaiset urut vuodelta 1887 kuuluvat Suomen vanhimpiin koneistoltaan muuttumattomina säilyneisiin urkuihin.

Kellotapulin kivestä muurattu pohjakerros on keskiaikainen, yläosa on tehty rakennusmestari Antti Piimäsen johdolla 1761. Tapulissa on edelleen käytössä Suomen vanhin, 1200-luvulle ajoitettavaa tyyppiä oleva kirkonkello.

Kirkkotarhan pohjoispuolen läpikäytävä on keskiaikainen. Sen oviaukot on muurattu umpeen 1845, jolloin siitä on tehty ruumishuone. Kirkon itäpuolella ovat kirkkotarhan aitaan liittyvät Lindön (1804) ja Prästkullan (1796) kartanoille kuuluvat hautakappelit.

Kirkkoherran pappilan päärakennus kirkon länsipuolella olevalla mäenkumpareella on sopusuhtainen satulakattoinen empirerakennus vuodelta 1837. Jalojen lehtipuiden ympäröimään pihapiiriin kuuluu pappilarakennusta vanhempi väentupa ja aitta.

Tenholan seurakunta kuuluu Länsi-Uudenmaan vanhimpiin ja mainitaan asiakirjalähteissä jo 1329.

Kirkon keskiaikaisiin rakennusvaiheisiin kuuluvat runkohuonetta vanhempi holvattu sakaristo, siihen liitetty kivinen runkohuone sekä sen 1460-luvun jälkeen toteutettu holvaus, joka tehtiin Turun tuomiokirkon keskilaivan holvauksesta tunnetun Petrus di Kymitton, Pietari Kemiöläisen johdolla. Tällöin kirkko myös vihittiin uudelleen, mistä kertoo holvien kannoissa seinillä olevat toiset vihkiristit.

Kirkon asehuone rakennettiin uudelleen 1798 rakennusmestari Mårten Tolpon johdolla. Kirkon päädyt madallettiin lähes neljä metriä Tukholman yli-intendenttiviraston 1807 laatiman suunnitelman mukaan 1812. Kirkkoa kunnostettiin 1985 arkkitehti Lars Rejströmin suunnitelmin.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Tenala medeltida kyrka och prästgården på sydvästra sidan av den som sannolikt ligger på sin ursprungliga medeltida plats bildar en historisk helhet som framträder ur åkerlandskapet. Till sin interiör är stenkyrkan en av Finlands vackraste medeltida kyrkor. Kyrkosalens inredning och målningsdekoration vittnar om stormaktstiden i socknen med många herrgårdar.

Gråstenskyrkan har sänkta östra och västra gavlar och långhuset höga väggmurar. I fönstren har stavverken av tegel och de blyinfattade små fönsterrutorna bevarats. Sakristian ligger vid östra änden av norra väggen och har bibehållits i ursprungligt skick. Det rymliga vapenhuset vid södra väggen härstammar från slutet av 1700-talet.

Kyrkorummet indelas av höga åttkantiga pelare i tre skepp och fem travéer. Mittskeppets näst östligaste valv är ett mångformigt s.k. finskt stjärnvalv, de övriga valven i mittskeppet är enkla stjärnvalv. Sidoskeppen har kryssvalv och sakristian tunnvalv. Triumfkrucifixet och skulpturen som föreställer Sankt Olof sittande på tronen är medeltida konstverk. Stormaktstiden företräds av predikstolen som är tillverkad av snickaren Måns Larsson från Åbo, målad av Petrus Lang och har donerats till kyrkan av Olsböle gård 1655. Pelarnas målningar är från 1675 och föreställer predikanter och predikotexters innehåll. De är omringade av ovala ramar med beslagsornamentik i renässansens anda. Till 1600-talets konstverk i kyrkan hör även kyrkoherde Petrus Ingemar och Elin Flemings epitafietavlor samt 16 begravningsvapen. Kyrkans fasta inredning är huvudsakligen från 1870-talet. Orgelbyggaren J.A. Zachariassens 14-stämmiga orgel från 1887 tillhör de äldsta orglarna i Finland med maskineri som bevarats i oförändrat skick.

Klockstapelns stenmurade bottenvåning härstammar från medeltiden, medan den övre delen är byggd 1761 under ledning av byggmästare Antti Piimänen. I klockstapeln finns Finlands äldsta kyrkklocka som enligt sin typ kan dateras till 1200-talet. Kyrkklockan används fortfarande.

Kyrkogårdens norra portgång härstammar från medeltiden, men dörröppningarna murades igen 1845 då gången ombyggdes till ett bårhus. I anslutning till muren på östra sidan av kyrkan finns gravkapell som tillhör Lindö (1804) och Prästkulla (1796) herrgårdar.

Karaktärsbyggnaden på kyrkoherdens prästgård, som ligger på en kulle väster om kyrkan är en harmonisk empirebyggnad från 1837 med sadeltak. Gårdsområdet som omges av ädla lövträd innefattar en dagligstuga, som är äldre än prästgården, samt en bod.

Tenala församling tillhör de äldsta i Västra Nyland och omnämns i officiella handlingar så tidigt som 1329.

Till de medeltida delarna i kyrkan hör den välvda sakristian, som är äldre än kyrkorummet. Till den har anslutits ett kyrkorum av sten som välvts efter 1460-talet. Välvningen har utförts under ledning av Petrus från Kimito (Kymitto) som är känd för den medeltida välvningen av mittskeppet i Åbo domkyrka. Efter välvningen invigdes kyrkan på nytt vilket kan ses i de andra invigningskorsen på väggarna vid valvens rot.

Kyrkans vapenhus ombyggdes år 1798 under ledning av byggmästare Mårten Tolpo. Kyrkgavlarna sänktes med nästan fyra meter enligt ritningar som gjordes vid Överintendentsämbetet i Stockholm 1807. Kyrkan restaurerades 1985 enligt ritningar av arkitekt Lars Rejström.

C.A. Nordman, Kyrkbyggnader och deras inredning. Tenala och Bromarf socknars historia I. Helsingfors 1938.

Tove Riska, 1600-luvun maalaukset Tenholan kirkossa. Ars Suomen taide 2, Keuruu 1988.

Mikko Härö, Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi. Läntisen Uudenmaan seutukaavaliitto. Tammisaari 1993.

Ohjeet historiallisesti arvokkaiden urkujen suojelusta. Kirkon jumalanpalvelus- ja musiikkitoiminnan keskus. Kirkon urkutoimikunta 1998.

Markus Hiekkanen, Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1117. 2007.

Suomen historiallisia urkuja, Tenhola, Tenholan kirkko. Virtuaalikatedraali. Sibelius-akatemia. http://www2.siba.fi/shu/ (9.7.2009).

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The medieval church of Tenhola and the parsonage, which probably stands on its medieval site to the southwest of the church, form a historic ensemble that stands out from the field landscape at the edge of the church village. The stone church is one of the finest medieval churches in Finland in terms of its interior architecture. The furnishings and painted decoration of the church nave reflect the Great Power era, when the parish was one of manors.

The nave of the grey stone church, whose west and east gables have been lowered, has high walls. The windows retain their brick mullions and small leaded glass panes. The sacristy at the east end of the north wall is in its original form, and the large armoury on the south wall dates from the end of the 18th century.

Tall octagonal pillars divide the church nave into three aisles and five bays. The central aisle's second vault from the east is a so-called Finnish star vault with a varied pattern, the other vaults are simple star vaults, the side aisles have groin vaults, and the sacristy has a barrel vault. Medieval works of art include a triumphal crucifix and a sculpture of Pyhä Olavi seated on a throne. The Great Power era is represented in the church by a pulpit carved by the Turku woodcarver Måns Larsson and painted by Petrus Lang, donated by Olsböle manor in 1655. The paintings on the pillars, which depict preachers and the content of the sermon and are framed by oval frames resembling Renaissance strapwork ornament, date from 1675. The 17th-century works of art also include the epitaph panels of the vicar Petrus Ingemari and Elin Fleming, as well as sixteen funeral hatchments. The church's fixed furnishings are mostly from the 1870s. The organ built by the organ builder J.A. Zachariassen in 1887, with 14 stops, is one of the oldest organs in Finland whose mechanism has survived unchanged.

The ground floor of the stone-built bell tower is medieval, and the upper part was built in 1761 under the direction of master builder Antti Piimänen. The tower still houses Finland's oldest church bell, of a type datable to the 13th century.

The passage on the north side of the churchyard is medieval. Its doorways were walled up in 1845, when it was converted into a mortuary. On the east side of the church are the burial chapels belonging to Lindö (1804) and Prästkulla (1796) manors, which are connected to the churchyard wall.

The main building of the vicar's parsonage, on a small hillock to the west of the church, is a well-proportioned gable-roofed Empire-style building from 1837. The courtyard, surrounded by noble deciduous trees, includes a väentupa older than the parsonage building, and an aitta.

Tenhola parish is one of the oldest in Länsi-Uusimaa and is mentioned in documentary sources as early as 1329.

The church's medieval building phases include a vaulted sacristy older than the nave, the stone nave attached to it, and the vaulting carried out after the 1460s, which was made under the direction of Petrus di Kymitto, Pietari Kemiöläinen, known from the vaulting of the central nave of Turku Cathedral. At this time the church was also reconsecrated, as attested by the second consecration crosses on the walls at the vault corbels.

The church's armoury was rebuilt in 1798 under the direction of master builder Mårten Tolppo. The gables of the church were lowered by almost four metres in 1812, according to a plan drawn up in 1807 by the Stockholm Superintendent's Office. The church was restored in 1985 to designs by architect Lars Rejström.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map