TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Sarvilahden kartano ympäristöineen (Sarvlax gård med omgivning)

Loviisa (Lovisa), Uusimaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kartano, puisto, talousrakennus, työväen asuintalo
Character (as the agency lists it)
agraarimaisema
Municipality
Loviisa (Lovisa)
Region
Uusimaa
Country
Finland
Coordinates
60.43995, 26.15013
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
118

Slide toward Today to fade the historical sheet and see the modern map underneath.

Bibliothèque nationale de France (Gallica)

The 1666 map covering this location: "Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus" (Bibliothèque nationale de France (Gallica)).

Historical maps covering this location

  • 1666 · Finlande Septentr.le, et Merid.le, Nylande, et Tavasthus (Bibliothèque nationale de France (Gallica))

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Sarvilahden kartanon päärakennus on toinen suurvalta-ajan arkkitehtuuri-ideaalin mukaan rakennetuista ylhäisaatelin asuinlinnoista maassamme Louhisaaren kartanon lisäksi. Kartanon aikanaan huomattavan laajoilla tiluksilla on monipuolisia ja eri vuosisadoilta peräisin olevia rakennettuja ympäristökokonaisuuksia sekä vuosisatoja viljelyssä ja laidunnettuna olevia alueita. Sarvilahden kartanokeskusta ympäröi Suuren Rantatien eteläpuolinen viljelymaisema ja laidunalue sekä Strömslandetissa sijaitsevat jakamattoman Sarvilahden kartanon vanhat lampuotikylät Ströms ja Hormnäs sekä kartanon pohjoispuolelle 1910-luvun alussa jakojen seurauksena syntynyt Norr-Sarvlaxin kartano.

Kolmikerroksisen hollantilaista klassismia kuvastavan kartanon päärakennuksen muurarimestarina ja mahdollisesti suunnittelijana on Lorentz Creutzin toimeksiannosta toiminut viipurilainen Achatius Groneberg. Kuutiomaisen rakennuksen runko jakautuu kahdella poikittaisella sydänseinällä keskeishallitilaksi ja sen molemmin puolin erikokoisiksi huonesarjoiksi. Kolmanteen kerrokseen on sisustettu juhlasali ja edustavimmat vierashuoneet.

Identtiset, säterikattoiset sivurakennukset sekä porttirakennuksina toimivat tiiliset 1850-luvulla rakennetut talli ja viljamakasiini täydentävät barokkipihan symmetristä sommitelmaa. Läntisessä, todennäköisesti 1600-luvun sivurakennuksessa on säilynyt karoliiniselta ajalta peräisin oleva säterikatto. Toinen sivurakennuksista on korvattu 1880 palon jälkeen uudella. Kartanon talousrakennukset sijaitsevat kauempana päärakennuksesta.

Kartanon puutarhan vanhimmat osat ovat luultavasti päärakennuksen rakentamisajalta. Kartanon ohitse virtaavan joen varsilla ja patolammen ympärillä levittäytyvä maisemapuisto on peräisin 1850-luvulta. Myös pitkät puukujanteet on istutettu 1800-luvulla. Päärakennuksen ja sivurakennusten välisen geometrisesti järjestetyn muotopuutarhan hahmo on Paul Olssonin suunnittelema 1930-luvulla. Kartanon päärakennuksen takana olevassa metsikössä patolammen äärellä on jäljellä kartanon vanha mylly.

Kartanokeskusta ympäröi keskiajalta periytyvän Suuren rantatien eteläpuolinen laaja viljelymaisema. Strömslandetissa sijaitsevat Hormnäs, Bagarböle, Grevböle, Ströms, Tjuvö ja Lappnor ovat jakamattoman Sarvilahden kartanon vanhoja lampuotikyliä. Erityisen hyvin vanhaa kylärakennetta kuvastaa rakenteensa ja vanhan rakennuskantansa lähes muuttumatta säilyttänyt Ströms, jonka kolme taloa sijaitsevat edelleen hyvin tiiviisti tien itäpuolella olevalla loivalla mäellä.

Kartanon maiden jakamisen tuloksena 1910-luvun alussa syntynyt Norr-Sarvlax sijoittuu kartanon pohjoispuolelle. Norr-Sarvlaxin rakennuskantaan kuuluu kivisen päärakennuksen lisäksi työväenasuinrakennuksia, tiilinen viljamakasiini ja kartanolle johtavan tien varressa oleva Putgårdenin kaksikerroksinen talo.

Sarvilahden rälssitilan maita ovat hallinneet 1400-luvulta alkaen maan ylhäisaatelistoon kuuluvat Creutz-, von Morian- ja von Born-suvut, kunnes kartano 1956 siirtyi testamentilla Svenska Litteratursällskapetin omistukseen.

Lorenz Creutz vanhempi loi Sarvilahden kartanosta todellisen suurtilan ostamalla ja yhdistämällä suuren joukon lähiseudun tiloja. Kartanon päärakennuksen rakennustyöt aloitettiin 1672. Päärakennus vaurioitui sekä isonvihan (1713-1721) että pikkuvihan (1742-1743) aikana. Päärakennusta kunnostettiin sotien jälkeen ja mm. muutamat kattomaalaukset maalattiin tässä korjausvaiheessa. Päärakennukseen tarttui tuli sivurakennuksen tuhonneesta tulipalosta vuonna 1880. Tulipalossa tuhoutuivat kartanon säterikatto ja kolmas kerros. Kartano kunnostettiin arkkitehti F.A. Sjöströmin suunnitelmien mukaan, säterikatto korvattiin aumakatolla ja julkisivuun avattiin uusi ikkuna-akselisto. Palanut sivurakennus rekonstruoitiin 1600-luvun asuunsa. Vuonna 1934 tehdyssä, Hilding Ekelundin suunnittelemassa restauroinnissa palautettiin päärakennukseen 1600-luvun tyylinen säterikatto.

Norr-Sarvlaxin kartano syntyi 1900-luvun alussa Sarvilahden omistajan Viktor Magnus von Bornin jakaessa kartanon maita kahdeksan lapsensa kesken.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Sarvlax (Stor-Sarvlax) är ett exempel på ett högadligt gods som byggdes enligt stormaktstidens ideal. Det andra exemplet i Finland är Villnäs slott. Sarvlax hade en gång i tiden betydande ägor, och här finns fortfarande ett mångsidigt byggbestånd från olika århundraden samt odlings- och betesmark som har brukats och nyttjats under många sekler. Godskomplexet omges av det sydliga odlingslandskapet och betesmarkerna vid Stora strandvägen. På Strömslandet ligger den oskiftade Sarvlax gårds gamla landbobyar Ströms och Hormnäs. Norr om gården ligger Norr-Sarvlax gård, som bildades i början av 1910-talet i samband med ett arvskifte.

Huvudbyggnaden återspeglar holländsk klassicism. Huset uppfördes på uppdrag av Lorentz Creutz, med viborgaren Achatius Groneberg som murarmästare och eventuellt också som arkitekt. Den kublika byggnadens stomme delas genom två tvärgående hjärtväggar till en centralhall med en serie rum i olika storlek på vardera sidan. Tredje våningen är inredd till festsal och här finns också de mest representativa gästrummen.

Barockgårdens symmetriska komposition kompletteras av de identiska flygelbyggnaderna med säteritak samt av stallet och sädesmagasinet från 1850-talet. De två sistnämnda är uppförda i tegel och fungerar som portbyggnader. Den västra flygelbyggnaden, antagligen byggd på 1600-talet, har kvar sitt säteritak från den karolinska tiden. Den andra flygelbyggnaden ersattes av en ny efter en brand på 1880-talet. Herrgårdens ekonomibyggnader ligger på längre avstånd från huvudbyggnaden.

De äldsta delarna av trädgården härstammar antagligen från tiden när corps de logiet byggdes. Landskapsparken från 1850-talet breder ut sig ner mot ån och mot dammen. De långa trädalléerna är också planterade på 1800-talet. Den geometriskt ordnade franska trädgården mellan huvudbyggnaden och flygelbyggnaderna har utformats av Paul Olsson på 1930-talet. I skogsdungen bakom gårdens huvudbyggnad, vid dammen, finns gårdens gamla kvarn.

Godskomplexet omges av det vida, sydliga odlingslandskapet vid Stora strandvägen med rötter i medeltiden. Hormnäs, Bagarböle, Grevböle, Ströms, Tjuvö och Lappnor på Strömslandet är gamla landbobyar som hör till den oskiftade Sarvlax gård. Ströms har bevarat sin karaktär och sitt gamla byggbestånd så gott som oförändrat och återspeglar genom sina tre tätt belägna hus på den låglänta sluttningen öster om vägen speciellt väl den gamla bystrukturen.

Frälsegodset Sarvlax har från och med 1400-talet ägts av de högadliga släkterna Creutz, von Morian och von Born, ända tills gården genom testamente donerades till Svenska litteratursällskapet.

Lorenz Creutz den äldre gjorde Sarvlax till ett verkligt storgods genom att köpa och förena ett stort antal gårdar i närheten. Byggarbetena på corps de logiet inleddes 1672. Huvudbyggnaden skadades både under stora ofreden (1713–1721) och under lilla ofreden (1742–1743). Efter krigen renoverades byggnaden och försågs bl.a. med några takmålningar. Huvudbyggnaden eldhärjades 1880 när den ena flygelbyggnaden brann upp. Då förstördes huvudbyggnadens säteritak och tredje våning. Restaureringen utfördes enligt ritningar av arkitekt F. A. Sjöström.Ssäteritaket ersattes av ett valmtak och fasaden försågs med en ny fönsterrad. Den brunna flygelbyggnaden rekonstruerades så att den återfick sin 1600-talsgestalt. När huset renoverades efter ritningar av arkitekt Hilding år 1934 återfick huvudbyggnaden sitt säteritak i 1600-talsstil.

Norr-Sarvlax gård uppstod i början av 1900-talet när ägaren till Sarvlax, Viktor Magnus von Born, skiftade herrgårdens marker mellan sina åtta barn.

P.O. von Törne, Sarvlax. Herrgårdar i Finland I. Helsingfors 1928.

Ragna Ahlbeck, Gods och herresäten i Finland. 1946.

Olle Siren, Sarvlax. Gårdshushållningen och gårdssamhället från 1600-talet till 1900-talet. Folklivstudier XII. SLS. Lovisa 1980.

Elias Härö, Kartanoarkkitehtuuri. Ars. Suomen taide 2. 1988.

C.J. Gardberg, Suomalaisia kartanoita. 1989.

Arvokkaat maisema-alueet. Maisema-aluetyöryhmän mietintö II. Mietintö 66/1992. Ympäristöministeriö. Ympäristönsuojeluosasto. Helsinki 1993.

Ranja Hautamäki, Historiallisten puutarhojen ja puistojen inventointi. Museovirasto 1996.

Selja Flink, Pernajan eteläosien rakennusinventointi 1996. Pernajan kunta 1997.

Olle Sirén, Pernajan pitäjän historia keskiajalta 2000-luvulle. Pernajan kunta 2003.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The main building of Sarvilahti manor is, alongside Louhisaari manor, one of the two residential castles of the high nobility in our country built to the architectural ideal of the Great Power era. The manor, once on considerably large estates, has diverse built environments from different centuries, as well as areas that have been cultivated and grazed for centuries. The Sarvilahti manor centre is surrounded by the cultivated landscape and pasture south of the Suuri Rantatie, as well as the old lampuoti villages of the undivided Sarvilahti manor, Ströms and Hormnäs, located in Strömslandet, and Norr-Sarvlax manor, which arose on the north side of the manor at the beginning of the 1910s as a result of divisions.

The three-storey manor main building, reflecting Dutch Classicism, was built by master mason and possibly designer Achatius Groneberg of Viipuri, commissioned by Lorentz Creutz. The cubic building's frame is divided by two transverse central walls into a central hall space and, on either side, suites of rooms of differing sizes. The third floor contains a banquet hall and the most representative guest rooms.

Identical outbuildings with säterikatto roofs, and the brick stable and grain storehouse built in the 1850s, which act as gateway buildings, complement the symmetrical composition of the baroque courtyard. In the western outbuilding, probably dating from the 17th century, a säterikatto roof from the Caroline era has survived. The other outbuilding was replaced with a new one after the fire of 1880. The manor's outbuildings are located farther from the main building.

The oldest parts of the manor garden probably date from the time the main building was built. The landscape park spreading along the river flowing past the manor and around the dam pond dates from the 1850s. The long tree avenues were also planted in the 19th century. The layout of the geometrically arranged parterre garden between the main building and the outbuildings was designed by Paul Olsson in the 1930s. In the small wood behind the manor's main building, beside the dam pond, the manor's old mill survives.

The manor centre is surrounded by a broad cultivated landscape south of the Suuri Rantatie, which dates back to the Middle Ages. Hormnäs, Bagarböle, Grevböle, Ströms, Tjuvö and Lappnor, located in Strömslandet, are old lampuoti villages of the undivided Sarvilahti manor. Ströms, which has preserved its structure and old building stock almost unchanged, is a particularly good example of an old village layout; its three houses still sit very compactly on a gentle slope on the east side of the road.

Norr-Sarvlax, which arose at the beginning of the 1910s as a result of dividing the manor's lands, lies north of the manor. The building stock of Norr-Sarvlax includes, in addition to the stone main building, workers' dwellings, a brick grain storehouse, and the two-storey Putgården house by the road leading to the manor.

The lands of the Sarvilahti rälssi estate were held from the 15th century by the Creutz, von Morian and von Born families, members of the country's high nobility, until the manor passed by bequest to the Svenska Litteratursällskapet in 1956.

Lorenz Creutz the Elder turned Sarvilahti manor into a true large estate by buying and combining a large number of neighbouring farms. Construction of the manor's main building began in 1672. The main building was damaged during both the Great Wrath (1713-1721) and the Lesser Wrath (1742-1743). The main building was restored after the wars, and among other things some ceiling paintings were painted in this restoration phase. In 1880 the main building caught fire from a blaze that destroyed an outbuilding. In the fire, the manor's säterikatto roof and the third floor were destroyed. The manor was restored to the plans of architect F.A. Sjöström; the säterikatto roof was replaced with a hip roof, and a new window axis was opened in the façade. The burnt outbuilding was reconstructed in its 17th-century form. In the restoration of 1934, designed by Hilding Ekelund, a säterikatto roof in 17th-century style was restored to the main building.

Norr-Sarvlax manor came into being at the beginning of the 20th century when the owner of Sarvilahti, Viktor Magnus von Born, divided the manor's lands among his eight children.

Nearby in the register

Other entries of the same register within about three miles of this one, by straight line.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map