RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Hiittisten kirkonkylä (Hitis kyrkby)
Kemiönsaari (Kimitoön), Varsinais-Suomi, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- hautausmaa, kellotapuli, kirkko, kylä, muinaisjäännös, piensatama, seurantalo
- Character (as the agency lists it)
- merialue
- Municipality
- Kemiönsaari (Kimitoön)
- Region
- Varsinais-Suomi
- Country
- Finland
- Coordinates
- 59.89125, 22.51950
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 5194
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Hiittisten kirkonkylä kuuluu Turunmaan sariston varhaisimmin pysyvästi asuttuihin kyliin. Kirkonkylässä on säilynyt paljon perinteistä saaristolaista rakennuskantaa ja Hiittisten kirkko lukeutuu maamme vanhimpiin ristikirkkoihin.
Saaristomeri on laaja Ahvenanmaan ja Lounais-Suomen rannikon välinen merialue, joka käsittää Turunmaan ja Ahvenanmaan saaristot sekä pohjoisen saariston. Asutus on levinnyt tasaisesti niin merivyöhykkeellä ja ulkosaaristossa oleville pienille, karuille saarille kuin sisäsaariston rehevämmille ja puustoisemmille saarille. Harvaan asutussa saaristossa kyläasutus sijoittuu usein pienten saariryhmien keskellä olevalle suojaiselle saarelle. Saarilla on tavallisesti vain yksi kylä, jossa on muutama talo.
Turunmaan saaristossa monet ulko- ja välisaariston kylistä, kuten Hiittisten kirkonkyläkin, ovat säilyneet yhtenäisinä kokonaisuuksina punamullattuine rakennuksineen. Tyypilliseen saaristokylään kuuluvat asuin- ja talousrakennusten ohella satama laitureineen ja aallonmurtajineen, ranta-aittoineen ja venesuojineen sekä peltotilkut kiviaitoineen. Kylien syntyyn ovat kalastuksen lisäksi vaikuttaneet saarten ohi kulkeneet merireitit ja laivaväylät. Keskeisissä kylissä rakennettuun ympäristöön kuuluvat myös kappelit, koulut ja luotsiasemat. Monilla saarilla on linnoituslaitteita, jatulintarhoja sekä pronssikautisia hautaröykkiöitä. Myöhemmin saarille on rakennettu myös matkailuelinkeinon ja kesäasutuksen tarvitsemaa rakennuskantaa.
Hiittisten asutus on keskittynyt rannan ja raitin väliin. Kylän koilliskulmalla on 1954 perustettu merivartioasema. Hiittisten kirkko sijaitsee kylän keskellä, satamaan vievän raitin risteyksessä. Hautausmaa ja 1920-luvulla rakennettu nuorisoseurantalo Furutorp ovat kirkosta pohjoiseen vievän tien varressa.
Hiittisten 1680-luvulla rakennettu ristikirkko on Suomen toiseksi vanhin ristikirkko Elimäen kirkon jälkeen. Tasavartisen ristikirkon ristikeskuksesta kohoaa jykevä, pohjaltaan neliömäinen torni, joka päättyy terävään huippuun. Ristivarsien katot ovat aumatut. Kirkkosalia kattavat laakeat puuholvit. Kuorisakaran vieressä on matalampi sakaristo. Etelä- ja länsisakaran eteiset valmistuivat 1746. Kirkon interiööri restauroitiin 1969 (Th. Lindqvist). Lounaissuomalaista tapulityyppiä edustava tapuli valmistui 1752. Rakennuksia ympäröi kivimuurin rajaama kirkkotarha. Muurin vieressä on hirsinen paarihuone 1700-luvulta.
Historia
Hiittisten saaren keskivaiheilla, Kyrksundetin varrella oli kappeli jo 1200-luvulla, mistä kertovat pienen hautausmaan kivilatomukset ympärysmuureineen.
Myöhemmin kirkonkylän muodostanut Hiittisten kylä sai pysyvän asutuksen keskiajalla. Uuden ajan alussa 1560-luvulla kylässä oli jo 16 taloa. Kirkko siirrettiin Kyrksundetin rannalta nykyiselle paikalleen asutuksen yhteyteen 1600-luvun alkupuolella.
Hiittinen oli Kemiön kappeli 1674-1861, minkä jälkeen seurakunta ja kunta itsenäistyivät. Hiittinen liitettiin 1969 Dragsfjärdiin, joka yhdistyi Kemiönsaareen kuntaliitoksessa 2009.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Hitis kyrkby hör till de byar i Åbolands skärgård som tidigast har fått en fast bosättning. I kyrkbyn har en hel del traditionellt, för skärgården typiskt byggbestånd bevarats och Hitis kyrka tillhör de äldsta korskyrkorna i vårt land.
Skärgårdshavet är ett omfattande havsområde mellan Åland och Finlands sydvästra kust och innefattar både Åbolands och Ålands skärgårdar samt skärgården utanför Åbos kust. Bosättningen har spridit sig jämnt på de små karga öarna i havet och i den yttre skärgården liksom även på de frodiga och trädbevuxna öarna i inre skärgården. I den glest bebyggda skärgården är bybebyggelsen ofta koncentrerad till en skyddad ö mitt bland de små ögrupperna. På öarna finns vanligen endast en by med några få gårdar.
I Åbolands skärgård har många byar i den yttre eller mellanliggande skärgården, såsom Hitis kyrkby, bevarat sin enhetliga miljö med de rödmyllade husen. En typisk skärgårdsby omfattar både bostads- och ekonomibyggnader, hamn med bryggor och vågbrytare, strandbodar och båtskjul samt åkerlappar med gärdsgårdar av sten. Byarna har kommit till både tack vare fisket och de intilliggande sjölederna och fartygsrutterna. De viktigaste byarna har också kapell, skolor och lotsstationer. På många öar finns befästningsverk, jungfrudanser och gravrösen från bronsåldern. Senare har också tillkommit byggbestånd som hänför sig till turistnäring och sommargäster.
Bebyggelsen i Hitis ligger huvudsakligen mellan stranden och byvägen. I byns nordöstra hörn ligger sjöbevakningsstationen från 1954. Hitis kyrka ligger mitt i byn, i korsningen av byvägen som leder ner till hamnen. Begravningsplatsen och ungdomsgården Furutorp som byggdes på 1920-talet ligger vid vägen som leder norrut från kyrkan.
Hitis korskyrka som är byggd på 1680-talet är Finlands näst äldsta korskyrka efter kyrkan i Elimä. Över mittkorset i korskyrkan med jämnlånga korsarmar reser sig ett mäktigt, nertill kvadratiskt torn som övergår i en spetsig spira. Korsarmarna har valmtak. Kyrksalen bärs upp av låga trävalv. Intill koret finns en lägre sakristia. Förstugorna till den södra och västra korsarmen färdigställdes 1746. Kyrkans interiör restaurerades 1969 (Th. Lindqvist). Klockstapeln representerar sydvästfinsk stil och färdigställdes 1752. I närheten av byggnaderna ligger en kyrkogård omgärdad av en stenmur. Intill muren står ett timrat bårhus från 1700-talet.
Historia (på svenska)
Mitt på ön Hitis intill Kyrksundet stod på 1200-talet ett kapell. Därom vittnar den lilla begravningsplatsen med stenläggningar och ringmur.
Hitis, som senare blev en kyrkby, fick fast bosättning på medeltiden. I början av nya tiden på 1560-talet hade byn redan 16 gårdar. Kyrkan flyttades i början av 1600-talet från Kyrksundsstranden till sin nuvarande plats i närheten av bebyggelsen.
Hitis var ett kapell under Kimito från 1674 till 1861 varefter församlingen och kommunen blev självständiga. Hitis införlivades 1969 med Dragsfjärd, som i sin tur blev en del av Kimitoön i en kommunsammanslagning 2009.
Further reading (as the agency lists it)
Sigrid Nikula, Hitis kyrkor. Finlands kyrkor 8. Museiverket 1975.
Elis Selin, Skärgårdskapell och kyrkor i Hitis skärgård under 700 år. Hangö 1980 (Fjärde utökade upplagan).
Kimitobygdens historia II. Ekenäs 1982.
Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989.
Kari Suistoranta ja Henrik Asplund, Kemiön suurpitäjän historia. 1997.
Maiseman muisti. Valtakunnallisesti merkittävät muinaisjäännökset. Museovirasto, arkeologian osasto 2001.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
Hiittinen church village is one of the earliest permanently inhabited villages in the Turunmaa archipelago. The church village has preserved a large stock of traditional archipelago buildings, and Hiittinen church is one of the oldest cruciform churches in the country.
The Archipelago Sea is a broad sea area between Åland and the coast of south-western Finland, comprising the Turunmaa and Åland archipelagos as well as the northern archipelago. Settlement has spread evenly both to the small, barren islands of the open sea and outer archipelago and to the more fertile, wooded islands of the inner archipelago. In sparsely settled archipelagos, village settlement is often located on a sheltered island in the middle of small island groups. The islands usually have only one village, with a few houses.
In the Turunmaa archipelago, many villages of the outer and middle archipelago, such as Hiittinen church village, have survived as coherent wholes with their red-ochre painted buildings. A typical archipelago village includes residential and farm buildings, as well as a harbour with its quays and breakwaters, shoreline storehouses and boat sheds, and small fields enclosed by stone fences. Besides fishing, the origin of the villages has been influenced by sea routes and shipping lanes passing the islands. In the central villages, the built environment also includes chapels, schools and pilot stations. Many islands have fortification works, giant's gardens (jatulintarhat) and Bronze Age burial cairns. Later, buildings needed for tourism and summer settlement have also been built on the islands.
Settlement in Hiittinen is concentrated between the shore and the village street. In the north-eastern corner of the village is a coast guard station established in 1954. Hiittinen church is located in the centre of the village, at the junction of the village street leading to the harbour. The cemetery and the youth society house Furutorp, built in the 1920s, are along the road leading north from the church.
Built in the 1680s, the cruciform church of Hiittinen is Finland's second-oldest cruciform church after Elimäki church. From the crossing of the equal-armed cruciform church rises a sturdy tower, square in plan, ending in a sharp spire. The roofs of the arms are hipped. The nave is covered by flat timber vaults. Next to the chancel arm (kuorisakara) is a lower sacristy. The vestibules of the south and west arms were completed in 1746. The church interior was restored in 1969 (Th. Lindqvist). The bell tower, representing the south-western Finnish bell tower type, was completed in 1752. The buildings are surrounded by a churchyard bounded by a stone wall. Beside the wall is a log bier house from the 18th century.
History
In the central part of Hiittinen island, along Kyrksundet, there was a chapel as early as the 13th century, as attested by the stone-lined graves and enclosing walls of a small cemetery.
The village of Hiittinen, which later formed the church village, gained permanent settlement in the Middle Ages. At the beginning of the early modern period, in the 1560s, the village already had 16 farms. The church was moved from the shore of Kyrksundet to its present site, in connection with the settlement, in the first half of the 17th century.
Hiittinen was a chapel of Kemiö from 1674 to 1861, after which the parish and municipality became independent. In 1969 Hiittinen was merged into Dragsfjärd, which in 2009 was united with Kemiönsaari in a municipal merger.