RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Bergön satamat ja saaristokylä (Bergö hamnar och skärgårdsby)
Maalahti (Malax), Pohjanmaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- hautausmaa, kirkko, kylä, pienasumus, piensatama, talonpoikaistalo, talousrakennus
- Character (as the agency lists it)
- kulttuurimaisema
- Municipality
- Maalahti (Malax)
- Region
- Pohjanmaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 62.97055, 21.18537
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 4579
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Bergön kylä ja satamat kuvastavat Pohjanmaan rannikon merenkulkua, kalastusta ja veneenrakennusta harjoittanutta saaristoyhdyskuntaa ja sen elinkeinojen tuottamaa rakennettua ympäristöä.
Bergön väestö on aina saanut pääosan elannostaan kalastuksesta, hylkeenpyynnistä, veneenrakennuksesta ja merenkulusta. Kalasatamat Perisgrund-saaren itärannalla ja Bredhällan länsirannalla muodostavat kylän päätepisteet, joiden väliin kylä sijoittuu kumpuilevaa ja kivikkoista maastoa luontevasti mukailevan tien varteen.
Bergön kylän asutus on väljää. Rakennuskannan vanhinta kerrostumaa ovat 1800-luvun lopun ja 1900-luvun alun vaatimattomat kalastajamökit ja maalaistalot, joiden pihapiireissä on säilynyt niitä yhdeltä tai kahdelta sivulta rajaavia talousrakennuksia, samoin muutamia olki- tai ruokokattoisia latoja ja malkakattoisia vilja-aittoja on säilynyt. Österändanissa on runsaasti 1950-luvun rakennuskantaa, Västerbyssä rakennuskanta painottuu 1900-luvun lopulle.
Bergön länsitornillisen pitkäkirkon ympärillä on vanha, kivimuurin rajaama hautausmaa. Kirkon länsipuolella on Klockarboställe –museoalue, jonka päärakennus on rakennettu 1856 lukkarin kodiksi. Pihapiirissä on lisäksi vilja-aitta sekä paikalle siirretyt torpparintupa ja ruokokattoinen lato.
Bredhällan ja Perisgrundin kalasatamissa on säilynyt pieniä vene- ja verkkovajoja. Etenkin Bredhällanissa on vielä jäljellä vanhaa rakentamistapaa edustavia latomaisia kalavajoja. Bredhällan Salteriet, kalasuolaamo, on rakennettu 1930. Perisgrundissa venevajat sijoittuvat rantaan epäsäännöllisesti ja väljästi. Edelleen käytössä olevan sataman vanhojen venevalkamien kiviladelmat ovat hyvin säilyneitä.
Historia
Bergön pysyvä asutus ja kylä syntyivät 1490-luvulla. Saaren asukkaat harjoittivat hylkeenpyyntiä, talonpoikaispurjehdusta ja karjanhoitoa. Peltopinta-ala oli huomattavasta maankohoamisesta huolimatta hyvin pientä. Saaren alkuperäinen nimi oli Wargö, mutta 1830 nimi muutettiin Bergöksi.
Bergö perustettiin Maalahteen kuuluvana rukoushuonekuntana jo ennen vuotta 1727 ja kappeli siitä tuli 1848. Seurakunnallisesti se itsenäistyi 1908 ja oli 1920-luvulta lähtien Pohjanmaan pienin itsenäinen pitäjä, kunnes se liitettiin Maalahteen 1973. Bergön kirkko rakennettiin 1800-1802 ja nykyasunsa se sai 1852-1853, jolloin sitä pidennettiin, korotettiin ja laajennettiin kylkiäisillä.
Perisgrund oli ennen Bergön pääsatama ja silakankalastajien lähtösatama keväisin. Vuorolaiva Korsnäsistä Vaasaan kulki sen kautta 1900-luvun ensimmäisellä puoliskolla. Talvitie aurattiin Maalahteen ja Vägvikiin. Perisgrundin ja Vaasan välillä oli henkilöliikenne- ja rahtilaivayhteys 1938-1962. Myös Bredhällanista oli henkilöliikenne- ja rahtilaivayhteys Vaasaan 1962 saakka. Bredhällanin länsipuolelle valmistui Ytterbådanin kalasatama 1997.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Bergö by och hamnar återspeglar ett skärgårdssamhälle vid Österbottens kust, där man idkat kustsjöfart, fiske och båtbyggeri och en bebyggd miljö som dessa näringar gett upphov till.
Befolkningen på Bergö har alltid fått sin utkomst av havet huvudsakligen av fiske, sälfångst, båtbyggeri och sjöfart. Perisgrunds fiskehamn på öns östra strand och Bredhällans fiskehamn på dess västra strand bildar byns ändpunkter, mellan vilka byn är belägen längs vägen som följer den kuperade och steniga terrängen.
Bergö by har en gles bosättning. Byggnadsbeståndets äldsta skikt representeras av de anspråkslösa fiskarstugorna och bondgårdarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. På gårdarna har bevarats ekonomibyggnader som avgränsar gårdstomterna från en eller två sidor. Några lador med halm- eller vasstak och sädesbodar med vedtak har bevarats. I Österändan finns en riklig mängd byggnader från 1950-talet. I Västerby härstammar byggnadsbeståndet till övervägande del från slutet av 1900-talet.
Runtom Bergö kyrka, en långkyrka med ett västtorn, ligger den gamla begravningsplatsen omgärdad av en stenmur. Väster om kyrkan ligger Klockarbostället - ett museiområde, vars huvudbyggnad har byggts 1856 som hem för klockaren. På gårdsplanen finns dessutom en spannmålsbod samt en torparstuga och en lada med vasstak.
Vid Bredhällans och Perisgrundets fiskehamnar har små båthus och nätbodar bevarats. I synnerhet i Bredhällan finns fortfarande fiskarbodar som liknar lador och som representerar det gamla byggnadssättet. Båthusen i Perisgrundet ligger oregelbundet och glest längs stranden. Stensättningarna i de gamla båthamnarna, som ännu är i bruk, är välbevarade.
Historia (på svenska)
Bergö by fick varaktig bosättning på 1490-talet. Öns invånare idkade sälfångst, bondeseglation och boskapsskötsel. Trots den kraftiga landhöjningen var åkerarealen mycket liten. Öns ursprungliga namn var Wargö, men år 1830 ändrades namnet till Bergö.
Bergö kyrka uppfördes åren 1800-1802 och fick sitt nuvarande utseende åren 1852-1853, då den förlängdes, förhöjdes och byggdes ut med sidobyggnader. Bergö grundades som en bönehusförsamling under Malax redan före år 1727 och blev en kapellförsamlingår 1848. Församlingen blev självständig år 1908 och var fr.o.m. 1920-talet Österbottens minsta självständiga socken, tills den sammanslogs med Malax år 1973.
Perisgrund var tidigare huvudhamnen på Bergö och avseglingshamn för fiskarna om vårarna. Turbåten mellan Korsnäs och Vasa gick via hamnen under första hälften av 1900-talet. En vinterväg plogades upp till Malax och Vägvik. Mellan Perisgrund och Vasa fanns persontrafik- och fraktfartygsförbindelse åren 1938-1962. Också Bredhällan hade persontrafik- och fraktfartygsförbindelse med Vasa ända fram till år 1962. Ytterbådans fiskehamn väster om Bredhällan blev färdig 1997.
Further reading (as the agency lists it)
Helmer Smeds, Malaxbygden. Bebyggelse och hushållning i södra delen av Österbottens svenskbygd. Helsingfors 1935.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Bo på Bergö. Människor och resurser i ett ösamhälle. Meddelanden från Folkkultursarkivet 19, 2001.
Pohjanmaan merellinen perintö. Pohjanmaan liitto. Vaasa 2001.
Malax historia. Del 1. Malax kommun 2007.
Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-inventointitietokanta 21.2.2008.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
The village and harbours of Bergö reflect the archipelago community of the Ostrobothnian coast, which practised seafaring, fishing and boatbuilding, and the built environment produced by its livelihoods.
The population of Bergö has always derived most of its livelihood from fishing, seal hunting, boatbuilding and seafaring. The fishing harbours on the east shore of Perisgrund island and on the west shore of Bredhälla form the end points of the village, between which the village lies along a road that follows the undulating, rocky terrain naturally.
The settlement in Bergö village is sparse. The oldest layer of the building stock consists of modest fishermen's cottages and farmhouses from the end of the 19th century and the early 20th century, whose yards have retained outbuildings bounding them on one or two sides. Likewise, a few barns with thatched or reed roofs and grain granary storehouses with shingle roofs have survived. Österända has a large amount of 1950s building stock, while in Västerby the building stock is concentrated in the late 20th century.
Around the west-towered long church of Bergö is an old cemetery bounded by a stone wall. On the west side of the church is the Klockarboställe museum area, whose main building was built in 1856 as the home of the sexton. The yard also contains a grain granary storehouse, as well as a croft cottage and a reed-roofed barn moved to the site.
Small boat and net sheds have survived in the fishing harbours of Bredhälla and Perisgrund. In Bredhälla in particular, barn-like fish sheds representing the old method of construction still remain. Bredhälla Salteriet, a fish-salting house, was built in 1930. At Perisgrund, the boat sheds are located along the shore irregularly and loosely. The stone cribs of the old boat slipways of the harbour, which is still in use, are very well preserved.
History
Permanent settlement and a village on Bergö emerged in the 1490s. The island's inhabitants engaged in seal hunting, peasant seafaring and livestock farming. Despite considerable land uplift, the area of arable land remained very small. The island's original name was Wargö, but in 1830 the name was changed to Bergö.
Bergö was established before 1727 as a prayer-house congregation belonging to Maalahti, and it became a chapel in 1848. It became an independent parish in 1908 and, from the 1920s onwards, was the smallest independent parish in Ostrobothnia until it was merged into Maalahti in 1973. The Bergö church was built in 1800-1802, and it received its present form in 1852-1853, when it was lengthened, raised and extended with side annexes.
Perisgrund was formerly Bergö's main harbour and the departure port for the spring herring fishermen. In the first half of the 20th century, a scheduled steamer from Korsnäs to Vaasa ran via it. A winter road was ploughed to Maalahti and Vägvik. Between Perisgrund and Vaasa there was a passenger and cargo ship connection from 1938 to 1962. There was also a passenger and cargo ship connection from Bredhällan to Vaasa until 1962. The Ytterbådan fishing harbour was completed on the west side of Bredhällan in 1997.