RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Björkön kylämaisema (Bylandskapet på Björkö)
Mustasaari (Korsholm), Pohjanmaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kirkko, kylä, pienasumus, piensatama, talonpoikaistalo, talousrakennus, tie
- Character (as the agency lists it)
- kirkonkylä
- Municipality
- Mustasaari (Korsholm)
- Region
- Pohjanmaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 63.34242, 21.32621
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1679
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Björkön kylässä on poikkeuksellisen selkeästi näkyvissä maannousemarannikolle tyypillinen viljelymaisema ja kylärakenne, joka sijoittuu jääkauden jälkeen mannerjään sulamisvesien vaikutuksesta syntyneen De Geer - pyykkilautamoreenin raidoittamaan mastoon. Asutus on syntynyt moreeniharjanteille ja pellot niiden välisiin kapeisiin painantaisiin.
Björkön monitaloisessa kylässä rakennuskanta on mittakaavaltaan Pohjanmaan saaristokylille tyypillistä ja hyvin rakentamisaikansa asussa säilynyttä.
Kyläkuva on säilynyt perinteisenä agraarimaisemana lukuisine peltoaloja rajaavine kiviaitoineen. Rakennuskanta muodostaa tiheän kyläkokonaisuuden erityisesti kirkon ympäristössä. Asuinrakennukset, joista monet ovat 1800-luvulta, ovat etupäässä puolitoistakerroksisia ja valtaosa niistä on punamullattuja. Suuret kuistit ovat tyyppilisiä saaren asuinrakennuksille. Pitkärunkoiset talousrakennukset rajaavat asuintontteja. Björkön pieni punainen puukirkko on rakennettu 1859 ja se on järjestyksessään seurakunnan toinen.
Maankohoamisen vaikutus merenkululle näkyy kylän venesatamien kehityksessä. Rantaviivan paetessa vanhemmat satamat ovat jääneet pois käytöstä. Bodbackin vanhassa kalasatamassa, joka on ollut käytössä vielä 1930-luvulla, on jäljellä muutama kala-aitta ja pari vanhaa venevajaa. Myös uudemmassa satamassa, yhä käytössä olevassa Svedjehamnissa on vanhoja rantavajoja, mutta sekin alkaa olla liian matala suuremmille veneille siitä huolimatta, että satamaa ja väyliä on ruopattu. Suuremmille kalastusveneille onkin jo rakennettu Vikarskatiin uusi satama 1994.
Björkön kylä ja viljelykset on luokiteltu valtakunnallisesti arvokkaaksi maisema-alueeksi. Kylä sijaitsee Merenkurkun saariston alueella, joka luokiteltu kansallismaisemaksi. Merenkurkun saaristo on hyväksytty Unescon maailman luonnonperintöluetteloon heinäkuussa 2006.
Historia
1500-luvun alussa saarella oli kolme taloa, Brådd, Galt ja Skägg, mutta 1549 jo 12 verotaloa. Ensimmäiset asukkaat harjoittivat hylkeenpyyntiä ja kalastusta. Maanviljelyn muututtua tärkeämmäksi elinkeinoksi viljelymaata raivattiin 1700-luvun vajaasta 10 hehtaarista niin, että peltopinta-ala 1850-luvulla oli 42 ha, 1920 jo 141 ha ja sotien jälkeen lähes 300 hehtaaria.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
I bylandskapet på Björkö kan man tydligt se hur odlingsmarken och bystrukturen på ett för landhöjningskusten tydligt sätt placerat sig på moränkammarna och svackorna mellan dem. Landskapet är ett resultat av nedisnings- och avsmältningsprocesser under den senaste istiden. Särskilt spektakulära är de stora fälten med tvättbrädesmoräner (De Geer-moräner). Bosättning har uppstått på moränåsarna och åkrarna har uppkommit i smala fördjupningar mellan dem.
Byggnadsbeståndet i Björköby är till sina proportioner typiskt för österbottniska skärgårdsbyar och det är välbevarat.
Byn har behållit sin traditionella agrara karaktär med otaliga stengärdesgårdar som avgränsar åkerskiftena. Byggnadsbeståndet utgör en tät byhelhet särskilt i området kring kyrkan. Bostadshusen, av vilka många härstammar från 1800-talet, är huvudsakligen en och en halv våning höga och största delen av dem är rödmyllade. De stora farstukvistarna är typiska för bostadshusen på ön. De långsmala ekonomibyggnaderna avgränsar bostadstomterna. Björkö lilla röda träkyrka är uppförd år 1859 och den är församlingens andra i ordningen.
Landhöjningens inverkan på sjöfarten kommer till synes i båthamnarnas utveckling. Då strandlinjen p.g.a. landhöjningen har flyttats längre upp på stranden, har de äldre hamnarna tagits ur bruk. I Bodbacka gamla fiskehamn, som ännu på 1930-talet varit i bruk, återstår några gamla fiskebodar och några gamla båthus. Även i den nyare hamnen, i Svedjehamnen som fortfarande är i bruk finns gamla strandbodar, men även de börjar vara för låga för stora båtar, oberoende av om hamnen och farlederna är muddrade. För större fiskebåtar har man redan byggt en ny hamn i Vikarskat 1994.
Björköby med odlingar har klassificerats som ett nationellt värdefullt landskapsområde. Byn ligger i Kvarkens skärgårdsområde, som är ett nationallandskap. Kvarkens skärgård godkändes i juli 2006 för Unescos lista över världsnaturarv.
Historia (på svenska)
I början av 1500-talet fanns tre hus på ön, nämligen Brådd, Galt och Skägg, men 1549 fanns det redan 12 skattehemman. De första invånarna livnärde sig på sälfångst och fiske. Sedan jordbruket blivit en viktigare näring röjdes ny odlingsmark från knappa tio hektar på 1700-talet så att åkerarealen på 1850-talet var 42 ha , 1920 var den redan 141 ha och efter krigen inemot 300 hektar.
Further reading (as the agency lists it)
Kansallismaisemat. Ympäristöministeriö 1993.
Michael Ek, Gårdarna i Björkö, 1996.
Svenolof Karlsson (toim.), I förbund med havet - Björkö - en värld i Kvarken. Björkö hembygdsforskare 1996.
Hokos, Warma, Voloi... taloja ja kyliä saaristosta, Karjalasta ja Inkeristä, gårder och byar från skärgården, Karelen och Ingermanland. Mittauspiirustuksia Teknillisen korkeakoulun arkkitehtiosastolta arkkitehtuurin historian kokoelmista, vuosilta 1990-96. Helsinki 1997.
Chiristine Bonn, Björköby landskapsvårsplan. En planeringsmodelle för vård av landskapsområden. Västra Finlands miljöcentral 1998.
Pohjanmaan merellinen perintö. Pohjanmaan liitto 2001.
Kvarkens skärgård. Presentation för nominering av gränsöverskridande världsarvobjekt som ett komplement till värdsarvet Höga Kusten. Vasa 2004.
Metsähallituksen ylläpitämä verkkopalvelu Merenkurkun saariston maailmanperintökohteesta. http://www.kvarken.fi/ (9.7.2009).
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
In the village of Björkö, the cultivated landscape and village structure typical of land-uplift coasts are exceptionally clearly visible. They lie on a terrain striped by De Geer washboard moraine, formed after the Ice Age by the meltwaters of the continental ice sheet. Settlement has arisen on moraine ridges, and the fields lie in the narrow hollows between them.
In the multi-farm village of Björkö, the building stock is in scale typical of Ostrobothnian island villages and has survived well in the appearance of its period of construction.
The village scene has remained a traditional agrarian landscape with numerous stone fences bordering the fields. The building stock forms a dense village ensemble, especially around the church. The residential buildings, many of which date from the 19th century, are mainly one-and-a-half-storey, and most of them are painted red ochre. Large porches are typical of the island's residential buildings. Long-bodied outbuildings border the residential plots. Björkö's small red wooden church was built in 1859 and is the parish's second church in order.
The effect of land uplift on seafaring is visible in the development of the village's harbours. As the shoreline recedes, the older harbours have fallen out of use. In the old Bodbacka fishing harbour, which was in use as late as the 1930s, a few fish sheds and a couple of old boathouses remain. The newer harbour, Svedjehamn, which is still in use, also has old waterside sheds, but it too is beginning to be too shallow for larger boats, despite the harbour and channels having been dredged. A new harbour for larger fishing boats has therefore already been built at Vikarskati in 1994.
The village of Björkö and its fields are classified as a nationally valuable landscape area. The village lies in the Merenkurkku archipelago area, which has been classified as a national landscape. The Merenkurkku archipelago was inscribed on the UNESCO World Heritage List in July 2006.
History
At the beginning of the 16th century the island had three farms, Brådd, Galt and Skägg, but by 1549 it already had 12 tax farms. The first inhabitants practised seal hunting and fishing. As farming became the more important livelihood, cultivated land was cleared from just under 10 hectares in the 18th century, so that the arable area was 42 ha in the 1850s, already 141 ha in 1920, and nearly 300 hectares after the wars.