RKY: nationally significant built cultural environments · Finland
Luodon kirkko ympäristöineen (Larsmo kyrka med omgivning)
Luoto (Larsmo), Pohjanmaa, Finland
The record
- Type
- Nationally significant built cultural environment (RKY)
- Elements (as the agency lists them)
- kirkko, kylä, pappila, talonpoikaistalo, tie
- Character (as the agency lists it)
- kirkonkylä
- Municipality
- Luoto (Larsmo)
- Region
- Pohjanmaa
- Country
- Finland
- Coordinates
- 63.75081, 22.79277
- Pin
- Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
- RKY number
- 1654
The Finnish Heritage Agency's description
Kuvaus
Luodon kirkkoympäristö on poikkeuksellisen hyvin säilynyt Pohjanmaan sisäsaaristoon 1700-luvun lopulla perustetun kappeliseurakunnan kirkollinen miljöö. Tukholman Adolf Fredrikin kirkkoa muistuttava Luodon kirkko on arkkitehtuurihistoriallisesti merkittävä esimerkki siitä, kuinka rakennusmestari Jacob Rijf sovelsi akateemisen arkkitehtuurin barokkiklassista muotokieltä hallitsemaansa hirsirakennustekniikkaan.
Luodon kirkko, tiiviisti asutettu Fagerudd sen kaakkoispuolella sekä Marieholmin pappilan rakennusryhmä sijaitsevat Luodon saaren itärannalla Söderholmenin suojaan jäävän Fageruddsvikenin rannalla.
Maiseman dominanttina on puinen ristikirkko, joka on kokenut harvinaisen vähän muutoksia. Fageruddsvikenin rannalla, kirkon eteläpuolella on Marieholmin pappila, jolla on ehyt maisemayhteys kirkkoon. Pappilan päärakennuksen nykyasu kahdeksankulmaisine kuisteineen on 1800-luvun loppupuolelta. Pihapiiriin kuuluu talli, navetta, ulkohuone, leikkimökki sekä kirkkoherranvirastona toimiva renkitupa.
Välittömästi kirkon itäpuolella, lahden pohjukassa on maanjakotoimituksilta säästynyt, tiivis kirkonkylän neljän kantatalon muodostama maatilaryhmä. Talot ovat sijoittuneet kirkon ohi johtavan maantien varrelle niin, että päärakennukset seisovat rivistönä tonttien ylälaidalla ja talousrakennukset muodostavat tonttien tiehen laskeutuvat sivurajat. Rakennukset sijaitsevat vieri vieressä kapeilla tonteilla, jotka jatkuvat sektorimaisesti peltoina kohti etelää ja merenlahtea.
Luodon kirkko on erivartinen, sisäviistein varustettu ristikirkko. Ristivarsien päistä aumatun paanukaton keskeltä kohoaa neliskulmaiselta jalustalta kahdeksankulmainen keskustorni, johon kellot on sijoitettu. Kirkkosalissa seinät on jäsennöity parittain asetetuilla toskanalaisilla pilastereilla, jotka kannattavat voimakkaasti ulkonevaa palkistoa, jonka friisiosa on sileä. Perinteiset sidehirret on jätetty pois ja sisänurkat on tehty kaksikertaisin hirsiseinin. Ristikeskuksessa on kalottimainen välikattokupoli, jonka keskellä olevassa pyörylässä on kullattu aurinko. Alttarilaite ja saarnastuoli kuuluvat kirkon alkuperäiseen kiinteään sisustukseen. Ikkunoissa on säilynyt lyijypuitteiset pienet lasiruudut.
Historia
Luoto perustettiin Pietarsaaren kappeliksi 1787 ja Luodon kirkko rakennettiin 1785-1789 pietarsaarelaisen kirkonrakentaja ja rakennusmestari Jacob Rijfin johdolla, joka oli valittu 1784 Länsipohjan lääninrakennusmestariksi.
Läntiseen ristivarteen rakennettiin urkulehteri 1909. Kirkko kunnostettiin arkkitehti Krister Korpelan suunnitelman mukaan 1964. Työ käsitti lämmityksen ja valaistuksen ohella sisämaalauksen.
Pappilan rakennusta jatkettiin 1800-luvun loppupuolella. Renkituvassa toimi aikoinaan yksi Suomen ensimmäisistä postikonttoreista. Pappilaan 1800-luvun alussa perustettu puutarha oli aikansa mallipuutarhoja.
Luodon seurakunta itsenäistyi 1864.
Beskrivning (på svenska)
The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.
Omgivningen runt Larsmo kyrka är en undantagsvis välbevarad kyrkomiljö för kapellförsamlingen som gundades i slutet av 1700-talet i den inre skärgården i Österbotten. Kyrkan som påminner om Adolf Fredriks kyrka i Stockholm är ett arkitekturhistoriskt betydelsefullt exempel på hur byggmästaren Jacob Rijf anpassade den akademiska arkikekturens barockklassicistiska formspråk till den stockvirkesteknik som han behärskade.
Larsmo kyrka, det tätt bebyggda Fagerudd sydost om kyrkan samt byggnadsgruppen vid Marieholms prästgård är belägna på östra sidan av Larsmo ö, på Fageruddsvikens strand som skyddas av Söderholmen.
Landskapet domineras av korskyrkan som är byggd av trä. Kyrkan har inte utsatts för några större förändringar. På Fageruddsvikens strand, söder om kyrkan, ligger Marieholms prästgård, varifrån man har fri utsikt mot kyrkan. Prästgårdens huvudbyggnad med sina oktogonala verandor har anor från slutet av 1800-talet. Till prästgården hör ett f.d. stall, en ladugård, ett utedass, en lekstuga samt en drängstuga som fungerar som pastorskansli
Omedelbart öster om kyrkan invid havsviken ligger en grupp lantgårdar, av vilka fyra har varit kyrkobyns stamhus, vilka besparats från markskiften. Husen ligger vid landsvägen som leder förbi kyrkan så att mangårdsbyggnaderna står i en rad på tomternas övre del och ekonomibyggnaderna bildar sidogränser mot landsvägen. Byggnaderna ligger tätt intill varandra på smala tomter som i sektorer fortsätter som åkrar mot söder och mot havsviken.
Kyrkan är en korskyrka med olika långa korsarmar samt med avfasade inre hörn. I mitten av det i korsarmarnas ändor valmade spåntaket reser sig ett oktogonalt mittorn, där klockorna har placerats, stående på en fyrkantig bas. Mittornet fungerar även som klockstapel. Kyrkosalens väggar är indelade med parvis stående toskanska pilastrar. Dessa bär den kraftigt utstående balken, vars frisdel är slät. De traditionella bindbjälkarna har utelämnats och de inre hörnen har gjorts av dubbla stockväggar. I korsmitten finns en mellantakskupol i form av en kalott. I mitten av kupolen finns en rundel med en förgylld sol. Altaruppsatsen och predikstolen tillhör även kyrkans ursprungliga fasta inredning. I fönstren har de blyinfattade små glasrutorna bevarats.
Historia (på svenska)
Kapellkyrkan i Larsmo, som lydde under Pedersöre moderkyrka, byggdes 1785-1789 under ledning av Jacob Rijf, som 1784 utnämnts till länsbyggmästare i Västerbotten.
I den västra korsarmen byggdes en orgelläktare 1909. Kyrkan har senast renoverats år 1964 enligt arkitekt Krister Korpelas ritningar. Förutom värme- och belysningsarbeten omfattade renoveringen även måleriarbeten i interiören.
Prästgårdsbyggnaden förlängdes i slutet av 1800-talet. I drängstugan fungerade i tiderna ett av Finlands första postkontor. Prästgårdens trädgård anlades i början av 1800-talet och var en mönsterträdgård för sin tid.
Larsmo församling blev självständig 1864.
Further reading (as the agency lists it)
Ragna Ahlbäck, Bondgårdens byggnadsskick. Svenska Österbottens historia. IV. Vasa 1983.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.
Fredrik Björkskog, Larsmo kyrka 200 år. Larsmo församling 1992.
Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat. 1700-luvulta 1920-luvulle Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11.
Kyrka af träd. Kyrkobyggnader under 1600- och 1700-talen i Finland, Norge och Sverige. Red. Ingrid Sjöström. Museiverket, Norsk institut for kulturminnesforskning, riksantikvarieämbetet 2000.
Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008.
English translation (from the Finnish)
The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com
Description
The church environment of Luoto is an exceptionally well-preserved ecclesiastical setting of a chapel parish founded in the late 18th century in the inner archipelago of Ostrobothnia. Resembling the Adolf Fredrik Church in Tukholma, Luoto Church is an architecturally significant example of how master builder Jacob Rijf applied the baroque-classical formal language of academic architecture to the log construction technique he had mastered.
Luoto Church, the densely settled village of Fagerudd to its south-east, and the Marieholm parsonage building group are located on the eastern shore of Luoto island, on the shore of Fageruddsviken, which is sheltered by Söderholmen.
Dominating the landscape is a wooden cruciform church which has undergone remarkably few changes. On the shore of Fageruddsviken, to the south of the church, is Marieholm parsonage, which has an intact visual connection with the church. The present form of the parsonage's main building, with its octagonal porches, dates from the late 19th century. The yard includes a stable, cowshed, outbuilding, playhouse, and the renkitupa, which serves as the parish office.
Immediately east of the church, at the head of the bay, lies a compact group of four parent farms forming the church village's farm group, which survived the land-division surveys. The farms are situated along the road leading past the church, so that the main buildings stand in a row at the upper edge of the plots, and the outbuildings form the side boundaries of the plots that slope down to the road. The buildings stand side by side on narrow plots, which continue in a sector-like pattern as fields towards the south and the bay.
Luoto Church is a cruciform church with unequal arms, fitted with interior chamfers. From the middle of the shingle roof, with its arm ends hipped, an octagonal central tower rises from a square base, in which the bells are placed. In the nave, the walls are articulated by pairs of Tuscan pilasters, which support a strongly projecting entablature whose frieze section is plain. The traditional tie beams have been omitted, and the interior corners are built with double log walls. At the crossing there is a calotte-shaped dome ceiling, in whose central roundel is a gilded sun. The altar fittings and pulpit belong to the church's original fixed interior. The windows have retained their small glass panes set in lead frames.
History
Luoto was founded as a chapel of Pietarsaari in 1787, and Luoto Church was built in 1785-1789 under the direction of Jacob Rijf, a church builder and master builder from Pietarsaari, who had been appointed provincial master builder of Länsipohja in 1784.
An organ gallery was built in the western transept arm in 1909. The church was restored to the design of architect Krister Korpela in 1964. The work included heating and lighting, as well as interior painting.
The parsonage building was extended in the late 19th century. The renkitupa once housed one of Finland's first post offices. The garden established at the parsonage in the early 19th century was one of the model gardens of its time.
Luoto parish became independent in 1864.