TreeAlive
‹ RKY: nationally significant built cultural environments, Finland

RKY: nationally significant built cultural environments · Finland

Vöyrin kirkko ja kirkonseutu (Vörå kyrka med omgivning)

Vöyri (Vörå), Pohjanmaa, Finland

The record

Type
Nationally significant built cultural environment (RKY)
Elements (as the agency lists them)
kellotapuli, kirkko, kylä, museo, mylly, pappila, talonpoikaistalo
Character (as the agency lists it)
kirkonkylä
Municipality
Vöyri (Vörå)
Region
Pohjanmaa
Country
Finland
Coordinates
63.15266, 22.26430
Pin
Placed by TreeAlive at the centre of the largest area the agency maps
RKY number
1638

Get directions ↗

This area in the Finnish Heritage Agency's RKY inventory ↗

The agency's Swedish page for this area ↗

The Finnish Heritage Agency's description

Vöyrin keskiaikaisen emäseurakunnan kirkko on yksi Rannikko-Pohjanmaan tukipilarikirkoista. Seurakunnan kasvaessa kirkkoa on laajennettu useaan otteeseen, mm. tunnetun pohjalaisen kirkonrakentajan Matti Hongan johdolla ristikirkoksi 1700-luvun lopulla.

Vöyrin kirkko ja pappila ovat avoimessa rakennuskannaltaan ja mittakaavaltaan hyvin säilyneessä jokivarsimaisemassa. Kirkon ja pappilan alapuolella pellot laskeutuvat loivasti kohti jokea, jonka varressa olevat kookkaat myllyrakennukset ovat maisemallisena kiintopisteenä. Vöyrinjoen itärannalla olevan kansankorkeakoulun rakennukset ja metsänrajan kaksikerroksiset talonpoikaistalot luovat kehyksen kirkkomaisemalle.

Kirkko on pohjalaisen länsitornillisen tukipilarikirkon ja 1770-luvun ristikirkon yhdistelmä. Korkeahuippuinen länsitorni on salvottu kolmasosaltaan länsiseinän sisään. Kirkkosalissa on konterfeijari Thomas Kiempen 1780-luvulla laudoitetulle kuoriseinälle tekemä rokokootyylisen alttarilaitemaalaus. Puuleikkauksin ja kultauksin varustettu saarnastuoli on hankittu 1794 rakennusmestari Jacob Rijfiltä. Kirkon keskiaikaisista veistoksista mainittakoon krusifiksi ja Pyhän Annan historiasta kertova alttarikaappi.

Kellotapuli vuodelta 1702 on tyypiltään pohjalainen renessanssitapuli. Kirkon eteläpuolella oleva pulpettikattoinen pappeinhauta on muurattu puretun sakariston tiilistä.

Myrsbergslundin pappila on komea empiretyylinen rakennus. Myös pihapiirin vanhat ulkorakennukset ja puutarha ovat säilyneet. Pappilan ja sen pohjoispuolella olevan Myrbergetin välissä on Vöyrin kotiseutumuseon alue, jossa on kuusitoista rakennusta.

Vöyrin kirkko ja kirkonseutu ovat osa Vöyrinjokilaakson valtakunnallisesti arvokasta maisema-aluetta.

Vöyrin ensimmäinen kirkko lienee rakennettu 1490-luvulla, jolloin Vöyristä muodostettiin itsenäinen seurakunta. Nykyiseen kirkkoon käytetyistä rakennusmateriaaleista päätellen jo se oli ns. pohjalainen tukipilarikirkko.

Alkuaan kahden pilariparin tukipilarikirkko mainitaan rakennetuksi 1626-1627 edellisen kirkon paikalle siten, että siihen vuoden 1520 vaiheilla liitetystä kivisakaristosta tuli myös uuden kirkon sakaristo. Kirkko laajennettiin ristikirkoksi 1777 Matti Hongan suunnitelman mukaan. Kirkko puolitettiin ja sen itäpää siirrettiin 12 metriä itään, jotta uusi poikkilaiva mahtui kirkon keskelle. Kivisakaristo purettiin ja uusi sakaristo salvottiin pohjoisen ja itäisen ristivarren kulmaukseen. Ristivarsien vesikatot ovat vanhan katonharjan korkuiset ja päistään aumatut. Vanhat kattotuolirakenteet säilytettiin ja ristivarsiin tehtiin samantyyppiset, tosin järeämmästä puutavarasta.

Kirkon ikkunoita laajennettiin 1890-luvun lopulla, sisäseinät ja -holvit paneloitiin 1908. Kirkkosali ja sen kiinteä sisustus restauroitiin 1958-1959. Kirkon paanukatto uusittiin kesällä 1995.

Myrbergslundin pappila rakennettiin 1825.

The agency's own Swedish text. The English below is made from the Finnish.

Vörå moderförsamlings kyrka från medeltiden är en av blockpelarkyrkorna vid den österbottniska kusten. Då församlingen växte förstorades kyrkan i flera repriser, bl.a. byggdes den om till en korskyrka under ledning av den kände österbottniske kyrkbyggaren Matts Honga i slutet av 1700-talet.

Vörå kyrka och prästgård ligger i ett öppet österbottniskt ådalslandskap, som med hänsyn till sitt byggnadsbestånd och skala är välbevarat. Åkrarna nedanom kyrkan och prästgården sluttar svagt mot ån, invid vilken de väldiga kvarnbyggnaderna utgör ett blickfång i landskapet. Kyrkomiljön inramas av folkhögsskolebyggnaderna på östra sidan om ån och av bondgårdarna i två våningar i skogsbrynet.

Kyrkan är en kombination av österbottnisk blockpelarkyrka med västtorn och en korskyrka från 1770-talet. Västtornet med sin höga spira är till en tredjedel timrad i den västra väggen. Den brädfodrade korväggen pryds av konterfejaren Thomas Kiempes altarmålning i rokokostil från 1780-talet. Predikstolen med sina träsniderier och förgyllningar beställdes av byggmästaren Jacob Rijf år 1794. Av de medeltida skulpturerna i kyrkan kan nämnas ett krucifix och ett altarskåp med bilder ur Sankta Annas liv.

Klockstapeln från år 1702 är av österbottnisk typ i renässansstil. Prästgraven med pulpettak söder om kyrkan är murad av tegel från den rivna sakristian.

Myrbergslunds prästgård är en ståtlig byggnad i empirestil. Även de gamla uthusen och trädgården har bevarats. Mellan prästgården och Myrberget norr om prästgården ligger Vörå hembygdsmuseum med sina sexton byggnader.

Vörå kyrka med omgivning ligger i det nationellt värdefulla landskapsområdet Vörå ådal.

Den första kyrkan i Vörå torde ha uppförts på 1490-talet, då Vörå blev en självständig församling. Att döma av byggnadsmaterialet som använts vid uppförandet av den nuvarande kyrkan var redan denna kyrka en s.k. österbottnisk blockpelarkyrka.

Blockpelarkyrkan som till en början hade två pelarpar lär ha uppförts på den föregående kyrkans plats åren 1616-1627 varvid den äldre kyrkans sakristia också blev sakristia för den nya kyrkan. Kyrkan byggdes ut till korskyrka år 1777 enligt ritningar av Matts Honga. Kyrkan halverades och den östra ändan flyttades 12 meter österut för att ge rum för ett nytt tvärskepp mitt i kyrkan. Sakristian i sten revs och en ny sakristia timrades i vinkeln mellan den norra och östra korsarmen. Korsarmarnas yttertak är valmade i ändarna och lika höga som den gamla takåsen. De gamla takstolarna bevarades och liknande tillverkades för korsarmarna, visserligen av grövre virke.

Kyrkans fönster förstorades i slutet av 1890-talet och innerväggarna och valven kläddes med panel år 1908. Kyrksalen och den fasta inredningen restaurerades åren 1958-1959. Spåntaket förnyades sommaren 1995.

Myrbergslunds prästgård byggdes år 1825.

Bror Åkerblom, Vörå sockens historia 1-2. Vörå kommun 1962-1963.

Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.

Kari Appelgren, Om den skulpterade och målade inredningen i Österbottens kyrkor. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985.

Lars Pettersson, Ristikirkot. Ars Suomen taide 3. Keuruu 1989.

Matti Salomäki, Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle. Vaasan lääninhallituksen julkaisusarja 1994:11.

Kyrka af träd. Kyrkobyggnader under 1600- och 1700-talen i Finland, Norge och Sverige. Red. Ingrid Sjöström. Museiverket, Norsk institut for kulturminnesforskning, riksantikvarieämbetet 2000.

Maria Kurtén - Susanne Öst - Rose-Marie Back - Minna Torppa - Sari Tallgren, Pohjanmaan inventointi. Länsi-Suomen ympäristökeskus. KIOSKI-tietokanta 20.3.2008.

English translation (from the Finnish)

The text above is the record as published by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto), in Finnish. The English below is a machine translation made by TreeAlive, not by the Finnish Heritage Agency (Museovirasto); it has not been checked by a person. Where the two differ, the original is the record. Report a translation error: privacy@treealive.com

The church of the medieval mother parish of Vöyri is one of the buttress churches of Coastal Ostrobothnia. As the parish grew, the church was extended several times, including, under the direction of the well-known Ostrobothnian church builder Matti Honga, into a cruciform church at the end of the 18th century.

The church and parsonage of Vöyri lie in an open, well-preserved river landscape whose buildings and scale are very intact. Below the church and parsonage, the fields slope gently down towards the river, and the large mill buildings along its banks serve as landmarks in the scenery. The folk high school buildings on the east bank of the Vöyrinjoki and the two-storey farmhouses at the edge of the forest frame the church landscape.

The church is a combination of an Ostrobothnian west-tower buttress church and a cruciform church from the 1770s. The high-pointed west tower is timber-built, with one third of it set inside the west wall. In the nave hangs a rococo-style altarpiece painting by the portraitist Thomas Kiempe, made in the 1780s on the boarded chancel wall. The pulpit, decorated with woodcarving and gilding, was acquired in 1794 from master builder Jacob Rijf. Among the church's medieval sculptures are a crucifix and a winged altar cabinet depicting the history of Saint Anne.

The bell tower, dating from 1702, is an Ostrobothnian Renaissance bell tower. The priests' vault on the south side of the church, with its monopitch roof, is built of bricks from the demolished sacristy.

Myrsbergslund parsonage is a handsome Empire-style building. The old outbuildings and the garden of the farmyard have also been preserved. Between the parsonage and Myrberget, which lies to its north, is the area of the Vöyri local history museum, which has sixteen buildings.

The church of Vöyri and its surroundings are part of the nationally valuable landscape area of the Vöyrinjoki river valley.

Vöyri's first church was probably built in the 1490s, when Vöyri was formed into an independent parish. Judging by the building materials used in the present church, it was already a so-called Ostrobothnian support-pillar church.

Originally a support-pillar church with two pairs of pillars, it is recorded as having been built in 1626-1627 on the site of the previous church, in such a way that the stone sacristy added to it around 1520 also became the sacristy of the new church. The church was extended into a cross church in 1777 to the plan of Matti Honga. The church was divided in two and its east end moved 12 metres east so that the new transept could fit in the middle of the church. The stone sacristy was demolished and a new sacristy was log-built in the angle between the northern and eastern transept arms. The roofs of the transept arms are at the height of the old roof ridge and hipped at the ends. The old roof truss structures were retained, and similar ones, though of heavier timber, were made in the transept arms.

The church's windows were enlarged at the end of the 1890s, and the interior walls and vaults were panelled in 1908. The nave and its fixed interior were restored in 1958-1959. The church's tiled roof was renewed in summer 1995.

The Myrbergslund parsonage was built in 1825.

Descriptions are shown with the written permission of the Finnish Heritage Agency and reproduced unchanged. Locations come from its open spatial data; pins are placed by TreeAlive. Finnish Heritage Agency (Museovirasto) · Spatial data: CC BY 4.0
See your own family's places on a living map